”Viktigt att även eleven får gehör för sina önskemål”

Regeringens förslag om gymnasieutbildningen är i huvudsak bra, anser Johan Olsson, policyexpert för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Dock saknar han en vilja från regeringen att ge branscherna ett avgörande inflytande över yrkesutbildningarnas innehåll och dimensionering.

Johan Olsson.

Johan Olsson bekräftar att det inte var någon slump att de presenterades ungefär samtidigt, regeringens lagrådsremiss om förändringar i gymnasieutbildningen och svenskt Näringslivs rapport ”Framtidens yrkesutbildning”.

– Regeringens förslag bygger ju på den utredning om komvux och gymnasieskolan som presenterades i juni 2020. Då startade även vi på Svenskt Näringsliv arbetet med vår rapport, och timingen blev ju bra.

Johan Olsson tycker att regeringens lagrådsremiss är ett uttryck för en bra start på arbetet med att förändra gymnasieutbildningen.

– Det är positivt att även regeringen ser behovet av reformer, både när det gäller att förbättra skolresultaten och att ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov. I dag är det ju enbart elevens önskemål som det tas hänsyn till. Och givetvis är det viktigt att även eleven får gehör för sina önskemål när det gäller val av yrkesutbildning, eleven måste ju känna motivation för utbildningen. Men det måste vara en sammanvägd bedömning och en bättre balans än vad det är i dag.

– När det gäller vuxenutbildningen, yrkesvux, så anser vi dock att enbart arbetsmarknadens behov ska avgöra valet av utbildning, tillägger han.

Arbetsgivarna behöver inflytande

Det som Johan Olsson saknar i regeringens lagrådsremiss är en förståelse för att det behövs en maktförskjutning från staten till arbetsgivarna och branscherna när det gäller inflytandet över yrkesutbildningarnas innehåll och dimensionering.

– Det finns ingenting om detta i regeringens förslag, trots att allt fler ser behovet. Och i våra grannländer har man haft en sådan ordning ganska länge. I dag ser vi konsekvenserna av att inga hänsyn alls tas till arbetsmarknadens behov, nämligen att det saknas 20 000 elever årligen på gymnasieskolans yrkesprogram.

Det faktum att det finns ett stort rekryteringsbehov både till privat och offentlig sektor, samtidigt som vi har en relativt hög arbetslöshet, är enligt Johan Olsson ett tecken på en obalans och en bekräftelse på att gymnasieutbildningen behöver reformeras.

– Vi tror också att en stor andel av de elever som i dag går ett högskoleförberedande program, men sedan inte går vidare till akademiska studier, skulle få en bättre start på sina yrkesliv om de valde ett yrkesprogram.

Sist men inte minst betonar Jonas Olsson hur viktigt det är att fler klarar av att slutföra sin gymnasieutbildning.

 

FAKTA: Regeringens lagrådsremiss
Även regeringen vill att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Det framgår av det förslag gällande förändringar av gymnasieutbildningen som nyligen lämnades till lagrådet. Värd att notera är dock den semantiska skillnaden mellan regeringens formulering att arbetsmarknadens behov ska ”vägas in” och ”få betydelse”, jämfört med att företagen och branscherna ska ”ges ett avgörande inflytande”, som Svenskt Näringsliv föreslår.
Regeringen har lämnat ett förslag gällande förändringar av gymnasieutbildningen till lagrådet för granskning. Där föreslås att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän, såväl offentliga som enskilda, bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa.
Regeringens förslag syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärdssektorn och näringslivet. Här följer de viktigaste punkterna:
• Arbetsmarknadens behov ska få betydelse och vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning.
• Kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett samverkansområde.
• En huvudmans information om den gymnasieutbildning som erbjuds ska tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till.
• Ett godkännande av en gymnasieutbildning ska förutsätta att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov.
• Det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

 

Mer läsning:
Hur gör vi med framtidens yrkesutbildning?
Stor personalbrist i plåt- och ventbranscherna
Viktigt att även eleven får gehör för sina önskemål”

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!