Facebook Instagram Mail Twitter
Hem Blogg Sida 84

Har du inte gått kursen ”Lönsamt företagande”? Gör det!

En affärsidébörjar med en tanke. Ofta bygger affärsidén på en vidareutveckling och förbättring av en befintlig produkt eller tjänst, det är sällan affärsidéer är helt nya. Företagets affärsidé handlar om vad du erbjuder, hur du ska erbjuda det och till vem. Affärsidén ska också lyfta fram företagets styrka och det som gör företaget speciellt. Med en genomtänkt affärsidé ökar möjligheterna att lyckas. Men trots en väl genomtänkt affärsidé brottas vi ständigt med frågorna:

  • Är beläggningen tillräcklig den närmaste tiden?
  • Får vi in tillräckligt med pengar?
  • Var tjänar vi pengarna, egentligen?
  • Och varför förlorar vi dem?

Frågorna hopar sig och för det mesta är det svårt att få tid att lyfta blicken och ta itu med just det som gäller företagets framtid. Jag har nyligen genomgått Plåt & Ventföretagens nya kurs ”Lönsamt företagande” tillsammans med 24 av mina kollegor på Lödde Plåt. En kurs som jag varmt rekommenderar till er som ännu inte gått den. Efter kursen fortsatte mina tankar kring hur vår bransch fungerar och vad som kan hända om alla företag i branschen satte av tid och gick kursen.

Säkert är det många av oss funderar på hur vår bransch fungerar och vilka dom grundläggande strategierna och framgångsfaktorerna är. Att det bara skulle finnas en uppsättning framgångs-faktorer för en bransch och bara en strategi som alltid är rätt är jag övertygad om att alla inser att så inte är fallet. I de allra flesta branscher brukar det däremot finnas ett par dominerande grundläggande strategier. Till varje grundläggande strategi finns en uppsättning framgångs-faktorer som brukar skilja sig markant mellan de olika grundläggande strategierna, trotsatt företagen jobbar i samma bransch.

De fyra grundläggande strategierna är:

  1. Högt upplevt värde (unika erbjudanden, service, design, kvalitet med mera).
  2. Låg levererad kostnad (lågkostnadsstrategi, lågprisstrategi och liknande).
  3. Fokus (begränsad del av en bransch, kundnärhet, långsiktighet, kunskap med mera).
  4. Tillräckligt bra (fokus på det allra viktigaste och våga välja bort allt annat-strategin)

De flesta av oss känner till att två så olika företag som Rolex och Swatch är framgångsrika i samma bransch. Samma sak gäller för de två mycket olika företagen Porsche och Hyundai. Ofta kan man skönja mer än två olika dominerande modeller för framgång. Fundera ett kort ögonblick på om du vill sälja ”billiga” timmar eller värde för kunden.

Ett annat exempel är Ryanair som arbetar hårt med att minska kostnaderna, men de jobbar samtidigt med att säkerställa att vissa saker ska uppfattas som högt värde, till exempel punktlighet och moderna flygplan. De försöker med andra ord att vara tillräckligt bra för att alla ska känna sig bekväma med bolaget, men använder samtidigt alla tänkbara trix för att hålla en låg kostnad, eller åtminstone ett ”upplevt lågt pris”. Var placerar man det framgångsrika IKEA? Att de med sitt innovativa arbetssätt lyckats med modellen ”Låg levererad kostnad” är klart. Men mycket av vad de levererar kan definitivt ge en känsla av ’Högt upplevt värde”. Kanske är det därför som IKEA är så framgångsrika, för att man lyckats kombinera framgångsfaktorerna från två grundläggande strategier? Eller är det så att de var en av de första som verkligen lyckades med strategin ”Tillräckligt bra”?

Jag rekommenderar ervarmt att sätta av två dagar för kursen ”Lönsamt företagande” för att fundera på var ditt företag befinner sig. Det blir en temperaturmätare på just ditt företag. Något som i sin tur kommer att ge dig idéer till konkreta åtgärder och funderingar kring ditt företags fortsatta verksamhet och lönsamhet. Mer information om kursen finns på pvforetagen.se.

Lycka till!

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
 jorgen@loddeplat.com

 

 

Bli auktoriserad för byggnadsplåt och få exklusiva verktyg

För ett år sedan lanserade Plåt & Ventföretagen auktorisationen inom byggnadsplåt. En uppskattad fördel för de auktoriserade plåtslagerierna är tillgången till det exklusiva, specialframtagna material som underlättar vardagen betydligt.

Materialet består bland annat av instruktioner och mallar för projektstyrning, med information om kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Instruktionerna och mallarna är tänkta att användas när företagen skapar den projektstruktur som auktorisationen kräver och man får tillgång till detta efter att företagsledningen har gått den tvådagarskurs som inleder auktorisationen.

När företaget väl är auktoriserat får det också tillgång till de fördjupningsinstruktioner som Plåt & Ventföretagen har tagit fram tillsammans med plåtkonsulten Stefan Lardner och Svensk Byggtjänst. Fördjupningsinstruktionerna är en sammanställning av HusAMA-reglerna för byggnadsplåt, där olika delmoment finns beskrivna, tillsammans med hur de ska hanteras och tolkas. Det är enkelt att ta fram de moment som ingår i uppdraget och på så sätt få konkreta instruktioner för hur arbetet ska utföras. De ligger på nätet och nås genom en inloggning som företaget tilldelas efter auktorisationen.

Rickard Lindskog

– Dessutom finns här foton från viktiga exempel-case, 3D-illustrationer med mera. Verktyget är utformat för alla led i processen, framförallt för att förbättra kommunikationen mellan arbetsledning och den eller de plåtslagare som gör jobbet i fråga, säger Rickard Lindskog, ansvarig för auktorisationen vid Plåt & Ventföretagen.

Tanken med auktorisationen är att sätta fokus på utförandedelen. De företag som redan använder ett kvalitetsledningssystem –  till exempel ISO eller FR2000 – har antagligen ordning och reda på strukturen i arbetsgången och färdiga checklistor på vad som ska göras vid olika tillfällen. Auktorisationens arbetsberedningsverktyg är till för att sätta fingret på sådant som: Vilken färg ska det vara på plåten? Följer vi AMA, jobbar vi enligt beställarens krav?

– Auktorisationen är i hög grad till för beställarna. Den ska inge förtroende, höja kvaliteten på jobben och minska antalet fel. Följer man stegen i auktorisationens material så kommer antalet slarvfel och klagomål från kunder att minska. Det finns mycket att tjäna på att minimera felen, bland annat påverkar det lönsamheten positivt, säger Rickard och fortsätter:

– Målbilden är alltså att få fler företag som gör mindre fel och ÄR lite mer rätt. Vi kommer också att slå ett stort slag för auktorisationen på Nordbygg i april.

Om du vill auktorisera ditt företag så hittar du aktuella kurstillfällen under våren på Plåt & Ventföretagens hemsida. Fler kommer till hösten. På hemsidan finns också en lista med de företag som redan är auktoriserade.

Medlemsföretaget Ahlins Plåt i Stockholm är glada för att ha fått sin auktorisation för byggnadsplåt och använder flitigt det tillhörande materialet.

Leif Pettersson

– Auktorisationen är en bra grej för att höja kvaliteten och medvetenheten. Framförallt är det arbetsberedningsverktyget, som man får tillgång till efter auktorisationen, som vi använder, säger Leif Pettersson, vd på Ahlins Plåt.

Företaget är FR2000-certifierat sedan tidigare och vanan att arbeta med ett ledningssystem fanns alltså på plats.

– Ja, FR2000 går ju ut lite på det samma. Jag ser auktorisationens beredningsverktyg som ett annat ledningssystem, som är lätt att följa för både beställare och plåtslagerier. Speciellt nyttigt är det för dem som inte har FR2000.

De dokument som hör till auktorisationen används alltid i samband med att Ahlins påbörjar ett jobb och gör i ordning pärmarna för uppdraget. Därefter är det plåtslagarnas uppgift att följa planeringen och att utvärdera, berättar Leif och tillägger att det inte är särskilt jobbigt att auktorisera företaget, men att det ger många fördelar.

– Om alla plåtslagerier gjorde detta och arbetade med materialet som hör till, så skulle kvaliteten i hela plåtslageribranschen öka eftersom auktorisationen ger ett bra ledningssystem samt ordning och reda i alla dokument som krävs.

Få verkar känna till den nya auktorisationen för byggnadsplåt och kunderna har ännu inte frågat uttryckligen efter den. Men Ahlins skriver alltid till i anbud att de är auktoriserade, tillsammans med att företaget har FR2000-certifiering.

– Det visar att vi är seriösa, kunniga och kvalitetsmedvetna leverantörer av plåtslageritjänster, säger Leif.

Text: Susanne Ringheim Kilje
Foto: Cecilia Nordström & Björn Petrén

 

FAKTA
Så här ser den logotyp ut som alla auktoriserade företag får använda på sina hemsidor, offerter, kläder, bilar med mera.

Läs mer om auktorisationssystemet här!

Klicka här för att se listan över företag som är auktoriserade enligt Auktorisation Byggplåt.

Stor ventsatsning på Nordbygg

Den 10–13 april är det återigen dags för norra Europas största mötesplats för bygg- och fastighetsbranschen, Nordbygg. Nytt för i år är att Plåt & Ventföretagen har en monter i både hallen för byggplåt och i ventilationsdelen.

Nordbygg arrangeras jämna år på Stockholmsmässan i Älvsjö och samlar då runt 50 000 besökare. Precis som vanligt utlovas fyra minst sagt fullmatade dagar med nyheter på både produkt- och tekniksidan. Här finns också massor av kunskap att inhämta genom de flera hundra öppna seminarierna som genomförs på mässans fem scener. För Plåt & Ventföretagens del blir det för första gången en specifik satsning på ventilationsbranschen.

– Vi har känt att vi vill förtydliga och lyfta fram Plåt & Ventföretagen som branschorganisation för entreprenörer inom ventilation och att det finns flera unika fördelar för ventilationsföretag att vara medlem i vårt förbund. I år gör vi det bland annat med vår monter på Nordbygg samt genom att ha ett ventilationstema i Almedalen, säger Johan Lindström, vd på Plåt & Ventföretagen.

Annika Brännmark

– Redan när förbundet bytte namn till Plåt & Ventföretagen för två år sedan, börja vi märka att intresset ökade från ventilationsbranschens sida. Vi fick bland annat in ett stort antal nya ventilationsföretag som medlemmar. Det handlar om företagsledare som hade gått och funderat på att bli medlemmar och som nu kände sig mer välkomna med det nya namnet, säger förbundets branschchef, Annika Brännmark.

– I ventilationsmontern finns det tid för småprat och en stunds samvaro, men vi kommer också att berätta om vårt webbaserade utbildningsmaterial för mätning och injustering, samt den nya certifieringsordningen för injusterare som vi har tagit fram tillsammans med FunkiS (Funktionskontrollanterna i Sverige).

Samtidigt blir det naturligtvis en rad aktiviteter även i plåtmontern.
– Vår monter i byggplåtsavdelningen är populär och viktig så den flyttar vi inte på. I år har vi satsat på att ha en mer hemtrevlig monter med plats för nätverkande möten, presentationer och samtal, säger Johan Lindström.

I byggplåtsmontern kommer personal från förbundet samt materialexperter från Svensk Byggplåt att finnas på plats, för att berätta om alla de fördelar som finns med plåt i en byggprocess. Besökarna kommer också få titta och känna på olika plåtmaterial samt få veta mer om vår auktorisation för plåtslagerier, Teknikhandboken.se, våra kalkylprogram med mera.

Det här händer också på mässan
Under Nordbygg kommer ett antal pristagare att belönas ut under pompa och ståt. Ett exempel på det är det prestigefyllda Stora Inneklimatpriset som delas ut till skaparna bakom en produkt, tjänst eller metodik som juryn tycker bör premieras.

Även Materialmedaljen delas som vanligt ut under Nordbygg. Tävlingen sätter fokus på föregående års bästa materialnyheter och den allra bästa innovationen tilldelas Nordbyggs guldmedalj för årets bästa produktnyhet. Samtliga prisutdelningar sker torsdagen den 12 april, klockan 16:45 – 17:30, på Nordbyggsscenen (EH:10).

Nordbygg är även involverad i en ny långsiktig satsning på teknisk utveckling genom hela byggprocessen. Bakom projektet står Svensk Byggtjänst och Bygg 4.0 som finansieras via Smart Built Environment. Satsningen är främst inriktat på digitalisering och hur sektorn allt mer kan börja arbeta med exempelvis AI, robotik och Internet of Things.

Nordbyggs sista dag går, precis som förra gången, i arkitekturens tecken. I år är det Tyskland som är i fokus när tidskriften Arkitektur bjuder in till temadag  som arrangeras i samarbete med tysk-svenska handelskammaren. När arkitekterna på OkiDoki planerade Vallastaden i Linköping kom inspirationen från Tyskland och den tyska staden Tübingen nämns ofta som ett föredöme när det handlar om arkitektdrivna byggprocesser. Satsningen kommer till exempel att synas i form av ett seminarium med stadsbyggnadsdirektören i Tübingen, Barbara Landwehr, och arkitekten Ulrich Neumann. Samtalet ska kretsa kring tyska respektive svenska arbetssätt och förutsättningar.

#metoo och branschens eget #sistaspikenikistan har tydligt visat behovet av att aktivt arbeta för ökad jämställdhet och mångfald i byggsektorn. Nordbygg har därför engagerat sig i branschinitiativet ”Jämnt på jobbet”, som bland annat kommer att tas upp vid ett par tillfällen i seminarieprogrammet på Stora scenen.
– Detta är naturligtvis angeläget för att få slut på sexuella trakasserier och övergrepp generellt, men det är också viktigt för att kunna öka intresset för vår bransch som är i stort behov av att rekrytera, säger Peter Söderberg, projektchef för Nordbygg.

Ett tema som blivit allt mer aktuellt är hur byggherrar kan förstärka sin kompetens som beställare. Mot den bakgrunden har Nordbygg tillsammans med sina samarbetspartners utvecklat konceptet ”Energismart beställare”.Vilket bland annat innebär att Hans Söderström, energiexpert på Installatörsföretagen, kommer att gå igenom vad energismart byggproduktion verkligen innebär.

Din frukost bygger på frivillighet och samverkan

En intensiv och lärorik period är nu förbi , för min del. Perioden har inneburit många resor, möten och internat i förbundets tjänst. Under vecka 4 hade jag förmånen att delta i ett internat med SME-kommittén. Uppgiften var att vi skulle fördjupa oss i nationalekonomi, marknadsekonomi kontra planekonomi för att bättre kunna framföra argument för vikten av sunda villkor för företag och företagsamhet inför årets valrörelse. Inte minst för att kunna förklara nyttan av vinst. Jag kan varmt rekommendera ”En rapport om vinst” författad av Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson.

Marknadsekonomi (marknadsliberalism) är en hypotes eller teori som utvecklades under 1700-talet, bland annat av filosofen och ekonomen Adam Smith. Marknadsliberalismen resulterade bland annat i att industrialismen i England kunde etableras och en tilltagande fri marknad växte fram. Adam Smith brukar även räknas som grundare av den moderna nationalekonomin. För att citera Adam Smith: ”Det är konkurrensen som gör att marknadsekonomin fungerar. Det är den fria konkurrensen som driver bagaren att baka ett gott bröd, slaktaren att möra ett bra kött och bryggaren att brygga ett starkt öl. Ty det är konkurrensen som gör att endast de bästa producenterna överlever och förser konsumenterna med det de vill ha.”

I Sverige var det Johan August Gripenstedts visioner och politiska gärning i mitten av 1800-talet som gav Sverige det välstånd vi fortfarande skördar frukterna av. Han arbetade hårt för att bland annat riva ner tullmurarna och var drivande i frågan om att avskaffa det månghundraåriga skråsystemet och ersätta det med näringsfrihet. Marknadsekonomin grundar sig alltså i föreställningen om att vi rent ekonomisk åstadkommer bättre resultat genom att släppa handeln fri och det i sin tur bygger på frivillighet och samverkan. En bärande princip är också att handel eller byten kommer att äga rum först när det uppstår en ”win-win”-situation. Grunden i detta är just frihet och valmöjlighet – att det går att jämföra olika alternativ och beslut helt enkelt tas utifrån det som är ekonomiskt mest effektivt och det som gynnar båda parter.

Har du funderat över vinsten på frukostbordet? När din frukost står på bordet på morgonen är det inte bara för att du ställt dit den. Människor som inte vet vem du är – och som ibland lever i en annan del av världen – har hjälpt till med det mesta. Det är inte av omtanke om just dig som de har försett dig med kaffe, bröd, mjölk, smör, ost, skinka och yoghurt, utan för att tjäna pengar. En viktig anledning till att vi alla kan ställa en allt mer varierad måltid, till en allt lägre kostnad, på bordet är möjligheten för företag att göra vinst. Den enda möjligheten för företag att tjäna pengar är att på något vis betjäna andra.

Vägen till vinst är både mödosam och osäker, men det är den som berikar både företaget och alla inblandade. Det är så företagen kan fortsätta att betala sina anställda, investera i bättre produktionsmetoder och kompensera sina ägare. Eller som den socialdemokratiske före detta finansministern Kjell-Olof Feldt skrev i sin memoarbok: ”Vinstens uppgift är inte bara att vara en mätare på graden av effektivitet i olika sätt att använda de ekonomiska resurserna. Vinstintresset är dessutom den enda renodlade bevakaren av att resurser utnyttjas effektivt.Och för att denna bevakning ska fungera måste det finnas en grupp aktörer i samhället, vars mål och mening med livet är att maximera vinsten i det näringsliv man äger.”

Redan Adam Smith insåg på sin tid att människor ägnar sig åt annat än att bara tjäna pengar: omtanke om och förståelse för andra spelar den centrala rollen i människans liv. Så vinst är inte förlust för någon utan en angelägenhet för alla! Vilket gör kedjan av vinnare lång. Vi pratar om kundens vinst, leverantörernas och långivarnas vinst, de anställdas vinst, företagets vinst och sist men inte minst samhällets och välfärdens vinst. Något att tänka på nästa gång du äter din frukost!

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
 jorgen@loddeplat.com

 

”Lärorikt, kul och nyttigt”

Sedan några år tillbaka driver Plåt & Ventföretagen Framtidsgruppen. Ett nätverk för förbundets medlemmar under 40 år som har ledande befattningar inom plåtslageri eller ventilation.35-årige Daniel Wedin på Gardells plåtslageri på Gotland är en av dem som har varit med i gruppen längst och som gillar vad nätverket ger honom i hans dagliga verksamhet.

– Jag har varit med de tre senaste träffarna. Man träffar kollegor och så är det alltid en del nya också. Det är jättekul och nyttigt att få byta erfarenheter med varandra. På den senaste träffen fick vi genomgå utbildningen ”Lönsamt företagande”, vilket var mycket lärorikt och inspirerande. Jag kan verkligen rekommendera den kursen för andra medlemmar, säger Daniel som arbetar som projektledare och att bistå vd, Stefan Gardell, att föra företaget framåt i tiden.

– Vi strävar efter att bli mer moderna och digitala så för min del tycker jag att förbundets satsning på ”Lönsamt företagande” och även auktorisationssystemet ligger helt rätt i tiden. Det är kul också att Patrik Calén har tagit över rodret för Framtidsgruppen.

Hur kom du in i plåt- och ventilationsbranschen?
– Många av mina kollegor i min ålder brukar ju ha en förälder eller släkting som man tar över företaget efter, men jag hade ingen erfarenhet av varken plåt eller ventilation. Jag har pluggat försäljning, projektledning och entreprenörskap så arbetade jag på ett tobaksbolag här på Gotland som controller, innan jag blev anställd på Gardells för fyra år sedan.

– Stefan behövde hjälp med pappersarbetet och med styrning av kvalitet och miljö.
sedan hamnade jag i arbetsledarroll, som övergick i projektledning i olika entreprenader. Jag har bra erfarenhet av företagsstyrning och kom in med nya ögon och tänkte på ett annat sätt, i jämförelse med de här gamla rävarna, säger Daniel och ler.

Att komma in i en traditionsrik hantverksbransch med en helt annan bakgrund ser Daniel bara fördelar med.

– Det är många företag i våra branscher som har problem med lönsamheten och det kan kräva ett omfattande förändringsarbete för att vända en sådan utveckling. Det handlar mycket om att bli mer effektiva och att kunna ta betalt för de tjänster man utför. För till exempel ÄTA-arbeten. Plåtslageri handlar mycket om problemlösning på plats på en arbetsplats och vi måste lära oss att ta betalt för att vi kan lösa kundens problem, kundnyttan! För oss har det varit en lång väg att gå och det finns en del kvar att göra, men det går och det syns på vårt förbättrade resultat att det är ett arbete som lönar sig.

Och det ser ut att rulla på i en fortsatt positiv utveckling även det närmaste året.
– Det är gynnsamma förhållanden för byggföretagen på ön. Det byggs mycket, framförallt bostäder, och det förekommer sällan några entreprenadkonflikter eftersom vi är verksamma på en ö där man gärna undviker att lura någon. För då är man borta nästa gång det ska upphandlas. Det är också flera lite större byggprojekt på gång, bland annat åt försvaret, så utvecklingen ser ljus ut på ön.

Gardells plåtslageri har varit medlemmar i förbundet i drygt 40 år nu. De är också aktiva inom Plåt & Ventföretagens lokalförening på ön och Stefan Gardell är ledamot i förbundsstyrelsen.

– Det har ju hänt en del med förbundet sedan vi gick med. Som jag har hört så handlade medlemskapet i Gotlands plåtslageriförening, som lokalföreningen hette då, mest om att kasta varpa, supa och att slåss, flikar Stefan Gardell in och skrattar. I dag har vi, förutom nätverkandet, mest nytta av förbundets tjänster och medlemsförmåner som att vi kan bolla vissa personalfrågor med någon av juristerna, fortsätter han.

Daniel Wedin uppskattar Plåt & Ventföretagens ambition att modernisera och digitalisera medlemmarnas verksamhet med satsningar på hjälpmedel, verktyg och utbildningar.

– Det är tråkigt att se att det stora flertalet i byggbranschen inte utnyttjar den moderna tekniken. Att man till exempel kan fotografera och skriva digitalt på plats, istället för att skriva ner anteckningar med penna och papper. Hela branschen ligger efter och det handlar till stor del om en generationsfråga och jag tror vi kommer att se förändringar i de bolag där de lite yngre tar över ledningen. Vi har digitaliserat delar av vår verksamhet. Bland annat orderhanteringen, tidrapportering, och nu håller på med riskanalysdelen. Vi har också förbundets kalkylprogram som vi tyvärr inte riktigt har kommit igång med ännu, men vi ska göra det nu.

Märker ni av den stora bristen på yrkeskunnig personal?
– Ja, visst gör vi det. Personalen är vår viktigaste resurs, den måste vi vårda väl, och utveckla. För att få in flera resurser och säkra branschen framåt så har vi faktiskt tur som har ett gymnasium med byggprogram med inriktning plåt på ön. Vi är aktiva i skolan när de ska välja. Jag eller Stefan är där och förklarar hur det är att vara plåtslagare och så tar vi in elever kontinuerligt. Just nu har vi en som går i tvåan på gymnasiet och tre vuxenlärlingar. Det är viktigt att eleverna får kontakten med arbetslivet redan i skolan och de flesta stannar kvar hos oss när de är klara.

Text & foto: Tomas Skagerlind

Klicka här för att läsa mer om Framtidsgruppen!

 

FÖRETAGSFAKTA – AB GARDELLS PLÅTSLAGERI
Ort:Visby och Fårösund på Gotland.
Antal anställda:41.
Verksamhet:Byggnadsplåt, ventilation samt papp och tätskiktsarbeten.
Medlemmar i förbundet:Sedan 1976.
Historik:Företaget grundades 1930 av Ivar Gardell som bedrev verksamheten i centrala Visby fram till 1942, samt barnen Sture, Hans och Ingvar, tog över. På 50-talet började man även arbeta med ventilation och 1971 anställs Ingvars barn, 16-åriga Stefan, på firman. Det är nu barnen Sture och Ingvar som driver verksamheten tillsammans med Ingvars son Stefan.
1978 flyttas hela verksamheten till de nuvarande lokalerna på Hyvelgatan i Visbys yttre områden. 1995 går Ingvar i pension och Stefan tar över.

FAKTA DANIEL WEDIN
Namn:Daniel Wedin
Ålder:35
Familj:Sambo och snart ett barn under 2018
Bor:Uppvuxen i Visby. Sedan några år tillbaka bor Daniel på en hästgård på södra Gotland.
Fritidsintressen:Gillar att bygga och snickra. Just nu renoverar han köket hemma på gården.

Rehabansvaret tillbaka till arbetsgivaren

Under 2018 införs förändringar i socialförsäkringslagen. Den största skillnaden mot i dag är att arbetsgivaren måste upprätta en rehabiliteringsplan efter 30 dagars sjukskrivning. Om det tydligt framgår att medarbetaren i fråga inte kan återgå i arbete behövs ingen plan.

Från den 1 juli blir det obligatoriskt att göra en rehabiliteringsplan för medarbetare som har varit sjukskrivna i 30 dagar, men bara om det är troligt att arbetsförmågan kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar. Det betyder att ansvaret faller tillbaka på arbetsgivaren igen, efter att ha legat hos Försäkringskassan under de senare åren. Arbetsgivaren är skyldig att se till att planen följs upp ”löpande”, men först ska den ju upprättas – något som kan kännas väldigt ovant för den som aldrig har gjort det förut.

– Det finns ingen anledning till oro – rehabiliteringsplanen kan se ut på många olika sätt. Det viktiga är att man gör insatser från företaget som kan leda till att den sjukskrivna kommer tillbaka i ungefär samma skick som före sjukskrivningen, säger Hans Bergström som är företagsrådgivare på Plåt & Ventföretagen.

Start, uppföljning och i mål
Startpunkten är att sätta sig ner med den anställda – om hälsotillståndet medger det – och diskutera den nedsatta arbetsförmågan. Vad beror den på, vad går att göra? Se på det medicinska underlaget som ett komplement och sätt upp mål, riktlinjer och hur vägen framåt ska stakas ut.

Hans Bergström, företagsrådgivare på Plåt & Ventföretagen.

– Håll sedan koll på rehabplanen löpande och släpp den inte, utan uppdatera den flitigt. Detta är ett högst levande dokument. Gör justeringar och håll dialogen igång, säger Hans.

Ibland kan det behövas en mall att stödja sig mot. Exempel på vad en rehabiliteringsplan kan innehålla går att hitta hos Prevent eller SKL. Men trots mallar eller tidigare erfarenhet kan det uppstå svårigheter eller frågor kring planen. Då hjälper Hans gärna till. En annan möjlighet kan vara att arbetsgivaren vänder sig företagshälsovården för att få hjälp. I samband med de nya reglerna avser regeringen att öka stödet till arbetsgivaren för arbetsplatsnära insatser. Detta innebär att det arbetsplatsnära stödet till arbetsgivaren ska kunna lämnas med ett tak på 10 000 kronor per arbetstagare och kalenderår. Bidraget föreslås bli maximalt 200 000 kronor per arbetsgivare och kalenderår.

Önskvärt att stämma av med alla parter
Arbetsgivaren kan be om avstämningsmöten med Försäkringskassan. Något som skulle underlätta arbetet med rehabiliteringen avsevärt vore om det gick att få till trepartssamtal på telefon mellan arbetsgivaren, den sjukskrivna och den ansvariga läkaren.

– Den extra tiden vore oerhört värdefull, eftersom det ytterst är mellan dessa tre parter lösningen finns, säger Hans.

En annan förändring är att sjukpenning ska kunna lämnas i avvaktan på slutligt beslut från Försäkringskassan. Denna förändring har redan trätt i kraft. I klarspråk betyder det att den som är sjukskriven får ersättning under den tid det tar för Försäkringskassan att fatta ett nytt beslut om huruvida arbetstagaren får ha kvar sin sjukpenning eller inte.

– Så tolkar jag det, men det är inte glasklart vad det betyder för arbetsgivaren, säger Hans.

Läs utförligt om förändringarna i ”Medlemscirkulär 1-2018. Regeländringar i socialförsäkringen”, från Svenskt Näringsliv. Efter inloggning hittar du det här: pvforetagen.se/arbetsgivarinfo/cirkular.

Text: Susanne Ringheim Kilje

 

 

Tankar i början av ett nytt år

God fortsättning! Jag hoppas ni alla haft en fin jul och fått en bra start på 2018. Så här i början av ett nytt år kommer många tankar både på det personliga och det yrkesmässiga planet. För egen del brukar jag så här års reflektera över året som gått och på vad som gjordes bra? Vad som kan göras bättre? Och vad som bör göras nytt eller kanske på annat sätt?

Det känns ju alltid lite extra när ett nytt år är här och kalendern fortfarande är någorlunda ”tom” och känslan av skolstart infinner sig. Vi lever ju även i näringslivet ganska mycket utifrån ett terminstänk, fram till jul och sen fram till semestern, och sen till jul igen. Det nya året och den nya terminsstarten har ofta en viss förmåga att få oss människor att vilja ta tag i saker och göra vissa förändringar i livet.

För de flesta av oss innebär ett nytt år också en önskan om nya tag. En tid då många av oss kanske tänker på hur de ska spendera mer tid med familj och vänner, mer tid på gymmet, utveckla företaget eller rent av göra en svensk klassiker. För egen del tänker jag på målstyrning och vilken kraft som finns om man lyckas med detta! Tänk om Sveriges alla företag, organisationer och politiker började jobba på ett mer systematiskt sätt med att sätta, bryta ner och följa upp mål – vad skulle hända då?

I förbundet är det många delar som ska hållas sammanoch många personer som ska samverka för att få en målbild att gå i lås och nås innan året är slut. Men med bra och klok styrning är jag övertygad om att det går lättare att nå våra gemensamma mål.

Så när vi nu står inför ett ännu inte upplevt år med alla dess möjligheter tror jag att vi alla funderar över vad vi förväntar oss, vart vi är på väg och några av oss kanske redan funderar på vad kommer att hända valåret 2018?

Sveriges utveckling är tudelad – och på många sätt oroande. Inte minst står landet inför stora utmaningar och många problem. Populism, en integration som går allt för långsamt och en ökning av allvarliga våldsbrott och dödsskjutningar för att bara nämna några – alla tuffa utmaningar för våra politiker att hitta lösningar på.

Så sällan har väl en kommande regering varit så svår att sia om. Det finns en överhängande risk att varken det rödgröna blocket eller alliansen kan bilda en majoritetsregering och frågan är då vem som samarbetar med vem, inom en regering eller genom samarbete i riksdagen.

Tänk på att från och med den 1 februari 2018 är det förbjudet att köra bil med mobiltelefon i handen och från den 25 maj 2018 gäller en ny europeisk dataskyddsförordning, ”The General Data Protection Regulation (GDPR).

Att se in i framtiden är omöjligt. Det går möjligtvis att göra mer eller mindre begåvade gissningar baserat på kunskap och erfarenhet. Men en sak vet jag med säkerhet; världen är sig inte riktigt lik när 2018 är över. Så oavsett om det blev några nya nyårslöften eller inte önskar jag er alla ett gott och framgångsrikt Plåt och Vent-år!

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
 jorgen@loddeplat.com

 

Enklare med webbaserat kalkylprogram

Affärsmässigt, professionellt och lönsamt, men ändå enkelt och flexibelt. Plåt & Ventföretagens nya, webbaserade kalkylprogram för byggnadsplåt, PV Kalkyl Byggplåt Webb, gör det lättare att snabbt få fram noggranna kalkyler, oavsett om du arbetar på PC, Mac, mobil eller läsplatta.

Vid årsskiftet lanserades Plåt & Ventföretagens nya, webbaserade kalkylprogram för byggnadsplåt, PV Kalkyl Byggplåt Webb. Det är en utveckling av det databaserade programmet PV Kalkyl byggplåt. Den nya versionen av kalkylprogrammet är helt webbbaserad. Det betyder att man kan komma åt programmet från vilken dator som helst, var som helst, bara man har en internetanslutning. Det funkar dessutom lika bra att köra programmet på PC som på Mac, eller från en mobiltelefon eller läsplatta.

Patrik Calén

– Det nya programmet påminner mycket om det gamla, datorbaserade kalkylprogrammet. Så de som redan kan använda det har en kort startsträcka. Men även för de som är helt nya användare är det enkelt att komma igång, säger Patrik Calén, ansvarig för Plåt & Ventföretagens kalkylprogram. Han tillägger att det dessutom ingår en kostnadsfri, webbaserad utbildning för att man ska kunna komma igång snabbt.

För att skapa en kalkyl loggar du helt enkelt in i programmet via webben och skapar ett nytt projekt. När du har fyllt i alla de grundläggande uppgifterna bygger du på med de relevanta uppgifterna och mängderna för projektet. Du väljer mellan att använda programmets förprogrammerade mallar eller att fylla i uppgifterna manuellt, rad för rad.

– Du bygger helt enkelt upp en trädstruktur för varje enskild kund. Det blir enkelt och tydligt och du kan lätt se vad som är med och inte, säger Patrik Calén.

I och med att Byggplåt Webb är förprogrammerat med en mängd relevanta detaljer som har med varje enskilt tak att göra får du en tydlig checklista att bocka av ifrån.

– Då slipper du även risken att missa en viss kostnad i projektet, som du sedan får stå för själv. Det höjer lönsamheten för ditt företag. Du får även en färdig materialsammanställning och materialet blir mängdat med en sådan noggrannhet att du mer eller mindre kan beställa materialet från listan i datorn, säger Patrik Calén.

Programmet är flexibelt och med hjälp av räknemallarna ”tid” och ”material” kan man enkelt anpassa kalkylen så att man även får med det som inte har direkt koppling till plåtslageri, till exempel 40 timmar som döps till ”snickeriarbete” eller liknande.

Eftersom PV Kalkyl Byggplåt Webb har en 30-dagars nöjdkund-garanti är det riskfritt att beställa programmet.

– Vi är så säkra på att vårt kalkylprogram hjälper användarna att räkna rätt och snabbt, minska felmarginalerna och materialspillet samt att öka vinsten, att vi gladeligen ger denna garanti, säger Patrik Calén.

Text: Karin Cedronius
Foto: Björn Petrén

 

FAKTA
Med PV Kalkyl Byggplåt Webb…
… räknar du rätt och snabbt, på PC, Mac, läsplatta eller mobilen.
… minskar du felmarginalerna och materialspillet.
… ser du effekten av en prisreducering.
… ökar du din vinst.

Vill du veta mer om PV Kalkyl Byggplåt Webb? Kontakta Patrik Caléneller gå in på webbplat.se för mer information.

 

 

Här spirar arbetslusten

Viskadalens Plåt och Papptak har nyligen slutfört ett ovanligt uppdrag – ett fem meter högt torn, klätt med titanzink. Spiran tornar högt upp i luften på– inte en kyrka som man kunde tro – en privat villa.

– Det är inte så många uppdrag av den här typen som kommer ut på marknaden över huvud taget och det är ytterst sällan en privatkund beställer något liknande. Men det var väldigt roligt och fick extra fart på arbetslusten hos våra duktiga plåtslagare som jobbade med tornet, säger Kalle Karlsson, projektledare på Viskadalens Plåt och Papptak.

Tornet sitter på en stor, nybyggd villa. Kunden vill inte medverka i Plåt & Vent Magasinet, men Viskadalens har gjort samtliga plåtjobb på villan och Kalle kan berätta att den vidlyftiga, romantiska stilen präglar hela villan. Viskadalens – som ofta gör arbeten åt Liseberg – blev headhuntade av villans ägare som hade fått inspiration och idéer genom att gå runt och titta på tornen och tinnarna på nöjesparkens byggnader.

– Taket på privatvillan är bandtäckt med valsblank zink. Huset har mycket utsmyckningar på både väggar och tak, där tornet är pricken över det hela, säger Kalle.

Valet föll på Rheinzink eftersom Viskadalens har gjort andra jobb med materialet och trivs med leverantören.

– Kunden ville ha zink, som är det naturliga valet på ett torn. Det är ett material som inte behöver målas, håller länge och är mjukt och lätt att arbeta med, samtidigt som det har önskad stadga och går fint att löda, säger Kalle.

Flera veckor med pusslande
Totalt tog det cirka fyra veckor att klä det åttkantiga tornet som har en stomme av trä och är arkitektritat. Två plåtslagare jobbade med att lösa det praktiska utifrån ritningarna – en uppgift som visade sig vara både utmanande och väldigt spännande eftersom inte en enda plåtbit har standardmått. För att det skulle vara nära mellan maskinerna och montageplatsen stod tornet inne i verkstaden under montagetiden. Det underlättade arbetet som innebar produktion av en mängd passbitar och justeringar efter hand, eftersom kunden inspekterade arbetet regelbundet.

– Detta är ett av de mest omfattande specialjobb vi har haft och det blev tydligt att skillnaden mellan pappret och verkligheten är ganska stor ibland, konstaterar Kalle.

Det färdiga tornet väger cirka ett ton och är 4,5 meter brett i diameter. Undertornet är tre meter högt och spiran ytterligare två meter. När allt var monterat och klart fick tornet lastas på en kranbil, fraktas till bygget med specialtransport och därefter lyftas på plats.

Mångsidig verksamhet
Men Viskadalens Plåt och Papptak gör långt ifrån bara specialjobb. Företaget har alla typer av plåtarbeten och utför även takläggningar. Kunderna består i huvudsak av större fastighetsägare, där Rise (tidigare SP, Swedish ICT och Innventia) och Liseberg är fasta kunder. Företaget ägs av Johan Larsson, Kalle jobbar som projektledare och produktionsansvarig och så tillkommer två takläggare och sex plåtslagare som alla är utbildade takläggare. Den enda kvinnan på företaget arbetar med administration, något Kalle kommenterar så här:

– Det händer att tjejer går plåtslagarlinjen, men jag har intrycket av att få arbetar som plåtisar. Det är lite konstigt, för jobbet passar för både tjejer och killar.

Viskadalens Plåt och Papptak rör sig uppdragsmässigt på en yta från Halmstad-Göteborg till Ulricehamn. Omsättningen är cirka 25 miljoner kronor per år.

– Det rullar på. Vi har gott om jobb trots att det är en koncentration av plåtslagerier i trakten. Det kan vi tacka våra duktiga plåtslagare och takläggare för, som har jobbat i många år, säger Kalle som själv har varit anställd i tolv år på företaget och snart går i pension.

Kalle Karlsson, projektledare på Viskadalens Plåt och Papptak.

Det är som sagt Johan Larsson som äger och driver Viskadalen Plåt och Papptak som numer har 27 år på nacken. I koncernen ingår Viskadalens Produktion AB som är en tillverkningsindustri inom plåtbranschen och plåtslageriet kan tack vare detta använda den stora och moderna maskinpark som hör till Viskadalens Produktion. Nyligen lade Viskadalens Plåt och Papptak bärande TRP-plåt på Biltemas lagerhall vid hamnen i Halmstad. Ytan motsvarar åtta fotbollsplaner, arbetet tog tio veckor och åtta män från en underentreprenör behövde anlitas.

– Också till det jobbet blev vi handplockade. Många av våra jobb får vi genom rekommendationer; vi är noga med att ta hand om de kunder vi har, säger Kalle.

 ”Född” i verkstaden
Han har ärvt plåtslagaryrket från sin far som var plåtslagare och hade eget plåtslageri. Innan Kalle började på Viskadalens Plåt och Papptak drev också han sitt eget plåtslageri. Och även om han inte längre har eget företag, eller ens arbetar aktivt i verkstaden, så sitter hantverksstoltheten djupt rotad. 

– Det allra bästa är när man får höra på en slutbesiktning från besiktningsmannen att ”det här har ni gjort väldigt bra”. Det betyder att både företaget, jag och killarna som har utfört jobbet har gjort bra ifrån oss, säger han med tydlig stolthet i rösten.

Text: Susanne Ringheim Kilje
Foto: Boel Ferm

1...828384Sida 84 av 84

APLICATIONS

Hon är Årets byggkvinna 2024

Prisceremonin ägde rum 25 april på Nordbygg by night, där samtliga tre finalister presenterades på scenen. De övriga två finalisterna var Therese Lindström, kontors-...

Högre luftflöden och renare luft ökar prestationerna på arbetsplatser

Skolministerbesök på Plåt & Ventbyråns Branschskola

Hälften av jämtarna väljer yrkesprogram

SENASTE NYTT

Plåt & Ventmagasinet är tidningen för företag inom byggplåt och ventilation. Tidningen finns i en pappersupplaga samt i denna digitala version och ges ut av Plåt & Ventföretagen. Trevlig läsning!
Kontakta oss: pvmagasinet@pvforetagen.se
© Plåt & Ventföretagen 2020