Skarp kritik mot sanktionsavgifter

“Vi har flera exempel på att systemet inte fungerar.” Anna Bergsten och Amelie Berg, arbetsmiljöexperter på Svenskt Näringsliv.

I Svenskt Näringslivs nyligen publicerade rapport ”Ett arbetsmiljöansvar utan gräns?”, riktas hård kritik mot det utvidgade systemet med sanktionsavgifter som infördes 2014 Syftet med systemet var att skapa en mer effektiv kontroll av arbetsmiljölagen och i förlängningen en ännu bättre arbetsmiljö. Nu, sex år senare, visar det sig att systemet har allvarliga brister. Svenskt Näringsliv kräver nu att systemet ses över.

I rapporten har ett stort antal fall som handlar om tillämpningen av jämkning av sanktionsavgifter, granskats. I de fall där en medarbetare brutit mot föreskrifter och instruktioner, har domstolen inte tillmätt medarbetaransvaret särskilt stor betydelse.
– Vi har flera exempel på att systemet inte fungerar, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv och en av rapportförfattarna.
Bland annat handlar det om att flera bestämmelser saknar tydlig koppling till hög risk, är svårtolkade och svåra att efterleva. Avgifterna har visat sig både orättvisa och orimliga och det är näst intill omöjligt för en arbetsgivare att få en sanktionsavgift helt eller delvis nedsatt, något Anna Bergsten menar urholkar förtroendet för systemet.
– En av de kanske allvarligaste konsekvenserna av dagens system och tillämpning är att det lagstadgade arbetstagaransvaret suddas ut vilket leder till att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar blir utan gräns. Det riskerar att leda till ökad övervakning av enskilda medarbetare och det är nog en utveckling få vill se, säger Amelie Berg, även hon arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv och rapportförfattare.

Orimliga sanktionsavgifter
I rapporten lyfter man bland annat fram orimligheten i att arbetsgivare kan få sanktionsavgifter på hundratusentals kronor när medarbetare agerar i direkt strid med givna instruktioner och policys och trots att det finns skyddsutrustning.
Ett annat problem är att sanktionsavgifterna till stor del är beroende av hur ett företag är organiserat. Ett företag med flera arbetsställen under samma organisationsnummer får en avsevärt mycket högre sanktionsavgift jämfört med ett företag där arbetsställena har egna organisationsnummer.
Det händer att medarbetare struntar i att använda tillgänglig säkerhetsutrustning i direkt strid mot policys och instruktioner. Trots det har företaget ansetts vara skyldigt till brister i arbetsmiljöarbetet vilket har lett till sanktionsavgifter på hundratusentals kronor.
I rapporten skriver Svenskt Näringsliv att idén bakom sanktionsavgiftssystemet är bra, men att det behövs en omfattande översyn och flera förändringar, bland annat vad gäller domstolarnas tillämpning när det gäller ansvarsfrågan då medarbetare bryter mot till exempel säkerhetsregler.

– Det är för svårt att jämka sanktionsavgifter i dag, säger Carin Stoeckmann.

“Vad skulle vi gjort annorlunda?”
Ett av de företag som medverkar i rapporten är Byggmästarn i Skåne, där Carin Stoeckmann är vd. Hon är även ordförande för Sveriges Byggindustrier.
– Det är för svårt att jämka sanktionsavgifter i dag. Det hör jag från många byggföretag, säger Carin Stoeckmann.
Byggmästarn i Skåne fick en sanktionsavgift för ett par år sedan. Det var ett litet jobb på två timmar där personalen skulle riva upp en golvmatta i ett privat hem.
– Personalen hade gått en kurs om asbesthantering och visste att enligt arbetsmiljöplanen måste man alltid avbryta jobbet om man misstänker asbest och göra en analys först. Så de hade både utbildning och regelverket klart för sig. Först i efterhand kom de på att det kunde ha varit asbest i mattan. För det fick vi en sanktionsavgift på 50 000 kronor. Jag undrar vad vi skulle ha gjort annorlunda? Jag kan ju inte följa med personalen ut till varje litet avrop och kolla så att alla följer arbetsmiljöplanen och våra rutiner.

Förslag till ett bättre system
För att få mer effektiva och rättssäkra sanktionssystem har Svenskt Näringsliv flera förslag, bland annat:
• Att rättstillämpningen i ansvarsfrågan ses över.
– Vi tycker att rättsliga instanser behöver beakta det lagstiftade medarbetaransvaret i större utsträckning än vad man gör i dag, säger Amelie Berg, jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.
• Att Statskontoret får ett regeringsuppdrag att genomföra en effektutvärdering av reformen från 2014.
• Att göra ändringar i det befintliga systemet för sanktionsavgifter.
– Här vill vi bland annat se ändringar i beräkningsgrunderna och vissa bestämmelser som är väldigt svårtolkade, säger Amelie Berg.
Hon betonar att Svenskt Näringsliv inte är emot sanktionsavgifter.
– Vi vill absolut inte plocka bort arbetsgivaransvaret eller sanktionerna, däremot vill vi ha ett system som fungerar effektivt och rättssäkert för våra medlemsföretag.

Text: Karin Janson
Publicerad: 2020-02-13
(Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #1.2020)

 

Läs rapporten
Rapporten, ”Ett arbetsmiljöansvar utan gräns?  – Om ett sanktionssystem med brister och orimliga konsekvenser” finns att ladda ned på Svenskt Näringslivs hemsida, www.svensktnaringsliv.se.

Vad tycker Plåt & Ventföretagen?
Läs intervjun med Hans Eriksson, arbetsmiljöansvarig på Plåt & Ventföretagen.

 

 

Inläggsförfattare: Redaktionen