Anton vill återta återbruket

Den svarta delen är det planerade nya rymdrummet på Chalmers campus.

Sveriges mest intressanta återbruksprojekt kallar han det – det nya besökscentrumet vid Onsala rymdobservatorium på Chalmers campus i Onsala. Projektet har som mål att återbruka överbliven, gammal eller riven byggnadsplåt, stålbalkar och ventilationskanaler.

Det handlar om ett utvecklings- och pilotprojekt med Chalmers fastigheter som byggherre, där en befintlig byggnad på 180 kvadratmeter ska byggas ut med 300 kvadratmeter till ett besökscentrum för Onsala Rymdobservatorium. Här finns möjligheter att skapa processer, verktyg och ny kunskap om hur återbruk i byggbranschen ska gå till i praktiken.
Anton Franker är återbrukskonsult inom bygg- och fastighetsbranschen, grundare av Reclaimd och initiativtagare till återbruksfokuset i projektet. Målsättningen är att använda 80 procent återbrukat material i byggprocessen. Visionen är ännu högre satt: 100 procent återbruk.
– Byggnadens läge, dess verksamhet och den samlade kompetens som medverkar gör detta till den svenska byggbranschens troligtvis viktigaste återbruksprojekt. Just nu letar vi återbruksmaterial, bland annat i samarbete med Svensk Byggplåt, säger han.

Tillfälle för plåtslagerier
Anton menar att detta är ett perfekt tillfälle för plåtslagerier att visa på plåtens möjligheter att återanvändas som fasad- och takmaterial. Det nya besökscentrumet behöver också en stålstomme på grund av byggnadens stora spännvidd.
– Vi behöver 600 kvadratmeter tak och här vill vi gärna hitta vill ett plåttak eftersom byggnaden ligger 150 meter från havet i en utsatt miljö. Även på fasaden kan det gärna vara plåt. Tanken är att huset ska hålla en mörk färgskala, men vi har flexibilitet utifrån det mörka material vi kan tänkas hitta, säger han.
Han ser framför sig antingen ett återbrukat tak, spillmaterial från ett bygge eller olika typer av behandlad plåt som har blivit spill i tillverkningsprocessen, så länge det kan bli ett vädertätt skal.
– Generellt är plåt ett väldigt bra material när det gäller återbruk. Det håller länge, är möjligt att måla om eller behandla så att det kan användas ännu längre och mängden energi som går åt till att framställa plåten kan slås ut på lång tid. Dessutom går det att demontera, säger han.

Återbrukskonsult Anton Franker vill skala upp återbruket till en industriell nivå.

Brinner för återbruk
Projektet är inte Antons första inom återbruk – och blir säkert inte det sista. Han brinner för återbruk i byggprocessen och menar att vi lever på ett ohållbart sätt när vi stadigt bygger nytt istället för att återanvända och förädla befintliga byggnader och material.
– I Sverige använder vi upp 4, 25 jordklot per år. Det är ett minst lika stort problem som klimatförändringarna och går för övrigt hand i hand med dem. Byggbranschen står för en stor del, cirka tjugo procent av Sveriges Co2-utsläpp. Sextio procent av Co2-utsläppen kommer från material. Vi måste se bredare och tänka: hur mycket energi tog det att tillverka det vi slänger?
Han fortsätter:
– Jag tror att återbruk är det naturliga sättet att bygga. Om vi har en tegelsten i en fasad från 20-talet, varför ska vi inte behålla värdet så länge som möjligt genom återbruk? Och materialen har dessutom ofta en egen historia att berätta. Tyvärr är många ivrare av den ohållbara rivningskulturen och det finns en inställning att ”vi har alltid använt nytt”. Men vi har faktiskt alltid använt återbruk historiskt sett. Nu vill jag ta tillbaka den tanken.

Strukturera, inventera, boka
Anton har jobbat med fastigheter i tio år. Han började med uthyrning av kommersiella lokaler och hade till nyligen en tjänst som hållbarhetssamordnare på Chalmers fastigheter som började arbeta med återbruk redan 2016. Där var han med om att ta fram ett återbrukssystem med en inventeringsapp och en databas för återbrukat material. Här kan projektledare boka begagnat material som finns i interna lager, istället för att köpa nytt. Dörrar, glaspartier, armaturer, entrépartier och diskmaskiner är typiska återbruksinventarier.

Design utifrån återbrukat material
För ett halvår sedan ville Anton växla upp hållbarhetsambitionerna. I dag driver han Reclaimd, där han hjälper fastighetsägare att komma igång med sitt återbruksarbete, ofta genom att skapa strukturer, sätta mål och ändra arbetssätt. En annan viktig gren är att göra materialinventeringar för att hitta bra material som finns i fastighetsägarnas byggnader som riskerar att slängas. Han jobbar också med återbrukssamordning vid rivningar, ombyggnationer och nybyggnationer och håller internutbildningar på temat återbruk. Målet är att ta tillvara värdefullt material och synliggöra dolda tillgångar.
– Många står inför utmaningar att jobba systematiskt inom såväl projekt som drift och förvaltning när det gäller återbruk, säger han.
I återbruksprojekt vet man inte alltid exakt hur slutprodukten kommer att se ut. Han vill nå dithän att designidén i sig själv skapas utifrån begagnat material som arkitekten tror det går att få tag på, alternativt material som projektet vet finns tillgängligt. Som i Onsala-projektet, där ett hus delvis skulle rivas. Istället demonteras det. Material som är tillgängliga on site behålls, för att senare användas i den nya byggnaden. Sådant som kan återanvändas är träreglar, takstolar, råspontpanel, plywood och isolering. Nya fönsterpartier kan byggas av befintliga fönster som finns i huset som ska rivas.

Vad finns tillgängligt?
För att kunna behålla så mycket material som möjligt och ha chans att återanvända det behövs en bild av vad som finns tillgängligt. Det gäller också att kategorisera ordentligt: hålla ordning på klassningar på dörrar med mera. I Onsala-projektet används Chalmers fastigheters egen app för intern inventering. Det som demonteras registreras in i ett tillfälligt lager och bockas från söklistan för material – allt från strömbrytare till fönster och ventilationsaggregat ska hittas.
Att Anton tidigare har arbetat med uthyrning av kontor, butiker och lager/industri har gett honom förståelse för den kommersiella delen av återbruk.
– I dag är det för billigt att slänga eller deponera och för lätt att få rivningslov. Finns det ett värde i materialet så är det mindre intressant att slänga det.

Många strängar på sin lyra
Anton har flera strängar på sin lyra. Han är en av dem som har tagit initiativet till Återbruk Väst – ett innovationsprojekt som drivs av IVL och har finansierats av de deltagande parterna, SIVL och Västra Götalandsregionen.
Återbruk Väst vill skala upp återbruket inom byggsektorn till en industriell nivå och är en samverkansarena mellan fastighetsägare, arkitekter, offentliga aktörer och forskare som vill hitta metoder för att uppnå detta. Inom Återbruk Väst pågår ett antal fallstudier där återbruk testas på riktigt. Projektet använder sig av marknadsplatsen market.ccbuild.se samt inventeringsappen Dacke som tagits fram i ett annat tidigare IVL-projekt.
– Det gäller att få en attraktiv lokal eller byggnad för kunden och det går absolut att få med återbrukat material, säger han.
Ett tidigare projekt för Akademiska Hus exemplifierar att det går att göra det många anser omöjligt. Här återanvändes ett gammalt marmorgolv, trots att stenexperter sa att det var omöjligt att plocka upp.
– Det konventionella alternativet hade varit att marmorgolvet gått till deponi. Vi fick upp 250 kvadratmeter vackert marmorgolv och har därmed sparat över 35 ton Co2 jämfört med att köpa in ett nytt marmorgolv, säger han.

Återbruk hett i fastighetsbranschen
Inställningen till återbruk är väldigt olika och många kör fortfarande i gamla hjulspår: att slänga och köpa nytt. Så kallade ”experter” vet inte alltid vad som går att göra och inte, eftersom de aldrig har provat återbruk, menar Anton. Men en förändring är på gång. Framförallt fastighetsbolag börjar ställa högre krav på återbruk i projekt.
– Nu är det upp till utförararna, det vill säga arkitekter, projektörer, leverantörer och byggare att ta steget mot återbruk. Om plåtslagerierna blir jättebra på återbruk så kommer ju husen att byggas med plåt och inte andra material. Återbruk är det hetaste i fastighetsbranschen just nu och finns stor möjlighet att ta marknadsandelar för entreprenörer som har ambitioner och ser möjligheterna.

Många fördelar med återbruk
Återbruk inom byggsektorn har en rad fördelar. Till de uppenbara hör att jordklotet mår bättre när vi människor hushållar med resurserna. Det gynnar också lokal arbetskraft och ger snabba, kortresta leveranser. Att materialet inte behöver tillverkas utan redan finns är en fördel inte bara för miljön utan också i förvaltande fastighetsarbete.
– Sårbarheten med just in time-leveranser upplevs tydligt nu i Coronatider. Finns det material som behövs inom organisationen eller i närheten så minskar den sårbarheten, säger Anton.
Behovet av hantverksskicklighet ökar med återbruk. Kunskap om materialets egenskaper, möjligheter och hur det ska hanteras och monteras är inlemmat hos alla hantverksgrupper, inte minst hos byggnadsplåtslagare.
– Använd återbruket som en chans att leverera den kompetens som bor inom verksamheten och anpassa kompetensen efter behovet i projektet. Det är för övrigt väldigt kul att jobba med duktiga hantverkare, på många sätt. Arkitekterna behöver inte göra exakta skisser när hantverkaren förstår tanken bakom och det blir ett väldigt intressant och kreativt samarbete, säger han.

Återbrukade ventkanaler
Även återbrukade ventilationskanaler går att använda i nya projekt. Kanalerna kan lagas och modifieras, naturligtvis under förutsättning att de inte innehåller asbest eller andra farliga material.
– Den stora potentialen med återbruk gäller också ventilationsbranschen. Den som kan montera både gammalt och nytt har större möjligheter. Visa att du har kompetens och är expert på ventilation eller plåt! Varför skulle det inte gå att garantera begagnad ventilationsutrustning likaväl som ny? Det handlar bara om ett nytt sätt att tänka, säger han.
Rådet till arkitekter, byggare, plåtslagerier och ventilationsentreprenörer med flera är alltså att vara bättre på sitt fält än vad uppdragsgivaren är.

”Utmana din yrkesskicklighet”
– Som leverantör ska du vara öppen för återbrukstanken och inte rädd att jobba med kreativa idéer, såsom att spara material. Börja inte dina svar med ett ”nej” utan kolla hur du kan lösa det hela och återbruka mer. De gamla hjulspåren är inte hållbara i längden. Utmana yrkesskickligheten du sitter på och försök vara med tidigt i byggprojektet!
Frågor att ställa sig är: hur jobbar vi med vårt spillmaterial? Slänger vi plåttak och annat som vi har plockat ner? Kan vi bygga något annat av det eller återbruka i annat projekt?
– Fastighetsägarna vill jobba med återbruk, så frågan är bara vem som levererar, avslutar han.

Text: Susanne Ringheim Kilje
Illustration: Catharina Nygård

Foto: White Arkitekter & Erik Tenwald
Publicerad: 2020-07-08
(Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #6–7.2020)

Nytt besökscentrum för Onsala Rymdobservatorium
Byggherre: Chalmers fastigheter
Hyresgäst: Chalmers
Byggentreprenör: NCC
Arkitekt: White
Återbruksansvarig: Reclaimd

Inläggsförfattare: Redaktionen