”Vi har lärt oss vikten av att kunna ställa om snabbt”

Byggbranschen kommer vara en viktig del i att starta om Sverige efter pandemin. Men det gäller att ligga i framkant, vara beredd att ställa om snabbt och integrera hållbarhet i sitt dagliga arbete för att få vara med i matchen. Det menar Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

Hur har företagen inom byggbranschen klarat sig under pandemin?
– När allt briserade under våren 2020 märkte vi av en enorm oro i vår bransch, precis som i de flesta branscher, även om vår inte drabbades så akut och direkt som många andra. Men eftersom många kommuner övervägde att ställa in eller senarelägga sina långsiktiga byggprojekt var många av våra medlemmar mycket oroliga för sin framtid. För när de offentliga uppdragsgivarna drar öronen åt sig kraschar vår bransch.
– Nu blev det som tur var inte så illa och vi har klarat oss ganska bra. I dag är de flesta mycket mindre oroliga och vittnar om att de har klarat sig hyfsat bra genom pandemin. Vi har även varit relativt förskonade från större sjukdomsutbrott. Det tror jag kan ha att göra med att det handlar om mycket utomhusarbete, och att byggbranschen är van vid att tänka säkerhet på ett helt annat sätt än många andra branscher.

Hur ser du på framtiden för byggbranschen, efter pandemin?
– Vi har sett en nedgång i bostadsbyggandet långt före pandemin, ända sedan 2017, vilket beror på de politiska beslut som fattas. Så framtiden beror mindre på hur pandemin har påverkat branschen och mer på vilka beslut politikerna väljer att fatta kring bostadsbyggandet. Valet 2022 är mycket viktigt för hur vår bransch kommer att utvecklas.

Vad behövs för att vara konkurrenskraftig som byggföretag i framtiden?
– Pandemin har lärt oss vikten av att kunna ställa om snabbt och vara följsam, oavsett om det beror på ett nytt virus eller för att politikerna tar ett nytt beslut som skakar om alla förutsättningar. Jag tror att de företag som har ett finger i luften och snabbt kan ställa om när det krävs kommer att klara sig bäst framöver. Sedan handlar det även om att vara bra på att jobba standardiserat, att våga bli mer digital och inte minst att integrera hållbarhetsarbetet i sin process.

Var tror du byggbranschen befinner sig om 5–10 år?
– Det är en spännande fråga! Det beror helt på hur politikerna riggar branschens möjligheter att göra affärer. Det värsta som kan hända är att politikerna tar skattemässiga och regelverksmässiga beslut som lägger en våt filt över investeringsviljan hos kommuner och den privata sektorn.

Är du positivt inställd till framtiden för branschen ändå?
– Absolut! Vi har alla längtat länge nu efter att få kavla upp ärmarna och jobba normalt igen – det gäller alla sektorer, inte bara bygg. Människor vill leva som innan, konsumera och säkert gärna investera i sina bostäder genom renoveringar. Behovet är enormt, men allt kokar ner till politikernas beslut, som sagt. //

”Det handlar om att höja sin inre och yttre effektivitet”

Flera av förbundets medlemmar har drabbats på olika vis av pandemin. Vad kan förbundet göra för att stötta medlemmarna inför framtiden med tanke på pandemins påverkan?
– Vi kan hjälpa medlemmarna med coachning och företagsutveckling. Plåt & Ventföretagen har genom Plåt & Ventakademin skapat en bred palett av kurser för att göra våra medlemmar till ännu bättre företagare. Med kurserna som erbjuds kan våra medlemmar bli ännu bättre på lönsamhet, effektivitet och hållbarhet. Dessa tre ben är helt nödvändiga för att stå sig i konkurrensen framöver och kunna möta framtidens behov.

Hur ska man tänka när man räknar på jobb framöver, med pandemins påverkan i åtanke?
– Under pandemin har materialpriserna svängt kraftigt och gjort det svårt att räkna på jobb. Därför är det viktigare än någonsin att vara mycket noggrann med sin kalkyl och att själv ta in offert på material innan man lämnar sitt anbud till kunden.
– På jobb som sträcker sig över en längre tid är det även viktigt att ta med entreprenadindex i sitt anbud. Det vill säga att lägga in en paragraf som säger att man som entreprenör har rätt att höja materialpriset under resans gång om det sker prisökningar på marknaden.

Vad har du för råd till företag för att höja sin konkurrenskraft?
– Det handlar om att höja sin inre och yttre effektivitet och ”göra saker på rätt sätt” samt att ”göra rätt saker”. Hållbarhet blir allt viktigare och är ett kraftigt verktyg för att särskilja sig från sina konkurrenter. Men hållbarhet handlar inte bara om miljön, där vi kan göra det lätt för beställaren att uppfylla sina egna miljömål genom att anlita ett ISO-certifierat företag. Det handlar även om arbetsmiljö. Företagsledare bör därför fundera över hur de kan skapa ett företag som lockar de absolut bästa medarbetarna. Det råder brist på kompetent personal och den som är duktig på att locka de bästa medarbetarna kommer att stärka sin konkurrenskraft rejält. //

Plåt & Ventakademin
Alla som är intresserade av att veta mer om Plåt & Ventakademin får gärna ta direktkontakt med Patrik Calén på patrik.calen@pvforetagen.se eller 031–62 94 25.

”Framtidens ledord är klimat och kvalitet”

Vad tror du kommer att vara viktigt för plåt- och ventbranschen i ett perspektiv på 5–10 år?
– För den närmaste framtiden är det många områden som är i förändring, där kommer mycket att handla om klimat och kvalitet. Vi påverkas av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling enligt Agenda 2030, där såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga mål ingår. Till grund för klimatfrågan ligger Parisavtalet, vilket Sverige har åtagit sig att följa. Detta avtal har byggbranschen, och Plåt & Ventföretagen, tagit sig an via det gemensamma projektet ”Fossilfri byggbransch 2045”. Det kommer sannolikt att finnas flera verktyg på marknaden för de företag som vill komma vidare i sitt hållbarhetsarbete. I linje med det kommer Boverket inom en femårsperiod att införa nya regler där komponenter i nya byggnader ska klimatdeklareras.

Det kommer att vara viktigt för företag att ha en tydlig miljöprofil i framtiden. Hur ska de lyckas med det?
– För att nå dit kommer vår bransch att börja diskutera koldioxidneutrala råvaror, hållbara transporter, minimering av spill, bättre återvinning av olika material samt, inte minst, återbruk. Många av dessa områden är redan på gång, som koldioxidfri ståltillverkning. När det gäller återbruk är knäckfrågan hur material ska förvaras inför återanvändning. Det kommer att kräva både någon form av samlingsportal och fysiska lagringsmöjligheter. Men om branschen menar allvar med sitt miljöarbete kommer det säkert fram en lösning.

Hur ska man lyckas få alla i branschen att ta gemensamt ansvar för miljöarbetet?
– Jag tror att byggbranschen sakta men säkert kommer att gå ifrån sitt ”stuprörstänkande”, där varje yrkesgrupp levererar sin del, och i stället börja samarbeta och ta detta gemensamma ansvar. Man kommer att börja se varje byggprojekt som ett gemensamt uppdrag som ska genomföras så hållbart och effektivt som möjligt. Detta kommer bland annat att leda till en utveckling av olika typer av partneringprojekt.
– Jag tror också att fler byggherrar och förvaltare kommer att spetsa sin kompetens, och efterfråga ett hållbart byggande, och byggnader med olika typer av certifieringar, som Green building, Breeam och liknande. Intresset och möjligheten att följa upp leveranserna kommer att öka, och man kommer att se till att få det man har blivit utlovad. Detta kommer att göra varje detalj mycket viktig, och man kommer att se ännu mer till hela byggnaden och dess funktioner.

Vad tror du om framtidens krav på kompetens?
– Efterfrågan på anställda med kompetens kommer att fortsätta vara hög. Det nya omställningsavtalet kommer att leda till att fler anställda vill kompetensutveckla sig, vilket kommer att gagna hela branschen. De anställda kommer också att efterfråga bevis för sin kompetens, som yrkesbevis, certifiering och liknande.

Hur kommer fördelningen av stora kontra mindre företag se ut i framtiden, tror du?
– Vi ser redan i dag att branschens utveckling går mot färre men större företag. Företag slås ihop eller köps upp. Detta kan på sikt gynna branschen, eftersom stora företag har större möjligheter att verka för branschens utveckling. En begynnande trend är också att fler investmentbolag bidrar med kapital för att uppnå konsolidering.
– Det blir också allt vanligare att välja att ha fler ben att stå på, med fler discipliner inom samma företag. Ett exempel är när ventilationsföretag slås ihop och i förlängningen blir installatörsföretag med flera discipliner.

Vad tror du händer med den digitala utvecklingen?
– Det kommer att hända jättemycket. Man pratar redan i dag om ”Internet of things”, vilket kan innebära att olika ventilationskomponenter kommunicerar med varandra. Det kommer att bli allt vanligare med olika former av intelligenta ventilationssystem som reagerar på verksamheten, inte minst för att klara olika typer av miljöklassificeringar. Olika former av digitala lösningar för service och underhåll kommer också att utvecklas. Det är till exempel troligt att en byggnad själv kontaktar snöskottare när det är för mycket snö på taket.
Kommer utbildningsväsendet att hänga med i den digitala utvecklingen?
– Skolorna blir tvungna att lägga mer fokus på digitala verktyg, där till exempel saker som ritningsläsning, arbetsorder och beskrivning utvecklas och får fler digitala funktioner. I takt med att ventilationssystem blir alltmer komplexa, måste också de tekniska kunskaperna hos till exempel ventilationstekniker öka. Det gör det viktigt att yrkeshögskolan får fortsätta med sitt uppdrag. //