Gamla material blir nya material – utan nyproduktion

Upcycling är ett fenomen som uppstod för drygt tio år sedan, i samband med att medvetenheten ökade om möjligheterna och miljöfördelarna med reparation, återvinning och återbruk. Att uppgradera befintliga material visade sig vara en stor miljövinst.

Enkelt uttryckt tar man en materialfraktion och gör den till en produkt som har ett högre värde än ursprunget. Vinsten är att, i stället för att tillverka en fullständigt ny produkt av nytt material, kunna använda befintliga material. Tillsammans med andra återvinningsbara, kasserade material hittar man kreativa sätt att skapa en ny produkt utan ytterligare materialproduktion.

Anders Lendager, vd för danska Lendager, är arkitekt och kommer från en familj där alla var egna företagare. Han såg många försök att bygga hållbart stupa på bristen på verkligt hållbara material och upptäckte potentialen i byggmaterial gjorda av avfall.

– Samhället har inte en bärkraftig arkitektur och ett bärkraftigt byggande. Det som krävs är innovation, som en del av designprocessen. Lendager Group vill utveckla så många upcycling-material som möjligt, säger han.

– Samhället har inte en bärkraftig arkitektur och ett bärkraftigt byggande. Det som krävs är innovation, som en del av designprocessen, säger Anders Lendager, arkitekt och vd för danska Lendager.

Många möjliga material

I princip kan alla typer av material upcyclas, eller uppgraderas som det heter på svenska. Fönster, plåt, textilier, isolering, betong, tegel och så vidare är exempel som Lendager jobbar med. Interiörmaterial är svårast att uppgradera till ett längre liv, eftersom de ofta innehåller material som försvagas över tid och inte tål väder och vind.

Första gången Anders uppfann ett uppgraderat material var när Copenhagen Towers byggdes. Kunden ville ha en extremt hållbar och klimatvänlig interiör. Under drygt ett halvår utvecklade Lendager Group fem nya material, från design till leverans.

Lendager Group var först med upcyclad betong i Danmark och står också bakom projektet Resource Rows – ett bostadshus i Köpenhamns modernaste stadsdel Örestad. Resource Rows är helt och hållet byggt med uppgraderade material och har sparat 29 procent CO2 jämfört med om det hade byggts på vanligt sätt.

Fasaden är inte murad, utan består av oregelbundna rutor i olika färger som har vinklats i flera riktningar. Teglet kommer bland annat från Carlsbergs gamla bryggeri och har manuellt sågats ut i stora rutor som sedan har gjutits ihop till större kvadrater för att användas som fasadplattor. Metoden gör att man kan ta med en stor del av ett hus och använda det igen. Varje tegelsten sparar ett halvt kilo CO2 samtidigt som den nya konfigurationen av plattor lägger ett färgrikt mönster över hela huset.

Ståltrapporna i Resource Rows användes först som byggtrappor, men sparades och blev innertrappor. Innergårdens aluminiumplattor består av upcyklat material, baserat på 80 procent återbrukat aluminium. Golven är gjorda av spillbitar från ett lyxgolvsföretags produktion. Husets trädetaljer stammar från gamla stockar.

Arkitektoniskt är Upcycle Studios baserad på principer om cirkulär arkitektur. Foto: Rasmus Hjortshøj

Ventilationssystem med potential

Just nu jobbar Lendager Group bland annat med uppgradering av ventilationskanaler i ett danskt projekt.

– Här finns många spirorör och kanaler – den kritiska materialmassan är stor. Vi identifierar metallprodukter i ventilationsanläggningarna och tekniska installationer som kan upcyclas. Utan att avslöja för mycket så är planen en ny fasadprodukt, säger Anders.

Uppgradering av material är mer än hållbarhet mätt i miljövinster, menar han. Här finns också en historia – i till exempel trä från gamla fönster och dörrar som senare får klä väggar – inbäddad i själva materialet, som skapar en bild av tid och hållbarhet.

Ta till exempel Upcycle Studios, där 75 procent av glaset i bebyggelsens fönster kommer från övergivna bostäder på Nordjylland och 1 400 ton av den återanvända betongen är stöpt med avfall från Köpenhamns tunnelbana. Träet till golv, väggar och fasader är spillbitar från Dinesens träproduktion.

Men det krävs stor kunskap för att veta hur man ska ”skörda” olika material som är utdaterade eller har deponerats, för att kunna återanvända eller uppgradera det, påpekar Anders.

– Den etablerade byggbranschen är rädd för återbruk, bland annat för att det betyder att de inte får leverera nytt och öka sin omsättning. Men vi lever i ett paradigmskifte. Fler och fler branscher upptäcker att det som räddar både miljön och dem själva på sikt är hållbarhet i alla led. Det är en otrolig fördel i att man tar ansvar för sin produkt och är miljövänlig.

Förståelse, tålamod och action

Att uppmuntra till ett mer hållbart byggande kräver förståelse för processerna bakom, tillsammans med tålamod. Medvetenhet om CO2-belastningen från olika typer av material, tillsammans med höjda krav på hållbar design utgör grunden – och det är bara att sätta i gång, menar Anders.

– Man måste jobba uppifrån och ner och omvänt. Nerifrån och upp betyder att det behövs pilotprojekt som visar branschen hur man kan tänka mer hållbart. Uppifrån sett handlar det om standarder som pressar byggbranschen och tillåter den att investera bärkraftigt.

I Århus hamn pågår pilotprojektet TRAE, där ett 75 meter högt hus får en fasad av återbrukade aluminiumplattor. Hela byggnadskomplexet ska byggas med miljövänliga alternativ till traditionella byggmaterial och bestå av kontor, butikslokaler, restauranger och andra vardagsfunktioner i bottenplan.

TRAE är projekterat med en ventilerad regnskärm, bestående av tunna aluminiumplattor med olika profiler. Målet är att ”skörda” plattorna så lokalt som möjligt. Skördandet sker i takt med att de hittas ute i Danmarks landskap via ett samarbete med näringsdrivande företag. Därför utvecklas designen löpande.

Kriterier för kvalitetskontroll

Lendagers Circular Advising Team har satt upp en rad kriterier för projektet. Kriterierna bottnar i undersökningar och forskning samt extern rådgivning från leverantörer och inte minst Force Technology. De handlar om korrosionsgrad, minimimängd av material, arkitektoniska värderingar, tjocklek på plattorna och så vidare.

Om plattorna lever upp till en första screening sänds ett materialtest till laboratoriet för att undersökas med avseende på korrosionsstadium, kvalitetssäkring och analyser av förväntad levnadstid. Efter godkännande sänds plattorna till utskärning enligt projektspecifika mått och levereras till byggplatsen där de monteras. Metallplattorna återbrukas med så lite modifikationer och förarbete som möjligt.

– Ofta går det utmärkt att redesigna med lite extra ansträngning och få fasadmaterialen att bli ännu mer intressanta. På så sätt kan plåtmaterialet leva vidare under lång tid. Tänk så här: Vad har vi för material tillgängligt och vad kan vi göra utifrån det? säger Anders.

 

Fakta Lendager Group
En tvärvetenskaplig, dansk arkitektverksamhet som har specialiserat sig på bärkraft och cirkulär ekonomi. Bland annat arbetar företaget med materialutveckling till egna och andras projekt och som konsulter för att hjälpa verksamheter att utveckla sitt hållbarhetsarbete.

MER LÄSNING

Annons
Annons
Annons
Annons
Läs Magasinet!