För snart två och ett halvt år sedan, den 1 januari 2022, trädde Boverkets nya regelverk kring klimatdeklarationer för nybyggda hus i kraft. Kort innebär regelverket att alla nya byggnader som har sökt bygglov efter 1 januari 2022 måste redovisa en klimatpåverkan för att få sitt slutbesked. Det görs genom att byggherren registrerar en digital klimatdeklaration i Boverkets register. Den klimatdeklarationen bygger bland annat på så kallade EPD:er det vill säga tredjepartsverifierade deklarationer som beskriver en byggprodukts miljöpåverkan i varje steg under dess livscykel.
Det som låter bra och som ett viktigt steg i rätt riktning för att få ner utsläppen och nå klimatmålen har visat sig vara en ganska svårnavigerad väg att vandra. För inte nog med att flera typer av byggnader är undantagna från kravet på klimatdeklaration – bland annat privatägda bostäder samt industri-, verkstads- och lagerbyggnader – regelverket är dessutom utformat så att vissa material riskerar att bli förfördelade när det kommer till bedömningen av deras klimatpåverkan. Eller som ett antal debattörer, bland andra Anita Hagelin, förhandlingschef och vice vd på Plåt & Ventföretagen skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet i december:
”En byggnads hållbarhetsprestanda under bruksskedet och när byggnaden tjänat ut beror helt på dess utformning och materialval. De nu föreslagna gränsvärdena styr inte mot byggnader med lång livslängd, låg energianvändning, lågt underhålls- och renoveringsbehov samt mot val av produkter som kan återbrukas eller återvinnas när de tjänat ut.”
Livsstidscykler
Andreas Elofsson på Wenercon Byggteknik är byggkonstruktör med särskilt intresse för och kunskap kring livscykelanalyser, LCA. Vid sidan om konstruktörsuppdraget arbetar han som konsult åt företag som anlitar honom för att ta fram EPD:er. Han instämmer i synen på att regelverket kring klimatdeklarationer är otillräckligt.
– Problemet är att klimatdeklarationerna enbart tar hänsyn till den första fasen i livscykeln, det vill säga produktionsfasen. Det är förvisso en fas då väldigt många produkter har sitt överlägset största klimatavtryck, men det blir ändå inte helt rättvisande eftersom man då missar hela det cirkulära tänket, säger Andreas Elofsson.
Plåt och stål är ett tydligt exempel på missgynnade produkter, där den smutsiga produktionsfasen gör att materialet får dåliga värden i EPD- och klimatdeklarationssammanhang. Detta trots att de i det långa loppet kan vara överlägsna många andra ”miljövänligare” material med avseende på livslängd och återbrukspotential.
– Man brukar ju till exempel säga att trä är överlägset plåten och stålet ur ett klimathänseende. Men i och med att trä och stål har helt olika styrkor och fördelar så blir det inte en helt rättvis jämförelse, säger Andreas Elofsson.
För om man bara tar hänsyn till produktionsfasen syns inte viktiga parametrar som att stål går att återvinna i all oändlighet medan träet är förbrukat efter ett antal år.
Klimatdatabas
Ytterligare ett bekymmer är att de generiska värden som Boverket tillhandahåller i sin klimatdatabas för olika produkter kan bli missvisande, säger Andreas Elofsson.
– Till exempel måste den som söker i databasen efter ett värde för en stålprofil veta om den är gjord av ”primärt” eller ”skrotbaserat” stål och får då två helt olika värden, där det ena är väldigt högt och det andra betydligt lägre.
Känner man då inte till ursprunget på produkten, och bara väljer ett av värdena kan det förstås bli väldigt missvisande i klimatdeklarationen.
– En del tycker att klimatdeklarationer och EPD:er är allting, men de visar inte hela sanningen. Man får inte med helheten genom att bara titta på en EPD. Det straffar tyvärr exempelvis stål och isolering just nu.
Att komma till rätta med de här problemen är inte det enklaste, påpekar Andreas Elofsson.
– Till att börja med måste Boverket lägga till fler livscykelfaser som ska räknas med i klimatdeklarationen, såsom driftstid, demontering och bortforsling, ja, helst ända till hur produkten kan återvinnas och återbrukas. Men i dag är det som sagt bara produktionsfasen som räknas in.
EDP
EPD är en förkortning av ”Environmental Product Declaration” och en tredjepartsverifierad deklaration som beskriver en byggprodukts miljöpåverkan i varje steg under dess livscykel.
Klimatdeklaration
Sedan den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Syftet med lagen är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Mer information om klimatdeklaration av byggnader hittar du i Boverkets digitala handbok.
