Verksamhet på passande adress

Det var Inge Gertssons far som en gång startade företaget. I dag arbetar han tillsammans med sin son, sitt barnbarn och anställda.

Plåtslagaregatan 2. Det är nästan osannolikt att ett plåtslageri ligger på en sådan adress. Men egentligen är det inte så konstigt för när familjeföretaget Gert Johanssons Plåtslageri AB köpte marken i västgötska Slutarp döptes vägen helt enkelt efter företaget. Fyra generationer har drivit firman sedan starten 1935. 83-årige Inge Gertsson är en av dem.

Det började med Gert Johansson som gick i lära hos sin morbror, bleckslagaren Bleck Albert Josefsson.
– Pappa arbetade som lärling först, det fanns inga utbildningar på den tiden, berättar Gerts son Inge Gertsson.
Han är i dag 83 år och fortvarande verksam i firman. Inges händer vittnar om ett långt hantverksliv och några fingrar är skadade.
– Det är priset man får betala, säger han.
Tillsammans med sonen Anders Gertsson och barnbarnet Ellinor Gertsson driver han i dag företaget.
–Akta fingrarna! Sätt inte fingrarna någonstans, det fick jag och min syster Agnes ständigt höra, minns Ellinor.
Agnes arbetar i en matbutik och hjälper till i företaget när hon kan. Ellinor började jobba på plåtslageriet direkt efter studenten.
– Jag ansvarar för kontorsarbete och tillverkning av transportkistor. Vi samarbetar med två begravningsbyråer och gör kistor av zink för utlänningar som avlidit i Sverige och ska hem igen.

“Allt var hantverk förr”
I företagets början tillverkades mest husgeråd, som hinkar och trattar. Då låg företaget på en annan tomt.
– Allt var ju ett hantverk på den tiden, vi hade inte många maskiner, minns Inge.
I dag finns några kvar, den äldsta daterad 1890. Till svets och lödning användes acetylen som de tillverkade själva.
– Vi använde bleckplåt. Under kriget fanns ingen plåt att köpa, bara på licens.
Inge visar en del av de tidigt tillverkade föremålen som är handfalsade med hammare och klubba och lödda med tenn och gas. Det var ett tidskrävande arbete som krävde tålamod.

Arbetsmiljön blir allt bättre
På 1940-talet blev inriktningen byggnadsplåtslageri och på slutet av 60-talet kom takfallsmaskinerna. Borrmaskinerna som drevs med elektrisk sladd samlar nu damm på vinden. På 50-talet inriktade sig plåtslageriet mot kyrkor som också i dag hör till de största kunderna.
– Vi har ett ganska brett utbud och såväl byggfirmor som privatpersoner och småkunder anlitar oss, säger Anders.
Han tycker att materialen har blivit sämre genom åren.
– Arbetsmiljön blir hela tiden bättre. Vi har bättre maskiner, arbetskläder, och byggställningar. Men det känns som att tiden för våra arbeten har blivit kortare. När farfar började var materialet dyrt och arbetskraften billig, i dag är det tvärt om.
Inge minns när det bara fanns galvaniserad plåt. Då fick allt målas på plats. Och stuprör, Hängränner och rörvinklar fick göras för hand.
– Det gjorde vi på vintern när det var dåligt väder. Nu finns det färdigpressat, säger Inge.

Mallar till kistor som tillverkas av zinkplåt. Transportkistorna förses med fönster av plexiglas för att kunna se att det är rätt person i kistan.

Ovanliga uppdrag
I dag används nästan bara färdiglackerad plåt. Kyrkor kläs näst intill uteslutande med kopparplåt, en del med zinktäckningar.
– Jag föredrar koppar, det är ett lätthanterligt material, säger Anders.
När lasertekniken kom underlättade den arbetet med arkitektritade föremål av smide. Ett exempel på det är ett svängt räcke till en balkong i Ledsjö kyrka. Där har Anders smitt bibelord bokstav för bokstav. Anders berättar också om ett av de mer ovanliga uppdragen.
– 2001 öppnades Birger Jarls grav. Då fick vi vara med eftersom det var en kopparkista som skulle öppnas.
Gravhällen mitt i Varnhems klosterkyrka blev klar att öppnas vid midnatt.
– Där låg tre skelett, och med hjälp av DNA har det fastställts att det med stor sannolikhet är Birger Jarl, drottning Mechtil och sonen hertig Erik som ligger där. Vi tillverkade tre skrin av rostfriplåt i vilka delarna lades tillbaka.

En av de första medlemmarna
Gert Johanssons plåtslageri var bland de första som gick med i dåvarande Plåtslagarnas riksförbund.
– I dag har medlemskapet i Plåt & Ventföretagen bland annat hjälpt oss med en besvärlig kund och vi använder förbundets kalkylprogram när vi räknar på våra arbeten.
Företaget består av verkstad, maskinavdelning och smidesdel samt kallförråd med lager.
– Vi försöker se till att det finns grejer hemma till olika jobb. Vi vill inte att ”pöjka” ska behöva åka till grossister och hämta grejer. De vet vart de ska och vad de ska göra.
Men visst finns det också grus i maskineriet. Kraven från skatte- och arbetsmiljöverket är till exempel för höga.
– Det ställs lika stora krav på småentreprenader som på stora. Som ID06 som gjort det krångligare och inneburit merkostnader för kunderna. Men man gör så gott man kan, säger Anders.
Framtiden ser dock hoppfull ut. Fram till hösten 2019 är det nästan fullt i orderboken och det finns redan bokningar år 2020. Förmodligen blir det Ellinor som en dag tar över och driver företaget vidare.
– Jag lär mig hela tiden av både pappa och farfar, säger hon.
– Det vore roligt, vi vill utvecklas och är lyhörda för förändringar. Vi ska behålla själen i företaget med hantverket som grund, säger Anders.

Text & foto: Boel Ferm
Publicerad: 2019-02-19
Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #1.2019

FAKTA
Företag:
Gert Johanssons Plåtslageri AB
Grundades: 1935 av Gert Johansson.
Nuvarande ägare: Inge Gertsson, sonen Anders Gertsson och hans dotter Ellinor Gertsson.
Anställda: Åtta totalt. Dottern Agnes Gertsson hjälper till ibland.

 

Inge visar prov på sitt hantverk. Barnbarnet Ellinor har mycket att lära av sin farfar.

– Vi har ett ganska brett utbud och såväl byggfirmor som privatpersoner och småkunder anlitar oss, säger Anders.

Medlem i föreningen under många år. Gert Johansson var ansluten i vad som då hette Sveriges Bleckslageriidkareförening.

Inläggsförfattare: Redaktionen