Starkare styrning av arbetsmarknadens framtida behov

Arbetsmarknadens behov ska i större utsträckning än hittills ligga till grund för gymnasieskolans utbud och utformning av utbildningar. För att åstadkomma detta ska statens övergripande styrning bli starkare än i dag. Detta är huvudpunkterna i den utredning om den framtida gymnasieskolan som nyligen presenterades.

Utredningen ”Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning” (SOU 2020:33) har letts av Lars Stjernkvist, kommunalråd (s) i Norrköping.
Uppdraget från regeringen har bland annat varit att föreslå en regionalt baserad modell för planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen. Dessutom skulle man se över ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och andra aktörer. Syftet har varit att trygga den framtida regionala och nationella kompetensförsörjningen, effektivisera resursutnyttjandet och förbättra tillgången till ett allsidigt brett utbud av utbildningar av hög kvalitet.
I dag är det vanligt att elevens valmöjligheter begränsas av ett snävt utbildningsutbud i hemkommunen. Utbudet av gymnasial utbildning påverkar även arbetsgivares möjligheter att rekrytera. På den del av arbetsmarknaden där det finns krav på specifik yrkeskompetens på gymnasienivå har arbetsgivare inom flera branscher svårt att rekrytera. Prognoserna talar för att kompetensbristen inom dessa branscher kommer att öka. Utredningen påpekar att intresset för att söka sig till gymnasiets yrkesutbildningar har minskat, och att det finns brister i matchningen mellan elevens val av utbildning och arbetsmarknadens behov. Detta bidrar till bristande kompetensförsörjning, samtidigt som det försvårar för stora grupper av gymnasieelever att etablera sig på arbetsmarknaden.

Elevernas och marknadens efterfrågan bör matchas
Sammantaget leder den bristande matchningen, enligt utredningen, till kostnader för såväl arbetsgivare, samhället i stort och för individerna. Därför har man försökt att hitta en balanspunkt mellan att tillgodose elevernas intresse på både kort och lång sikt. Här har utredningens utgångspunkt varit att arbetsmarknadens behov sammanfaller med elevernas långsiktiga intresse av att övergången från skola till arbetsliv blir så okomplicerad som möjligt. Därför föreslår man också att utbudet av utbildning ska utformas både efter elevers efterfrågan och behov, samt till behoven på arbetsmarknaden. För att detta ska bli möjligt bedömer utredningen att gymnasieskolans utbildningar behöver utvecklas, om målkonflikter ska kunna undvikas mellan elevernas kortsiktiga intresse och deras behov av att kunna försörja sig själva på längre sikt.
Utredningen anser att staten måste ges ett ökat inflytande över utbildningsutbudet i gymnasieskolan. Hur utbudet ska se ut måste i större utsträckning än idag grundas på individens och samhällets långsiktiga nytta. Detta kräver i sin tur en större analytisk kapacitet än vad som finns på kommunal nivå.

Ogynnsam konkurrens
Dagens utbud i gymnasieskolan präglas starkt av att huvudmän konkurrerar med varandra om elever. Enligt utredningen påverkar konkurrensen utbudet i en riktning som inte är gynnsam för vare sig individer, arbetsgivare eller samhället i stort. För att balansera den här konkurrensen behöver staten tydligare än idag ange vilket utbud som är önskvärt.
Utredningen konstaterar att gymnasieskolan under de närmaste åren står inför en stor expansion på grund av den demografiska utvecklingen. Det är viktigt att denna utbyggnad görs med hänsyn till både elevers efterfrågan och behov och till arbetsmarknadens behov. Dessa beslut kommer ju att få konsekvenser för lång tid framåt.
Avslutningsvis pekar utredningen ut några områden som bör utredas vidare för att syftena med reformen ska uppnås. Ett sådant är att gymnasieskolans utbildningar bör utvecklas till både innehåll och utformning. Dessutom bör det utredas hur det kan bli lättare för elever att under utbildningen växla från ett högskoleförberedande program till en yrkesutbildning. Det skulle gynna elever som valt ett högskoleförberedande program, men som senare märker att de inte vill studera vidare efter gymnasiet.

Publicerad: 2020-09-28
(Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #9.2020)

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!