Denna artikel har tidigare publicerats i Svensk Byggplåts tidning MIA (Metall I Arkitekturen). Fler artiklar från MIA finns här: https://www.svenskbyggplat.se/mia.
På Råö drygt fyra mil söder om Göteborg ligger det stora rymdobservatoriet som grundades 1949 av professor Olof Rydbeck. Observatoriet rymmer i dag fem radioteleskop för astronomi och geodesi. Syftet med verksamheten är att öka förståelsen för jordens och mänsklighetens plats i universum och för teknikens roll i utforskningen av rymden.
Det nya besökscentret vid observatoriet som planeras stå klart i december 2021 ska rymma utställningshall, konferensrum och kontrollrum för SALSA-teleskop. I linje med fastighetsägarens hållbarhetsarbete ska byggnaden bli klimatneutral och bestå av 85 procent återbrukat material.
– Vi vill visa Sveriges byggbransch att det går att återbruka i större skala, säger Pär Johansson, projektledare på Chalmersfastigheter.
Utforska effekter av återbruk
Han förklarar att projektet syftar till att utforska vilka effekter som man kan uppnå genom återbruk, såväl när det gäller att minska miljöavtrycket som att sänka materialkostnaderna.
– I dagsläget står användandet av jungfruliga material för en stor del av vår egen klimatbelastning. Genom projektet hoppas vi få en bra bild över vilka material som har potential för återbruk. Vissa material kommer sannolikt att visa sig vara för dyra eller ineffektiva att återbruka medan andra kommer att fungera väl, tror Pär Johansson.
De tillfrågade entreprenörerna fick i sina anbud räkna på koldioxidavtryck utifrån ett särskilt utformat förfrågningsunderlag.
– I utvärderingen tittade vi på hur de hade räknat, hur de hade sökt information och hur de hade argumenterat kring olika tekniska lösningars koldioxidavtryck. Det var ett helt nytt sätt för oss att upphandla, och vi har inte heller stött på någon som gjort så tidigare.
Stora möjligheter återbruka plåt
Återbrukat material är i regel mycket billigt i inköp, men de låga kostnaderna riskerar att ätas upp av fler resurskrävande arbetsmoment i processen och hanteringen av materialet.
– För att få ekonomi i återbruk krävs att man utvecklar standardiserade system och arbetssätt. Här har vi väldigt mycket att lära, men på sikt tror jag att det finns en stor ekonomisk potential i återbruk utöver de miljömässiga värdena.
Plåt är ett exempel på material där Pär Johansson ser stora möjligheter när det gäller återbruk. Materialet är förhållandevis lätt att arbeta med och anpassa för olika ändamål.
– Tanken var ursprungligen att klä både tak och väggar helt i plåt, men våra studier visade att plåten riskerade att störa signalen för den känsliga mätutrustningen på observatoriet. Därför kommer vi att begränsa användningen av återbrukad plåt till dörr- och fönsteromfattning, dropplåtar, vindskivor, gesimsrännor, berättar Pär Johansson.
Från Helsingfors till Halland
Genom entreprenören NCC kom man i kontakt med en lämplig leverantör, fastighetsföretaget Senatti i Helsingfors, som just var i färd med planerna att renovera stadens museum för samtidskonst, Kiasma. 600 kvadratmeter zinkplåt har nu fraktats till Halland i väntan på att monteras på den nya anläggningen.
För entreprenören Pålsonplåt blir det första gången som man medverkar i ett storskaligt återbruksbruksprojekt. Men projektledaren Andreas Nilsson tror inte att det kommer att innebära några stora förändringar i sättet som man jobbar.
– Rent praktiskt är det inga större skillnader mot ett normalt nybygge. Vi kommer att måtta och tillverka de delar som behövs. Det enda är att plåten har suttit uppe på ett annat ställe förut, säger Andreas Nilsson.
Överbliven plåt från museet
I Helsingfors fortskrider arbetet med att färdigställa det nyrenoverade museet. Som Finlands nationalgalleri och museum för nutidskonst är Kiasma ett prestigeprojekt. Hållbarhetsarbetet kopplas till den finska regeringens mål att vara en pionjär inom cirkulär ekonomi, där värdet av material ska behållas så länge som möjligt.
– Vi är mycket glada att den överblivna plåten från renoveringen kommer till användning. Idéen kom ursprungligen från Rheinzink som berättade att Chalmers sökte begagnad zinkplåt till den nya anläggningen i Sverige, berättar Selja Flink, byggprojektchef på Senaatti.
Hon förklarar att zinkplåten normalt sett smälts ned som råvara för ny plåt, men när plåten återbrukas sparas den energi som krävs i processen. Demontering av intakt plåt är dock dyrare och det tillkommer också kostnader för lagring av material.
– Plåten från museet måste lossas varsamt i fogarna för att inte skadas och transporteras i hela ark, berättar Selja Flink.
Zink har lång livslängd
Fler har dock visat intresse för att återbruka plåten från museet. Arken kommer även att användas till fasaden på den nya återvinningsanläggningen i Vanda utanför den finska huvudstaden.
Jari Virmanen, projektledare på HSY (Helsningforsregionens miljötjänster) som driver anläggningen ser många förtjänster.
– Fördelarna med zinkplåt är livslängden och det minimala behovet av underhåll, säger han och berättar att han hoppas att hitta fler byggprojekt där den återbrukade plåten kan användas precis som den är.
Han räknar med att installationen blir dyrare, men tror att detta kommer att kunna vägas upp av de lägre materialkostnaderna.
Vill inspirera andra
På Rymdobservatoriet i Onsala pågår uppstartarbetet för att färdigställa det nya besökscentret. Projektledaren Pär Johansson är förhoppningsfull och tror att projektet kommer att inspirera fler inom byggbranschen till att satsa på återbruk av plåt och andra material.
– Resultaten från våra beräkningar av råmaterial, transport och tillverkning är cirka 170 kg CO2e per m2 Atemp (koldioxidekvivalenter i kilogram per kvadratmeter tempererad yta). Som jämförelse är cirka 350 kg ”normalt” vid nyproduktion. Detta visar att återbruk fungerar i praktiken och med rätt metoder kan bli en viktig del i lösningen för att minska vår klimatpåverkan. //
Denna artikel har tidigare publicerats i Svensk Byggplåts tidning MIA (Metall I Arkitekturen). Fler artiklar från MIA finns här: https://www.svenskbyggplat.se/mia.
Så beräknas projektets klimatpåverkan
Beräkningar av projektets klimatpåverkan baseras på mängden material i byggkalkylen från totalentreprenören NCC och de utsläpp som användningen av dessa material normalt genererar, enligt Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Återbrukat material räknas bort i beräkningen, då dessa material redan har genomgått en livscykel och miljöskulden därmed anses betald. Klimatbelastningen för transporter och konditionering ingår inte i klimatkalkylen, då det i dag saknas tillförlitliga data för de utsläpp som genereras i logistikkedjorna.
Källa: Chalmersfastigheter
