Tänk om det fanns ett sätt, förutom kristallkulan, att ta reda på vem som styr Sverige och vilken sorts politik som kommer att bedrivas under mandatperioden. Det gör det! Ett sätt att få en fingervisning om vilken politik vi kommer att få är att följa arbetet i riksdagens arbetsgrupper, det vill säga utskotten, som är motorn i riksdagsarbetet. Exempelvis finansutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet och skatteutskottet.
Utskotten ska alltid bestå av ett udda antal ledamöter, och de ska vara minst 15 till antalet. För närvarande har varje utskott 17 ordinarie ledamöter. Varje utskott är som en liten riksdag. Partiernas har platser i utskotten efter hur många platser de har i riksdagen. Det innebär att Socialdemokraterna har fem ledamöter, Sverigedemokraterna har fyra ledamöter, Moderaterna har tre ledamöter och så vidare.
För att få majoritet krävs alltså nio röster av 17. Man inser snabbt att SD har en fördel genom att de har tilldelats fyra ledamotsplatser i nästan alla utskott, vilket ger partiet möjlighet att bilda majoritet både med regeringen och oppositionen.
Därför ska det bli synnerligen intressant att följa det politiska spelet i utskotten och i riksdagen. Lika viktigt är det att följa partierna som förlorade valet för det är hos dem som de stora politiska förändringarna kommer att ske, vilket möjligen gör det lite lättare att se i vilken riktning de politiska vindarna blåser till nästa val, 2026.
Samling inför avtalsrörelsen
Den 26 oktober samlades vi i Bygg & installationssektorn för att förbereda oss inför den stundande avtalsrörelsen. En av förberedelserna bestod i att vi fick en genomgång av byggprognosen för 2023. I rådande läge är det naturligtvis svårt att göra långa prognoser i skenet av det osäkra läget i omvärlden.
Sammanfattningsvis framgår det ur konjunkturprognosen att bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar krymper med nästan tio procent under 2023. Ett sätt att få fart på bostadsbyggandet är att regeringen skyndsamt lättar på det skärpta amorteringskravet nu när ekonomin gör en rejäl inbromsning.
Ett fortsatt orosmoln är cementfrågan som ännu inte löst. Skulle domstolsutslaget i december, avseende det fyraåriga tillståndet, bli negativt så kommer Sverige troligen att drabbas av en cementkris till sommaren 2023, med allt vad det kan innebära.
Vi skapar vår framtid
I det här numret kan du bland annat stifta bekantskap med ”en pigg 90-åring med blicken riktad framåt”, läs mer om medlemsföretaget EoB Plåt i Råå på sidorna 14–18. På sidorna 26–29 kan du läsa om hur du kan vässa kunskaperna inom ventilation.
I svåra tider – efter coronakrisen, kriget i Ukraina och med hög inflation – är det nog många som trots allt trevar efter kristallkulan för att få veta hur tillvaron kommer att se ut i det nya normala. Sanningen är väl som vanligt att någon kristallkula inte finns till hands som kan berätta hur framtiden ska bli.
Framtiden är inte enbart något som händer oss utan något som skapas. Så låt oss i dessa utmanande tider skapa den tillsammans genom ett stort engagemang i ett modernt förbund som verkar för god medlemsnytta och bra villkor för företagsamhet!
Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
jorgen@loddeplat.com
