I den aktuella rapporten, ”Framtidens yrkesutbildning”, konstateras att den svenska gymnasiala yrkesutbildningen lider av sex huvudsakliga problem:

1. Branscherna kan inte påverka utbildningarnas innehåll.
2. Utbudet svarar inte mot arbetsmarknadens behov.
3. Huvudmännen tar inte ansvar för utbudet.
4. För få vill gå en yrkesutbildning.
5. För få kan gå en yrkesutbildning.
6. För få slutför ett yrkesprogram.

Andelen elever på de nationella programmen som läser en yrkesutbildning har sjunkit från 45 procent 2008 till cirka 30 procent i dag. År 2035 kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade om inget görs.

För att ändra på denna dystra utveckling föreslår rapporten att företag och branscher får ett avgörande inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen. Framför allt när det gäller innehåll och kvalitetssäkring, men också till viss del dimensionering. Maktförskjutningen till branscherna ska genomföras såväl nationellt som regionalt och lokalt. Fler ska kunna gå en yrkesutbildning och kvaliteten på yrkesutbildningarna ska höjas.

Så ska målen nås

För att dessa mål ska nås föreslås 26 konkreta reformer, bland annat dessa:

Nationella branschråd ska inrättas med avgörande inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningen. Ledamöterna ska bestå av arbetsgivare– och arbetstagarrepresentanter, utsedda av regeringen, från relevanta organisationer.

Även regionala branschråd ska inrättas, bland annat med uppgift att kvalitetssäkra de regionala analyserna av utbud och efterfrågan på olika utbildningar.

Och lokala branschråd ska inrättas för att kvalitetssäkra den gymnasiala yrkesutbildningen.

Företag som tar emot lärlingar och apl-elever bör få göra ett skatteavdrag, praktikavdrag, som täcker 100 procent av kostnaden för att ta emot en praktikant. Praktikavdraget behövs för att antalet apl-platser ska bli fler.

Regionala planeringsunderlag ska tas fram för att garantera att antalet utbildningsplatser motsvarar arbetsmarknadens behov.

Samordningen mellan huvudmän på regional nivå måste förbättras för att säkerställa att utbildningens kvalitet är tillräckligt hög. Alla huvudmän, både kommunala och privata, ska ha tillstånd av Skolinspektionen att bedriva gymnasieutbildning. Därmed garanteras mer likvärdiga förhållanden mellan huvudmännen, och att arbetsmarknadens behov styr utbildningsutbudet.

Högskola och yrkesutgång

Försöksverksamheten med branschskolor ska utökas och permanentas. Bygg ut med fler skolor och täck alla inriktningar som det råder stor brist på nationellt och regionalt. De nationella branschråden beslutar om inrättande av skolor samt utformning.

Bygg upp ett system med lärlingar inom vuxenutbildningen. Det ger större möjlighet för arbetsgivare att nå grupper som de normalt inte når, och kan bland annat bidra till att arbetsmarknaden blir mindre könsuppdelad. Lärlingsutbildning ska alltid vara efterfrågestyrd från arbetsgivaren.

Grundläggande högskolebehörighet ska ingå i alla nationella program. Det är nödvändigt för att generellt öka attraktionskraften för yrkesutbildning. Kurser motsvarande grundläggande högskolebehörighet ska dock alltid kunna väljas bort av elever som vill gå ett yrkesprogram med nuvarande struktur.

Yrkesutgångar ska införas på högskoleförberedande program. Elever som inte avser att studera vidare på universitet och högskola ska under gymnasieskolans senare del kunna välja en yrkesutgång på sin utbildning. De nationella branschråden beslutar om vilka yrkesutgångar som ska finnas tillgängliga.

Skapa bredare ingångar på yrkesprogrammen genom att förändra gymnasieskolans programstruktur, till exempel genom sammanslagningar av befintliga program. Samtidigt bör de högskoleförberedande programmen bli mer utpräglat högskoleförberedande. Därmed kommer eleverna att bli bättre rustade att slutföra sina högskoleutbildningar. På så sätt skulle också färre elever uppleva de högskoleförberedande programmen som breda ickevalsalternativ som håller alla dörrar öppna, vilket kan öka andelen elever som väljer yrkesprogram.

Fler förändringar

Studie- och yrkesvägledningen ska stärkas genom hela utbildningssystemet. Bland annat bör arbetsmarknadskunskap bli obligatoriskt på högstadiet.

Rusta eleverna för entreprenörskap och innovation. Eleverna på samtliga program ska lära sig att utveckla och genomföra nya idéer. De ska också erbjudas om att genomföra ett UF-år (Ung Företagsamhet).

Fler ska kunna gå en yrkesutbildning. Nästan var fjärde elev som gick ut grundskolan våren 2020 hade inte fullständiga betyg. Här måste kraftfulla insatser sättas in så att väsentligt fler elever klarar av grundskolan och blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Rapporten innehåller dock inga förslag på konkreta åtgärder, eftersom den fokuserar på problemen i gymnasieskolan.

Yrkesprov ska inrättas på samtliga yrkesutbildningar. För att garantera att utbildningarna motsvarar arbetsmarknadens behov på anställningsbarhet ska gymnasiearbetet på ett yrkesprogram alltid innehålla ett yrkesprov som är godkänt av ett nationellt branschråd. Respektive bransch ska vara involverad i utformningen av yrkesprovet och i hur det används.

Mer läsning:

Stor personalbrist i plåt- och ventbranscherna
Viktigt att även eleven får gehör för sina önskemål”

Enligt Annika Brännmark kommer ett genomförande av förslagen i rapporten ”Framtidens yrkesutbildning” att medföra en bättre balans än dagens mellan elevens önskemål och arbetsmarknadens behov.

– I dagsläget får vi ofta erbjudande om så kallad samverkan, men sedan gör kommunerna som de vill i alla fall. De kan till och med lägga ned fullt fungerande skolor med hänvisning till att det är för få sökande och att det därför blir en alltför dyr utbildning. Därför är det bra om kommunerna blir tvungna att erbjuda ett komplett utbud, vilket i sin tur stärker elevens rätt till en viss utbildning. Man måste kunna välja plåtslageri eller ventilation i sitt närområde. Och detta måste även gälla vuxna personer som vill byta yrkeskarriär. Det måste gå att göra i närheten av bostaden och eventuell familj.

Hur pratar vi med ungdomar?

I detta sammanhang påpekar Annika Brännmark även betydelsen av hur vi pratar med ungdomar om gymnasieutbildning.

– Vi måste betona att det är en fullvärdig utbildning, och inte alls något ”bara”. Dessutom måste vi värdesätta den vidareutbildning och kunskap som eleven får i ett företag som lärling.

Annika Brännmark ser det som en självklarhet att branscherna bör ha ett avgörande inflytande gällande utbildningars utformning och upplägg.

– När vi i branscherna avsätter tid och engagemang för att förbättra våra utbildningar, så vill vi givetvis att våra förslag ska genomföras och inte urvattnas eller – ännu värre – bara rinna ut i sanden.

Den del i regeringens lagrådsremiss som handlar om att kommunerna ska tvingas samverka med varandra när det gäller dimensionering och utbud tycker Annika Brännmark är ett mycket bra förslag, liksom rätten att söka önskad utbildning inom komvux.

– I dag prioriterar kommunerna att starta vuxenutbildningar för att klara sina egna rekryteringsbehov, och bara en bråkdel av utbildningsplatserna återfinns inom byggsektorn.

Mer läsning:
Hur gör vi med framtidens yrkesutbildning? 
Viktigt att även eleven får gehör för sina önskemål”

Johan Olsson bekräftar att det inte var någon slump att de presenterades ungefär samtidigt, regeringens lagrådsremiss om förändringar i gymnasieutbildningen och svenskt Näringslivs rapport ”Framtidens yrkesutbildning”.

– Regeringens förslag bygger ju på den utredning om komvux och gymnasieskolan som presenterades i juni 2020. Då startade även vi på Svenskt Näringsliv arbetet med vår rapport, och timingen blev ju bra.

Johan Olsson tycker att regeringens lagrådsremiss är ett uttryck för en bra start på arbetet med att förändra gymnasieutbildningen.

– Det är positivt att även regeringen ser behovet av reformer, både när det gäller att förbättra skolresultaten och att ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov. I dag är det ju enbart elevens önskemål som det tas hänsyn till. Och givetvis är det viktigt att även eleven får gehör för sina önskemål när det gäller val av yrkesutbildning, eleven måste ju känna motivation för utbildningen. Men det måste vara en sammanvägd bedömning och en bättre balans än vad det är i dag.

– När det gäller vuxenutbildningen, yrkesvux, så anser vi dock att enbart arbetsmarknadens behov ska avgöra valet av utbildning, tillägger han.

Arbetsgivarna behöver inflytande

Det som Johan Olsson saknar i regeringens lagrådsremiss är en förståelse för att det behövs en maktförskjutning från staten till arbetsgivarna och branscherna när det gäller inflytandet över yrkesutbildningarnas innehåll och dimensionering.

– Det finns ingenting om detta i regeringens förslag, trots att allt fler ser behovet. Och i våra grannländer har man haft en sådan ordning ganska länge. I dag ser vi konsekvenserna av att inga hänsyn alls tas till arbetsmarknadens behov, nämligen att det saknas 20 000 elever årligen på gymnasieskolans yrkesprogram.

Det faktum att det finns ett stort rekryteringsbehov både till privat och offentlig sektor, samtidigt som vi har en relativt hög arbetslöshet, är enligt Johan Olsson ett tecken på en obalans och en bekräftelse på att gymnasieutbildningen behöver reformeras.

– Vi tror också att en stor andel av de elever som i dag går ett högskoleförberedande program, men sedan inte går vidare till akademiska studier, skulle få en bättre start på sina yrkesliv om de valde ett yrkesprogram.

Sist men inte minst betonar Jonas Olsson hur viktigt det är att fler klarar av att slutföra sin gymnasieutbildning.

FAKTA: Regeringens lagrådsremiss
Även regeringen vill att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. Det framgår av det förslag gällande förändringar av gymnasieutbildningen som nyligen lämnades till lagrådet. Värd att notera är dock den semantiska skillnaden mellan regeringens formulering att arbetsmarknadens behov ska ”vägas in” och ”få betydelse”, jämfört med att företagen och branscherna ska ”ges ett avgörande inflytande”, som Svenskt Näringsliv föreslår.
Regeringen har lämnat ett förslag gällande förändringar av gymnasieutbildningen till lagrådet för granskning. Där föreslås att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän, såväl offentliga som enskilda, bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa.
Regeringens förslag syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärdssektorn och näringslivet. Här följer de viktigaste punkterna:
• Arbetsmarknadens behov ska få betydelse och vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning.
• Kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett samverkansområde.
• En huvudmans information om den gymnasieutbildning som erbjuds ska tydligt ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till.
• Ett godkännande av en gymnasieutbildning ska förutsätta att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov.
• Det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Mer läsning:
Hur gör vi med framtidens yrkesutbildning?
Stor personalbrist i plåt- och ventbranscherna
Viktigt att även eleven får gehör för sina önskemål”