Byggbranschen blir bättre och bättre på livscykelanalys, återvinning och återbruk och det blir lättare att välja hållbara material. Två av byggplåtens klimatmässiga fördelar är den långa hållbarheten som beklädnad på byggnader samt att plåt i princip är 100 procent återbrukbart.
– Här är det väldigt viktigt att veta vilka material som finns att tillgå. När är det tillgängligt, vilken mängd, kvalitet, kvantitet och var finns materialet? Inventeringar blir därför väldigt viktiga. Ett system för märkning av återbrukat material är också viktigt att vi får på plats, sa Elise Grosse, hållbarhetschef, Sweco Architects, under seminariet.
Nästa steg för byggplåtbranschen är att få ihop processerna så att utbud och efterfrågan matchas och rent konkret handlar det om faktorer som nedmontering, logistik och lager, hantering, garantier, målgrupper och så själva affären.
Vad menas med hållbart byggande?
Men vad menas egentligen med ett hållbart byggande om man nu ska se det ur både materiellt, ekonomiskt och energieffektivt perspektiv? Ja, det är inte helt enkelt att besvara men vi måste alltid sträva efter att tänka ur ett livscykelperspektiv när vi bygger nytt och renoverar gammalt.
– Vi arkitekter måste vara ödmjuka och tänka till innan vi tänker nytt. Bland annat genom att först säkerställa att det återbrukade materialet finns, sedan börja rita. Det här kräver att vi måste samarbeta tätare i byggprocessen, sa Petra Jenning, arkitekt SAR/MSA, på Fojab.
Under seminariet presenterades också handboken ”Så kan plåtspillet minskas – cirkulär ekonomi i praktiken”. Den är resultatet av ett nordiskt projekt där målgruppen är plåtslagerier i synnerhet samt arkitekter, byggherrar och andra hantverksföretag, i allmänhet.
