Yrkesutbildningarna hänger inte med i utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn. Det visar en färsk studie från Malmö universitet som har gjorts på uppdrag av yrkesnämnderna för bygg, vvs och el.
Förstudien – det vill säga en mindre studie – heter ”Digitalisering i yrkesutbildningen inom samhällsbyggnadssektorn” och visar på brister framförallt i lärarnas möjligheter att hålla kompetensen aktuell på digitaliseringsområdet.
Att digitaliseringen innebär omvälvande förändringar i hela arbetslivet råder det ingen tvekan om. Samhällsbyggnadssektorn med dess omfattande samverkan mellan olika aktörer är inget undantag, menar Mats Persson, projektledare och universitetslektor i byggvetenskap vid Malmö universitet.
– Det kommande behovet av digitaliseringskunskaper hos elever från yrkesprogrammen är stort. Om yrkesutbildningarna ska svara upp mot behoven krävs att man är följsam och genomför förändringar, bland annat genom att utveckla lärarnas kompetens, säger han.
Brådskande information och utbildning
Resultatet av studien tyder på att det finns ett kortsiktigt och brådskande behov av att informera och utbilda lärare om branschens aktuella utveckling, framförallt om hur BIM-modeller kan användas i produktionen och vissa yrkens automationstekniker.
– Digitaliseringen ger nya möjligheter till förbättrad samverkan i byggprojekten. Det gäller att yrkesverksamma på alla nivåer har en grundläggande kompetens och beredskap att ta till sig och tillämpa nya metoder, verktyg och processer, säger Mats.
Bland annat föreslås i studien att man gör en gemensam kartläggning över vad som händer i bygg- och installationsbranschen för att öka yrkeslärarnas möjligheter att stödja utvecklingen i branschen. Yrkesnämnderna behöver också se noga på Skolverkets riktlinjer och arbeta med de generella utbildningsplanerna för yrkesutbildningen.
Otydliga kunskapsmål och otillräckliga läromedel
Bland yrkeslärare måste flera grundläggande kunskaper säkerställas. Bristen på tydlighet kring kunskapsmålen, att kursplanerna är uppdelade på flera separata ämnen och bristfälliga läromedel skapar merarbete och resursslöseri hos gymnasieskolorna, som är de som finansierar och har ansvar för att genomföra yrkesutbildningarna.
Rådet är att öka och fördjupa samverkan mellan yrkesnämnderna och gymnasieskolornas nationella och lokala programråd. Tydlighet från branschens sida kan dessutom bidra till att skapa mer likvärdig kompetensförsörjning, enligt studien.
Tätare kontakt med andra lärare behövs
Ett ökat samspel mellan olika gymnasielärare på yrkesprogrammen borde kunna leda till större erfarenhetsutbyte och mer kunskap, eftersom yrkesnämndernas lärarkonferenser inte verkar räcka till, enligt Mats.
– Jag tror att det är svårt att hänga med i utvecklingen och samtidigt ha ett undervisningsuppdrag. Det handlar om allt från BIM-program och visualisering till digitala läsplattor för ritningar och digitala processer, rapportering och beställning av material. Därför behöver man frigöra tid för kompetensutveckling och omvärldsbevakning, säger han.
En åtgärd som kan underlätta lärandet och frigöra tid för lärarna är att baka in mer av teoretiska ämnen inom ramen för de praktiska.
– Att till exempel involvera matematik när man hanterar material. Eller undervisa i fysik samtidigt med ett arbetsmoment som handlar om lyft/krafter, säger han.
Elever vill vara digitala
Också elevernas förutsättningar undersöktes. Hos eleverna finns en förväntan om digitaliserade hjälpmedel i undervisningen och de vill gärna lära sig digitala program.
Samtidigt måste de ha grundläggande kunskap om det arbete de förväntas utföra – och lära sig programmen. En viktig roll för lärarna i övergången till det digitala är därför att se till att ingen halkar efter på något av områdena.
– Youtube och digitala klassrum, till exempel, används redan idag framgångsrikt i undervisningen. Digitaliseringen innebär stora möjligheter, men det behövs helt klart bättre läromedel i form av kursböcker, datorprogram och appar, säger Mats.
Digitalisering förutsättning för konkurrenskraft
Byggbranschens situation är komplex. Aktörerna arbetar på olika platser, måste kommunicera flitigt och har många roller i ett projekt. Men – med tanke på att byggbranschen visar sig ligga i topp när det gäller surf på mobiler – finns goda möjligheter att använda digitalisering för att effektivisera branschen.
– Allt mer kommer att ligga i digitala modeller: information om hur och vad som har gjorts i ett projekt, egenkontroller med mera. Den kunskapsbasen som då bildas är viktig för kunskapsåterföringen. Om man inte lyckas ta till sig och använda dagens och morgondagens digitala möjligheter får vi en bransch som inte är konkurrenskraftig, konstaterar han.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Foto: Björn Petrén
Publicerad: 2020-04-27
(Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #3.2020)
Fakta om förstudien
Mellan tio och femton yrkeslärare plus lika några elever på yrkesprogrammen inom vvs, bygg och el har intervjuats. Cirka trettio branschföreträdare har medverkat i två workshops. Förstudien har finansierats av Byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN), Elbranschens centrala yrkeskommitté (ECY) och VVS-branschens yrkesnämnd (VVSYN). Frågan var vilka digitala kunskaper som behövs för att verka inom samhällsbyggnadssektorn i framtiden samt var de kunskaperna ska komma ifrån.
