Vad påverkar elevernas viktiga vägval?

Föräldrar, tv-program, Instagram, intressen och pandemin. Det är några av de faktorer som påverkade eleverna i årskurs 9 inför det nyligen gjorda valet av gymnasieprogram. Det kan även konstateras att trender kommer och går, och att yrkesprogrammen fortfarande har förutfattade meningar att göra upp med.

Den 15 februari var sista dagen för högstadieelevernas första gymnasieval och resultatet har nu nått skolorna. Plåt & Vent Magasinet har pratat med tre av landets studie- och yrkesvägledare för att få en bild av hur årets elever i årskurs 9 tänker och agerar inför sitt gymnasieval. Senast 15 april är den preliminära antagningen klar. Därefter finns det möjlighet att söka på nytt, innan den slutliga antagningen görs i slutet av juli eller i början av juli.

Berit Haugen, Ås skola, Krokoms kommun:

Vilka gymnasieprogram är eleverna mest intresserade av?
– På min skola väljer eleverna i första hand ett högskoleförberedande program. Det är ungefär 80 procent som söker till högskoleförberedande och 20 procent till yrkesprogrammen. De populäraste yrkesprogrammen är bygg och fordon. Intresset för fordon är skyhögt bland dem som väljer ett yrkesförberedande program. I Jämtland generellt är fördelningen på yrkes- och högskoleförberedande program 50/50, enligt statistik från Gymnasieförbundet.

Vilka yrken lockar flest högstadieelever just nu?
– De flesta uttalar inte riktigt något drömyrke. Men de som ändå yttrar sig om vilka yrken som de vill utbilda sig till tar ofta upp de traditionella yrkena som läkare och psykolog. Jag har noterat att fastighetsmäklare har ökat något i popularitet, även inredare eller inredningsarkitekt. Tycker det känns som att det speglar de program som visas på tv, att eleverna får upp ögonen för det. Det är vanligare att elever som väljer ett yrkesprogram har ett tydligt yrke som lockar, då är det mest yrkeschaufför eller snickare på min skola. Jag tycker att det har varit extra svårt för eleverna att bilda sig egna uppfattningar om olika yrken i år på grund av pandemin. Många i årskurs 8 har helt blivit utan prao.

Vad styr elevernas yrkesval/funderingar?
– Jag skulle säga att föräldrarna styr väldigt mycket. Jag upplever att många föräldrar anser att ett högskoleförberedande program är lite ”finare”. För de flesta elever är lönen viktig, men den står inte högst upp på prioriteringslistan. Jag skulle säga att ytterst få styrs av utbudet av arbete. Högstadieelever bryr sig inte jättemycket om prognoser.

Vet du om de känner till att man kan utbilda sig till ventilationsmontör och byggnadsplåtslagare?
– Jag vet att jag har pratat om det. Om de kommer ihåg det är en annan sak.

Känner du till dessa yrken och utbildningar?
– Ja någorlunda. Jag har presenterat dem för eleverna på genomgångar om vilka yrkesprogram som finns.

Hur upplever du att eleverna samlar information inför gymnasievalet?
– Dels pratar de mycket med varandra, med äldre kompisar och andra vuxna i deras omgivning. Vissa letar även på sociala medier. De får mycket information från mig, eftersom jag träffar 8:or och 9:or en lektion i veckan där de kan ställa alla sina frågor. //

Amil Aljicevic, Fagrabäckskolan, Växjö:

Vilka gymnasieprogram är eleverna mest intresserade av?
– Populärast i årets gymnasieval för årskurs 9 var samhällsprogrammet, följt av ekonomiprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Det var 68 procent som sökte ett högskoleförberedande program och 32 procent som sökte ett yrkesprogram. Populärast bland yrkesprogrammen var vård- och omsorgsprogrammet, även naturbruksprogrammet var populärt i år.

Vilka yrken lockar flest högstadieelever just nu?
– Det som är uttalat är att många tjejer vill bli veterinärer och tjejer med invandrarbakgrund väljer ofta vård- och omsorgsprogrammet. Det som förvånade mig var att det ändå var så få som valde ett yrkesprogram, för jag fick en annan bild i mina samtal med eleverna.

Vad styr elevernas yrkesval/funderingar?
– Det beror på, men många styrs av intressen. Ofta påverkar samtalen runt middagsbordet med föräldrarna och många väljer utifrån vad de andra i kompisgänget väljer. När det gäller gymnasievalet är det inte så många som bryr sig om ifall det finns ett stort utbud av jobb. Detsamma gäller lönen, de bryr sig inte särskilt mycket om den.

Vet du om de känner till att man kan utbilda sig till ventilationsmontör och byggnadsplåtslagare?
– Jag har bara arbetat här sedan december, men en kille frågade om det. Han hade en pappa som arbetade med det och plåtslageri är ju ofta ett sådant arbete som går i arv.

Känner du till dessa yrken och utbildningar?
– Ja. På vuxenutbildningen där jag arbetade tidigare var man väl medveten om dessa två yrken. Vi hade plåtslagarutbildningen i rätt många år, men till slut kunde vi inte hittade någon lärare. Dessutom var det svårt med lärlingsplatser, både vad gäller plåtslageri och ventilation. Jag tycker att branschen borde kunna vara lite mer tillgänglig och bli bättre på att ta emot lärlingar.

Hur upplever du att eleverna samlar information inför gymnasievalet?
– I kommunen har vi en samlingssida med information om alla kommunens gymnasieskolor och dess program, men det är nog bara hälften av eleverna som tittar där. Sociala medier har jag märkt är en stor informationskälla. Jag har ett Instagramkonto där jag får frågor från eleverna dagligen. Och jag märker att den informationen når fram, för ibland under samtalen frågar de om sådant som jag har delat eller lagt ut.

Upplever du att eleverna har någon särskild inställning till praktiska yrken?
– Jag tror att många har en viss bild av yrkesprogram. Att man till exempel inte skulle kunna studera vidare om man har läst fordonsprogrammet. Och det är ju inte hela sanningen. Många av fördomarna kommer hemifrån. De får ofta höra: ”Ta samhällsprogrammet så breddar du dig.” Men många föräldrar byter inställning efter att jag har pratat med dem och förklarat hur det faktiskt ser ut i dag, till skillnad från när de skulle välja gymnasieprogram. Jag tror att sådana här typer av förutfattade meningar kring yrkesprogram sakta kommer att försvinna. //

 

Emmy Wahlin, Veingeskolan, Laholm:

Vilka gymnasieprogram är eleverna mest intresserade av?
– Det beror mycket på var i kommunen skolan ligger. Min skola ligger mer på landet, så här finns ett jättestort intresse för naturbruksprogrammet, elprogrammet, fordonsprogrammet och yrkesprogram överlag. I skolan som ligger i centrala Laholm är högskoleförberedandeprogram betydligt mer populära.

Vilka yrken lockar flest högstadieelever just nu?
– Jag vet inte om det är på grund av pandemin, men jag har känt att många elever inte har haft så bra koll. Vi har ju inte kunnat åka och besöka mässor och de har inte kunnat vara ute på arbetsplatser och testa på. En tydlig trend, som jag däremot tycker mig se, är att många elever lyfter att de vill starta eget. Inom vilken bransch spelar inte så stor roll, men många verkar vara intresserade av ekonomi. Yrken som lockar bland dem som väljer yrkesutbildningar är elektriker, lastbilschaufför och barnskötare.

Vad styr elevernas yrkesval/funderingar?
– Jag tycker inte att de påverkas så mycket av föräldrarna. De diskuterar alltid med föräldrarna, men de verkar välja utifrån sig själva och sina intressen. Sedan påverkas och influeras de ju så klart av sin omgivning och här i området arbetar många föräldrar med yrken som man kan utföra efter att ha studerat något yrkesprogram. Lön är något som är viktigt för eleverna, men jag kan tycka att många inte har så bra koll på vad en bra lön faktiskt är. Flera elever har uttryckt att de inte vill gå hotell- och turistprogrammet eftersom det känns som en orolig bransch just nu. Vi hade bara en enda elev på skolan som valde restaurang- och livsmedelsprogrammet. För många är det väldigt viktigt att det finns gott om jobb direkt efter gymnasiet. Det positiva med yrkesprogrammen att man kan börja jobba direkt efter skolan om man vill eller också studera vidare, att det finns en valmöjlighet.

Vet du om de känner till att man kan utbilda sig till ventilationsmontör och byggnadsplåtslagare?
– Det beror på. De jobben tycker jag är svårast att förstå sig på. Både för mig och eleverna. Det är lätt att prata om yrken som är välkända, som läkare och förskolepedagog. Men till exempel ventilation är svårt och känns komplicerat att förklara. Jag brukar säga att det handlar om att skapa bra inomhusluft. Angående plåtslageri brukar jag berätta att man lägger tak och arbetar på höga höjder. Men det är svårt att få dem engagerade och tycka att det är intressant.

Känner du till dessa yrken och utbildningar?
– Jag känner igen dem eftersom jag har hört om inriktningarna på bygg- och anläggningsprogrammet och via VVS-och fastighetsprogrammet. Men jag har svårt att helt förstå vad de innebär och hur man utbildar sig.

Hur upplever du att eleverna samlar information inför gymnasievalet?
– De letar jättemycket information via Youtube och internet överlag. De tar även väldigt mycket hjälp av mig, så jag försöker alltid att hålla mig uppdaterad. När det inte är coronapandemi får eleverna delta på skuggningen, där de får vara med en dag på valfritt gymnasieprogram. Där får de ofta mycket information och möjlighet att bilda sig en egen uppfattning.

Upplever du att eleverna har någon särskild inställning till praktiska yrken?
– På den här skolan är de som sagt väldigt positiva till praktiska yrken. Det vet jag är normbrytande, eftersom det inte ser ut så i resten av landet. Men här är de väldigt positiva till att kunna komma ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet. //

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!