Stor hantverkskunskap krävs när Storkyrkan restaureras

Den är ett av huvudstadens mest välkända landmärken och har anor från medeltiden. Nu ska delar av Storkyrkans tak och torn få ny plåt. Bakom det ansvarsfyllda och komplicerade plåtarbetet står medlemsföretaget Aktiebolaget Oskar Jansson Plåt & Smide.

Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm, som fick sitt nuvarande utseende på 1700-talet, har stått värd för såväl kungliga bröllop och kröningar som begravningar. De flesta turister som besöker huvudstaden tar ett stopp förbi Storkyrkan för att beundra såväl kyrkans arkitektur som konst – inte minst den välkända skulpturen Sankt Göran och draken.

Den senaste renoveringen av Storkyrkan skedde 1988 och även den gången utfördes arbetet av Oskar Jansson Plåt & Smide. De plåtdelar av taket och kyrktornet som byttes ut då håller fortfarande och behöver inte bytas ut. Istället är det större delen av kyrkskeppet samt kyrkans torn som ska restaureras – för det är just restaurering, inte renovering som sker.

– 1743 gjordes en stor omgestaltning av kyrkan som då fick sitt nuvarande barrockutseende. Målet är att återställa allt i det skick som var 1743 eftersom det har skett en del förvanskningar under årens lopp, både i kulör och form, säger Robert Edman som är projektledare för renoveringen hos Kyrkans fastighetssamverkan Stockholm, KFS.

Foto: Orlando G Boström

En av Stockholms äldsta byggnader

Storkyrkan är en av Stockholms äldsta byggnader och har mycket högt kulturvärde. Därför är det antikvariska en stor del av den här restaureringen.

– Materialet i sig har ett kulturhistoriskt värde, så det går inte att bara att byta ut all plåt som har blivit dålig. Det är alltid ett ställningstagande kring hur mycket som kan sparas och hur mycket som måste bytas för att det ska bli tekniskt bra, förklarar Robert Edman.

Materialet som används är förpatinerad kopparplåt. För att få fram rätt kulör har KFS, tillsammans med finska Arubis, tagit fram en speciell patinering som ska matcha den befintliga plåten. Men det väntas ta tio år innan kulörerna helt flyter samman.

Foto: Orlando G Boström

Hög hantverksmässig nivå

För Oskar Jansson är detta ett stort och viktigt uppdrag som kräver de allra bästa plåtslagarna.

– Det är oerhört roligt och ärofyllt att vi på Oskar Jansson får förtroendet att restaurera Storkyrkan. Jag är personligen väldigt intresserad av den här typen av projekt och tycker att det är väldigt trevligt att var delaktig, även om det förstås också innehåller en hel del utmaningar, säger Pontus Sommar, vice vd på Oskar Jansson.

En sådan utmaning är arbetet på kyrkans torn, som är väldigt avancerat. Bara tornet tar cirka ett år att färdigställa eftersom det handlar om så komplicerat hantverk.

”Det är oerhört roligt och ärofyllt att vi på Oskar Jansson får förtroendet att restaurera Storkyrkan.”

– Det är mycket detaljarbeten, bearbetning, krympning och sträckning av plåten. Här gäller det att ha plåtslagare som är riktigt kunniga och har erfarenhet av den här typen av arbete, säger Pontus Sommar.

Han får medhåll av Robert Edman på KFS:

– Det är väldigt hög hantverksmässig nivå på det här arbetet och det är inte vilken plåtslagarfirma som helst som skulle klara av det. Arbetena på lanterninen är till exempel extremt komplicerade, säger Robert Edman.

Foto: Orlando G Boström

Hälsning från förr

En annan utmanande och spännande del av restaureringen är de två meter höga och dekorativa urnor som står på tornet och taket.

–Vi hade tänkt att laga upp dem men när vi väl kom på plats med ställning konstaterades efter mycket utredning att det inte gick eftersom de var i så dåligt skick. Samtidigt är delar av plåten från 1700-talet och vår antikvarie vill behålla den. Så det slutade i en kompromiss där vi sparar de förgyllda, dekorativa utsmyckningarna på urnorna, eftersom de har ett högt värde, och gör om den underliggande konstruktionen med ny plåt, berättar Robert Edman.

När plåtslagarna från Oskar Jansson skulle påbörja arbetet med restaureringen av urnorna, som utsmyckar västra gaveln av kyrkan, fick de en rolig överraskning. I en av dem hittade de ett förseglat kopparkuvert.

”Vi hade en liten ceremoni där vi öppnade kuvertet och hittade en hälsning från plåtslagarna som renoverade kyrkans tak på 1930-talet.”

– Vi hade en liten ceremoni där vi öppnade kuvertet och hittade en hälsning från plåtslagarna som renoverade kyrkans tak på 1930-talet. Det var jättekul, säger Pontus Sommar och tillägger att kuvertet innehöll två tidningar, några gamla mynt, en etikett från en spritflaska, en gammal arbetsbeskrivning och ett besiktningsprotokoll samt ett foto på alla inblandande hantverkare från den tiden.

– Vi ska också lämna en liknande hälsning till framtida hantverkare som jobbar på kyrkan så att de kan se vilka vi var som jobbade här på 2020-talet, avslutar Pontus Sommar.

Arbetet med restaureringen av Storkyrkans tak beräknas vara klart i slutet av 2022. //

Foto: Orlando G Boström

 

STORKYRKAN REONOVERAS
Byggherre:
Stockholms domkyrkoförsamling.
Projektledning och ombud: KFS, Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm.
Generalentreprenör: M3 Bygg.
Plåtslageri: Aktiebolaget Oskar Jansson Plåt & Smide.
Murning: Puts & Tegel i Örebro AB.
Stenentreprenör: Närkesten Entreprenad Aktiebolag.
Plåtkonsult: Solenstråle Plåtkonsult AB.

STORKYRKANS HISTORIA
• Under 1300-talet började en större tegelkyrka byggas på Stadsholmen mitt i Strömmen. Här hade ett ekonomiskt centrum börjat växa fram, eftersom man kunde lägga skatt på trä och malm som transporterades via Mälaren och sedan såldes till tyska handelsmän vid det som i dag är Skeppsbron. I mitten av 1400-talet hade Storkyrkan fått ungefär den form som den har i dag.
• Storkyrkan var den kyrka där man för första gången firade mässa på svenska, under ledning av Olaus Petri under reformationen.
• På 1670-talet, när Karl XI skulle gifta sig med den danska prinsessan Ulrika Eleonora och göra ett slut på konflikterna med Danmark, beställdes magnifika troner till dem båda. Dessa kungsstolar används än i dag när kungen är i Storkyrkan som statschef.
• Till sin kröning 1772 ville Gustav III ha en ny vacker orgel. Det fanns inte pengar, så i stället placerades en vacker orgelfasad framför den gamla orgeln. Denna storslagna gustavianska orgelfasad pryder ännu västväggen.
• Först på 1940-talet blev Storkyrkan domkyrka och fick egen biskop.
Fakta: Svenska kyrkan

 

Foto: Orlando G Boström

Foto: Orlando G Boström

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!