Skanska rustar för ännu säkrare byggarbetsplatser

De allra flesta håller antagligen med om att säkra arbetsplatser är den allra viktigaste frågan i byggbranschen. För att få en inblick i ett av de största byggbolagens syn på säkerhetsarbete har vi intervjuat Cecilia Björkryd, utvecklingschef hälsa och säkerhet på Skanska Sverige.

Cecilia Björkryd, utvecklingschef hälsa och säkerhet på Skanska Sverige.

Hur jobbar ni generellt för att hålla hög säkerhet på Skanskas byggarbetsplatser?
– Det finns några bärande framgångsfaktorer: att ledningen har starkt fokus på säkerhet, men det är också viktigt med en stark säkerhetskultur på arbetsplatserna. Att bejaka alla som säger till om säkerhetsrisker på arbetsplatsen är en förutsättning för att skapa hög säkerhet. Vi jobbar också med e-learning för att utbilda de som arbetar på våra arbetsplatser. Vi stödjer även med handledarmaterial för de som stödjer verksamheten. I Skanska håller vi också på att ta fram VR-material (Virtual Reality), där vi i framtiden ska kunna simulera händelser som ger nödvändig erfarenhet för att kunna få till en beteendeförändring i säkerhetstänket.
–  Vi delar med oss av de digitala utbildningar vi tar fram till alla våra kollegor i branschen. Vi jobbar även för att föra dialog på arbetsplatsen, både kring arbetsberedningar men även genom det vi kallar ”Kort information om säkerhet” så kallade KISar. Där går vi igenom varför det är viktigt och visar på vad och hur vi behöver jobba. Vi jobbar även i annan dialogform, med fördjupade arbetsberedningar.

Vilka krav ställer ni på era underentreprenörer gällande säkerhet?
– Det gäller att kontrollera vad våra underleverantörer kan om säkerhet, där arbetsledarna ställer kontrollfrågor, hur arbetena ska genomföras etcetera. Det är en utmaning att få in ett högt säkerhetstänk i stora byggbolag, där är skyddsombuden och hälso- och säkerhetschefer viktiga. Men vi behöver också vara tydliga med de krav vi ställer och följa upp att det som vi kommit överens om följs. En del tycker att vi har hårda krav, men jag skulle hellre kalla dom mjuka, då de syftar till att alla ska må bra och kunna jobba tryggt.
– Vi är tillsammans med flera av våra konkurrenter drivande i att ta fram säkerhetsinformation till alla som ska gå in på våra arbetsplatser. Vi håller på att ta fram mer material och det kommer vara obligatoriskt för alla att ta del av materialet från och med 2020.

”Infört säkrare arbetssätt” står det på er hemsida. Men vad betyder det konkret?
– Vi har säkra arbetssätt och gemensamma arbetssätt/utrustning för olika arbeten med hög risk. Exempelvis:
• Arbete på höjd, där vi ställer krav på ställningar, stegar och bockar, håltäckning och fallskydd med mera.
• Lyftoperationer, med krav på lyftplaner och utsedda personer/ansvariga med rätt kompetens för att planera, lyfta och koordinera lyft.
• Dammande arbeten.
• Avspärrningar, där vi beskriver vikten av att spärra av för att inte komma in i extra utsatta områden.
• Personlig skyddsutrustning; som ställer krav på vilken personlig skyddsutrustning vi ska ha. Detta har lett till en standardisering i branschen där numera de flesta följt efter i våra fotspår.

Vad består säkerhetsbristerna oftast av?
– Det är väldigt olika. Dels är det kompetensbrist, men det kan även vara att man inte ser säkerhetsrisker och heller inte tar dem på allvar.

Ungefär hur många arbetsplatsolyckor sker på Skanskas byggarbetsplatser varje år respektive i branschen som helhet? Och vilka olyckor är vanligast?
– Vi mäter i LTAR som står för Lost time accident rate, vilket är antal olyckor (med åtta timmars frånvaro eller mer) per miljon arbetade timmar. Detta för att kunna jämföra över tid, oavsett hur många timmars jobb som genomförts (låg/hög konjunktur).
Skanska har under de senaste åren legat bäst till, med lägst LTAR i branschen. Även Svevia har legat mycket lågt. Dock ser vi att många bra åtgärder hos våra stora kollegor i branschen ger att även de minskar i antal olyckor över tid. För Skanskas del är det vanligast med ”Fall till samma nivå”, ”Eget hanterat föremål”, ”Kontakt med vasst föremål” samt Fastnat eller klämts”. För branschen totalt ligger alltid ”Fall från höjd” med som topp 3, men det kommer först på 5-6 plats på Skanska när vi mätt de senaste fem åren.

Vilka förändringar/förbättringar gällande säkerhet har skett de senaste åren? Och vilka effekter har det fått?
– Vi har sänkt olyckstalen drastiskt om vi jämför tio år bakåt. De senaste åren har vi blivit ännu bättre på att rapportera och dra lärdomar av det som händer. Ser man på en arbetsplats i dag jämfört med tio år bakåt, så är det stor skillnad på hur bygghissar och ställningar är utformade, våra arbetsplatser är ofta tydligt inhägnade och tydligt markerade, vi spärrar av bättre och skyddsräcken är på plats och av mycket bättre kvalitet. Vi har även många fler standardiserade arbetssätt och jobbar mer i samverkan med varandra. Alltmer sällan syns farliga beteenden, exempelvis arbete på tak. Ändå har vi lång väg kvar.

Berätta om certifieringen OHSAS 18001.
– Vi har varit certifierade för OHSAS 18001 länge. Arbetsmiljö och hälsa är integrerat i vårt ledningssystem. Vi kommer snart gå över till ISO45001.

Framtidens stora utmaning gällande säkarhetsarbete?
– Ledarskap och förberedelse: Planera, planera, planera… i tid.
Kompetens: Att vara duktig på att se risker och veta vad som förebygger är en nyckelfaktor. Sen behöver vi även jobba som vi har bestämt genom att förstå varför arbetssätten, planen eller arbetsberedningen finns. Vi behöver se vad vi vinner på ett tydligare sätt.
Kultur: Vi behöver förstå hur viktigt det är att bry oss om varandra och jobba för att skapa en stark kultur i branschen som gör det okej att se de små åtgärderna som gör skillnad. Det är ofta flera bidragande delar som leder till en olycka och kan vi täppa till några av dessa så undviker vi mycket.För att lyckas med det behöver vi börja med att själva må bra och ha rätt förutsättningar.

 

Hallå där, Nicklas Nordbeck!

Nicklas Nordbeck är operativ chef på Lödde Plåt, som finns på fyra orter i Skåne. Lödde Plåt som har drygt 70 anställda och cirka 30 inhyrda plåtslagare, har jobbat som underentreprenör åt Skanska i många år.

Nicklas Nordbeck är operativ chef på Lödde Plåt.

Vilka jobb utför ni åt Skanska?
– Det är väldigt varierade jobb. Forskningsanläggningen ESS i Lund är ett exempel, ett stort projekt som vi jobbat med i fyra år. Där jobbar vi nära Skanska och deras arkitekter. Nästintill varje plåtbit är en specialbeställning. Vi har 5-7 plåtslagare där dagligen.

Vad tycker ni om Skanskas säkerhetsarbete?
– På pappret är Skanskas säkerhetsarbete föredömligt, men lite väl hårt. ESS är en mycket föredömlig arbetsplats ur ett säkerhetsperspektiv, men ibland går säkerhetsarbetet lite till överdrift. För oss som är på kontoret ser arbetsmiljöreglerna bra ut på pappret, men för de som jobbar på byggarbetsplatsen kan arbetsmiljöreglerna ibland vara ett bekymmer. Ett exempel är att i vissa fall kan det krävas att bära handskar som gör att man vid vissa arbetsmoment tappar i fingertoppskänsla. När arbetsmiljöreglerna skrivs är det lätt att göra det enkelt för sig och ta alla över en kant. Då tycker jag att det från fall till fall är bättre att ha en diskussion för att vara mer flexibel. I somras var det jättevarmt, vilket förstås påverkade plåtslagarna väldigt mycket. Då kan man ifrågasätta om det verkligen ska vara tvingande att bära handskar och hjälm när man är högst upp på ett tak och bara har molnen ovanför sig.

Ställer krav på säkerhetskunnande
– När vi rekryterar plåtslagare kan jag förundras över hur många av dem som inte har den säkerhetsutbildning som krävs på en byggarbetsplats, det gäller till exempel heta arbeten och säkra lyft. Vi lägger stor vikt vid att prata om arbetsmiljö och utbildning och är väldigt noga med att all personal ska jobba i en miljö med hög säkerhet.
– Inför en rekrytering ställer vi alltid frågor om vilken utbildning de har inom säkerhet. De som saknar utbildning ser vi till att de får det – annars får de inte jobba. Ingen vill ju att någon människa ska råka illa ut. I Lödde Plåt har alla fallskydd som kvitteras ut hos projektledarna.

Text: Anders Myrdal
Foto: Skanska
Publicerad: 2019-02-21
Artikeln ursprungligen publicerad i PVMagasinet #10.2018 

Inläggsförfattare: Redaktionen