– Klimatomställningen är en utmaning vi delar med resten av världen och detta kommer öka branschens konkurrenskraft. Vi har i uppdrag att underlätta införandet av regler om klimatdeklarationer och vi ser det som särskilt viktigt att stötta små och medelstora byggherrar samt byggentreprenörer, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket, i ett pressmeddelande.
För att ge byggsektorn möjlighet att förbereda sig inför den kommande lagen om klimatdeklaration av nya byggnader har Boverket har redan nu släppt en testversion av sin klimatdatabas, som ska fungera som stöd till byggbranschen i beräkningar av en byggnads klimatpåverkan. Databasen innehåller typiska data för den klimatpåverkan som olika byggprodukter eller bränsleslag har och testversionen av klimatdatabasen kommer att vara öppen för synpunkter fram till den 7 maj.
System för att följa upp miljöpåverkan
– Boverket har under många år byggt upp ett system för att följa upp miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn. Genom Boverkets miljöindikatorer ser vi att sektorn står för en betydande klimatpåverkan, cirka 21 procent, av utsläppen i Sverige. Sektorn bidrar även till stora utsläpp utomlands genom import av byggprodukter säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket i ett pressmeddelande.
– Vi ställer oss positiva till klimatdeklarationer eftersom vi ser att det kommer att vara en åtgärd för att byggsektorn ska bidra till lägre klimatutsläpp. Många av de stora entreprenörerna kan göra denna klimatberäkning redan idag. Men de små och medelstora företagen har en bit att lära, därför är det bra att de kan komma igång redan nu, säger Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen, till Fastighetsvärlden.
”Den stora skillnaden väntas bli år 2027, då Boverket ska sätta tvingande nivåer.”
Den nya lagen innebär egentligen enbart ett krav på att klimatdeklaration ska göras. Den stora skillnaden väntas bli år 2027, då Boverket ska sätta tvingande nivåer.
Boverket kommer till en början att sätta generella och relativt konservativa värden för de olika produktgrupperna i klimatdatabasen. Det är sedan upp till varje enskild leverantör att ta fram en så kallad produktspecifik EPD (Enviromental Product Declaration) för just sin vara.
– Den leverantör som verkligen jobbat med att få ner klimatpåverkan på sin produkt har troligen ett bättre värde än vad som är angivet i Boverkets databas, konstaterar Birgitta Govén.
Enklare göra klimatberäkningar
Och tanken är just att klimatdatabasen, förutom att möjliggöra klimatberäkningar från och med 2022, ska driva på leverantörerna att ständigt arbeta för att få ner klimatpåverkan på sina produkter. För en mindre leverantör kan det idag innebära en relativt hög kostnad att ta fram en EPD.
– Men det får inte bli ett argument mot klimatdeklarationer, som jag anser är ett måste. Å andra sidan kan det ju också bli en viss ketchupeffekt när alla börjar jobba med att ta fram EPD:er som gör att det går fortare och att kostnaderna därmed sjunker, säger Birgitta Govén till Fastighetsvärlden.
”Det får inte bli ett argument mot klimatdeklarationer, som jag anser är ett måste.”
Även Finland har i dagarna infört en klimatdatabas. Data i klimatdatabaserna är landspecifika, men metoden för att utveckla klimatdata har gjorts på samma sätt. De senaste åren har länderna i Norden samarbetat kring byggregler och sektorns klimatpåverkan.
– De nordiska bostads- och byggministrarna godkände hösten 2020 en ny handlingsplan för perioden 2021 – 2024, med målet att få en mer klimatvänlig byggsektor i Norden. Satsningen är en del av arbetet för att nå vår vision om att Finlands och Sveriges klimatdatabaser är ett viktigt steg för att nå de höga ambitionerna om en nordisk byggsektor med betydligt lägre miljö- och klimatpåverkan, säger Paula Lehtomäki, generalsekreterare för Nordiska ministerrådet till Byggindustrin.
– Jag är glad att Sverige och Finland är i framkant för att påskynda omställningen till ett mer hållbart byggande med minskad miljö- och klimatpåverkan. Tillsammans kan Norden visa på möjligheterna att förena klimatomställningen med välfärd och god konkurrenskraft, säger bostadsminister Märta Stenevi. //
