Bleckkopparslagarmästare Björn Hammar är initiativtagare och projektledare för framtagandet av projektet, som bär arbetsnamnet ”En konst att arbeta med plåt”.
– Det här är ett gyllene tillfälle att locka ungdomar till plåtslagaryrket, genom att visa upp vad man kan skapa med plåt, säger Björn Hammar.
Han jobbar för att unga människor ska få upp ögonen för plåtslagaryrket och menar att de som gör detta yrkesval rustar för en trygg framtid, i och med att det verkligen finns ett jobb att gå till och goda förutsättningar att ha en bra inkomst.
Projektet, som bland annat genomförs i samarbete med Stockholms stad och Plåt & Ventföretagen, planeras att lanseras under våren 2022. Björn Hammars initiativ uppmuntras också av företag och organisationer inom plåtslageribranschen.
– Vi ska fråga flera plåtslagerier om de vill vara med. Men det går också bra att kontakta mig direkt om man vill delta, berättar Björn Hammar.
Tillverka en tavla
Kraven på de plåtslagare som vill vara med är att de har kunskapen att tillverka en tavla, eller snarare baksidan och ramen som blir ett mästerstycke i utförande. Framsidan kommer att bestå av canvas, pannå, metall, glas, elektronisk duk eller något annat material och ett antal plåtslageriföretag kommer att bjudas in att tillverka en eller två tavlor. Totalt ska tolv större tavlor tas fram i olika metallmaterial och i olika storlekar, former och stilar.
– Baksidorna och ramarna ska vara ”state of the art” – det bästa som kan tas fram när det gäller plåtarbete.
Deltagande plåtslagerifirmor står för tillverkningen och materialet står sponsorer för.
Dåvarande bostadsminister Peter Eriksson inviger ”La Nilsson” på Norrmalmstorg 2018. Till höger projektledaren Björn Hammar. Foto: Anders Myrdal
Eventdag för plåtslageri
Stockholms stad bjuder via kulturförvaltningen in konstnärer som på plats målar live samtidigt som det pågår en eventdag för och om plåtslageriyrket, där skolförvaltning, PVF Yrke & Utbildning, plåtslagerier och sponsorer deltar. Även media, allmänheten och skolor kommer att bjudas in till eventet.
– Efter eventdagen kommer tavlorna att auktioneras ut – intäkterna ska gå till ungdomsprojekt för att få in dessa på yrkeslinjer. Ramarna blir en gåva till staden som vartannat år arrangerar S A O, Stockholm Art Open, för liknande projekt, säger Björn Hammar.
Det är ännu inte klart var tavlorna kommer att kunna beskådas, men Sergels torg och Kungsträdgården är två möjliga platser. 22 maj är ett preliminärt datum när tavlorna ska vara klara att ställa ut.
”En konst att arbeta med plåt” är uppföljare till de tre konstpaviljongerna ”Droppen”, ”Jussi – till havs” och ”La Nilsson”. Projektet har samma upplägg som de tidigare projekten, där elever och lärlingar deltar i tillverkningen hos de medverkande plåtslagerierna. De erfarna plåtslagarna är handledare för lärlingarna och står för den mer avancerade kunskapen. //
Är du intresserad av att delta – kontakta Björn Hammar, 073-394 48 18, eller Tomas Skagerlind via e-post: pvmagasinet@pvforetagen.se
Björn Hammar har nyligen restaurerat ornamentet på klocktornet på Svartsjö slott på Färingsö. Originalet är från 1700-talet och materialet i det nya ornamentet är tillverkat av titanzink från Rheinzink. Foto: Anders Myrdal
Fredrik Blomgren, ventilationslärare på Bråvallagymnasiet i Norrköping.
Vad ser du oftast fram emot med skolstarten? – Att få träffa eleverna, se vad de har gjort under sommaren och framför allt se den fantastiska utvecklingen som hinner ske under ett sommarlov. De går i väg som småpojkar/-flickor och kommer tillbaka som mognare, nästan vuxna individer. Sedan ser jag också fram emot att få dela med mig av mina kunskaper under en ny termin.
Hur känner de flesta av dina elever när de börjar skolan nu till hösten? – Jag kan säga så här att i princip alla mina elever har hunnit ringa och fråga när vi börjar, vad de ska göra under de första dagarna och när treornas APL börjar. Jag har verkligen en sådan tur att ha så drivna elever. De vill hela tiden framåt och är riktigt vetgiriga. De elever som börjar ettan kan man ibland behöva påminna om att även gymnasiet är en skola. De kan tro att det här bara är blaj och lek. Men den inställningen försvinner ofta efter de första veckorna, när de börjar förstå att det här är på allvar.
Vad vet de som börjar utbildningen om yrket ventilationsmontör? – De vet väl egentligen inte så jättemycket. De flesta som söker in till VVS- och Fastighetsprogrammet tänker att de ska bli VVS:are. Men under tidens gång är det fler som vänder över till att vilja bli ventilationsmontörer eller tekniker. Oftast för att de inser att det är ett renare och trevligare jobb. Det har inte alls det där smutsiga som VVS-yrkena kan ha.
Vad är det första som eleverna får lära sig? – Verktyg, säkerhet och ergonomi är det första som vi går igenom. Vi informerar om att vi kan arbeta med farliga grejer. Till exempel är ett nyklippt ventilationsrör vasst och går att göra sig illa på. De får också ett körkort, som vi kallar det, på de olika verktygen, så att de vet vad de håller på med innan de får börja arbeta med dem.
Kan du tipsa om hur man får i gång höstmotivationen? – Jag tror att vår introvecka ger bra motivation för att komma i gång. Man får se varandra, lära känna klasskompisarna och ha lite roligt. De flesta tycker i början att det känns löjligt med namnlekar och sådant, men när de väl kommer i gång blir det snabbt kul. Det är en bra förutsättning för att bygga en sammanhållning och trivas med varandra, vilket jag tror motverkar mobbning och trakasserier. //
Denna artikel har tidigare publicerats i Svensk Byggplåts tidning MIA (Metall I Arkitekturen). Fler artiklar från MIA finns här: https://www.svenskbyggplat.se/mia.
På Råö drygt fyra mil söder om Göteborg ligger det stora rymdobservatoriet som grundades 1949 av professor Olof Rydbeck. Observatoriet rymmer i dag fem radioteleskop för astronomi och geodesi. Syftet med verksamheten är att öka förståelsen för jordens och mänsklighetens plats i universum och för teknikens roll i utforskningen av rymden.
Det nya besökscentret vid observatoriet som planeras stå klart i december 2021 ska rymma utställningshall, konferensrum och kontrollrum för SALSA-teleskop. I linje med fastighetsägarens hållbarhetsarbete ska byggnaden bli klimatneutral och bestå av 85 procent återbrukat material.
– Vi vill visa Sveriges byggbransch att det går att återbruka i större skala, säger Pär Johansson, projektledare på Chalmersfastigheter.
Utforska effekter av återbruk
Han förklarar att projektet syftar till att utforska vilka effekter som man kan uppnå genom återbruk, såväl när det gäller att minska miljöavtrycket som att sänka materialkostnaderna.
– I dagsläget står användandet av jungfruliga material för en stor del av vår egen klimatbelastning. Genom projektet hoppas vi få en bra bild över vilka material som har potential för återbruk. Vissa material kommer sannolikt att visa sig vara för dyra eller ineffektiva att återbruka medan andra kommer att fungera väl, tror Pär Johansson.
De tillfrågade entreprenörerna fick i sina anbud räkna på koldioxidavtryck utifrån ett särskilt utformat förfrågningsunderlag.
– I utvärderingen tittade vi på hur de hade räknat, hur de hade sökt information och hur de hade argumenterat kring olika tekniska lösningars koldioxidavtryck. Det var ett helt nytt sätt för oss att upphandla, och vi har inte heller stött på någon som gjort så tidigare.
Foto: Malin Arnesson
Stora möjligheter återbruka plåt
Återbrukat material är i regel mycket billigt i inköp, men de låga kostnaderna riskerar att ätas upp av fler resurskrävande arbetsmoment i processen och hanteringen av materialet.
– För att få ekonomi i återbruk krävs att man utvecklar standardiserade system och arbetssätt. Här har vi väldigt mycket att lära, men på sikt tror jag att det finns en stor ekonomisk potential i återbruk utöver de miljömässiga värdena.
Plåt är ett exempel på material där Pär Johansson ser stora möjligheter när det gäller återbruk. Materialet är förhållandevis lätt att arbeta med och anpassa för olika ändamål.
– Tanken var ursprungligen att klä både tak och väggar helt i plåt, men våra studier visade att plåten riskerade att störa signalen för den känsliga mätutrustningen på observatoriet. Därför kommer vi att begränsa användningen av återbrukad plåt till dörr- och fönsteromfattning, dropplåtar, vindskivor, gesimsrännor, berättar Pär Johansson.
Foto: Malin Arnesson
Från Helsingfors till Halland
Genom entreprenören NCC kom man i kontakt med en lämplig leverantör, fastighetsföretaget Senatti i Helsingfors, som just var i färd med planerna att renovera stadens museum för samtidskonst, Kiasma. 600 kvadratmeter zinkplåt har nu fraktats till Halland i väntan på att monteras på den nya anläggningen.
För entreprenören Pålsonplåt blir det första gången som man medverkar i ett storskaligt återbruksbruksprojekt. Men projektledaren Andreas Nilsson tror inte att det kommer att innebära några stora förändringar i sättet som man jobbar.
– Rent praktiskt är det inga större skillnader mot ett normalt nybygge. Vi kommer att måtta och tillverka de delar som behövs. Det enda är att plåten har suttit uppe på ett annat ställe förut, säger Andreas Nilsson.
Foto: Malin Arnesson
Överbliven plåt från museet
I Helsingfors fortskrider arbetet med att färdigställa det nyrenoverade museet. Som Finlands nationalgalleri och museum för nutidskonst är Kiasma ett prestigeprojekt. Hållbarhetsarbetet kopplas till den finska regeringens mål att vara en pionjär inom cirkulär ekonomi, där värdet av material ska behållas så länge som möjligt.
– Vi är mycket glada att den överblivna plåten från renoveringen kommer till användning. Idéen kom ursprungligen från Rheinzink som berättade att Chalmers sökte begagnad zinkplåt till den nya anläggningen i Sverige, berättar Selja Flink, byggprojektchef på Senaatti.
Hon förklarar att zinkplåten normalt sett smälts ned som råvara för ny plåt, men när plåten återbrukas sparas den energi som krävs i processen. Demontering av intakt plåt är dock dyrare och det tillkommer också kostnader för lagring av material.
– Plåten från museet måste lossas varsamt i fogarna för att inte skadas och transporteras i hela ark, berättar Selja Flink.
Foto: Malin Arnesson
Zink har lång livslängd
Fler har dock visat intresse för att återbruka plåten från museet. Arken kommer även att användas till fasaden på den nya återvinningsanläggningen i Vanda utanför den finska huvudstaden.
Jari Virmanen, projektledare på HSY (Helsningforsregionens miljötjänster) som driver anläggningen ser många förtjänster.
– Fördelarna med zinkplåt är livslängden och det minimala behovet av underhåll, säger han och berättar att han hoppas att hitta fler byggprojekt där den återbrukade plåten kan användas precis som den är.
Han räknar med att installationen blir dyrare, men tror att detta kommer att kunna vägas upp av de lägre materialkostnaderna.
Vill inspirera andra
På Rymdobservatoriet i Onsala pågår uppstartarbetet för att färdigställa det nya besökscentret. Projektledaren Pär Johansson är förhoppningsfull och tror att projektet kommer att inspirera fler inom byggbranschen till att satsa på återbruk av plåt och andra material.
– Resultaten från våra beräkningar av råmaterial, transport och tillverkning är cirka 170 kg CO2e per m2 Atemp (koldioxidekvivalenter i kilogram per kvadratmeter tempererad yta). Som jämförelse är cirka 350 kg ”normalt” vid nyproduktion. Detta visar att återbruk fungerar i praktiken och med rätt metoder kan bli en viktig del i lösningen för att minska vår klimatpåverkan. //
Denna artikel har tidigare publicerats i Svensk Byggplåts tidning MIA (Metall I Arkitekturen). Fler artiklar från MIA finns här: https://www.svenskbyggplat.se/mia.
Så beräknas projektets klimatpåverkan Beräkningar av projektets klimatpåverkan baseras på mängden material i byggkalkylen från totalentreprenören NCC och de utsläpp som användningen av dessa material normalt genererar, enligt Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Återbrukat material räknas bort i beräkningen, då dessa material redan har genomgått en livscykel och miljöskulden därmed anses betald. Klimatbelastningen för transporter och konditionering ingår inte i klimatkalkylen, då det i dag saknas tillförlitliga data för de utsläpp som genereras i logistikkedjorna. Källa: Chalmersfastigheter
– Det är ju inte så vanligt längre att ett företag har både vent och plåt. Det är mest på mindre orter där ett företag kan utföra de flesta byggtjänster. Men i vårt fall kändes det som en naturlig utveckling eftersom vi redan innan jobbade tätt ihop med Åke, säger Richard Sörenson.
I dag har de tio anställda plåtslagare och lika många på ventsidan, men på de allra flesta sätt fungerar de båda systerföretagen som ett och samma bolag.
– Vi samarbetar mellan avdelningarna i viss utsträckning och vid behov kan vi låna folk av varandra. Vi har också gemensamma veckomöten, fikapauser och firmafester, fortsätter Richard.
Han och Andreas Martinsson träffades redan när de gick på byggprogrammet på Uddevallaskolan.
– För mig kändes det ganska naturligt att det blev inriktning på byggplåt eftersom det är ett omväxlande yrke, säger Andreas.
Om Richards och Andreas väg till plåtslageribranschen var spikrak så var Åke Åkerbloms väg till ventilationsbranschen mer brokig.
– I botten är jag elektriker och sedan hamnade jag på ett ventilationsföretag där jag jobbade med styr och reglering. Så småningom utbildade jag mig till servicetekniker där, säger Åke.
Hur skulle du vilja beskriva Bohus Plåt & Vent? – Vi är ett ungt, modernt företag som drivs av tre killar från en yngre generation. Vi tänker affärsmässigt, utan att vara toppstyrda och drivs av en teamkänsla. Dessutom ser vi till att vidareutbilda vår personal. Vår sammanhållning är väldigt god – vi hittar på roliga saker tillsammans med våra medarbetare och försöker göra dem delaktiga i saker och ting. Det är viktigt att personalen trivs och att de känner att vi är ett fungerande team.
Andreas Martinsson visar upp diplomet som Bohusläns Plåtslageri fick ta emot för ett år sedan, som ett bevis på att företaget blev det 100:ade plåtslageriet som blev auktoriserade enligt ”Trygg plåt”. Foto: Tomas Skagerlind
Ligga i framkant tekniskt och digitalt
De tre delägarna är också överens om att det är viktigt att hela tiden ligga i framkant och hänga med i den tekniska och digitala utvecklingen.
– Vi satsar mycket på vidareutbildningar för oss och personalen. Inte minst för att det finns många upphandlingar som kräver det. Att få lära sig något nytt blir också ett avbrott och en upplevelse i vardagen. Det är kul och uppskattas av personalen, säger Richard.
Hösten 2020 blev Bohus Plåtslageri det hundrade medlemsföretaget som genomförde Plåt & Ventföretagens auktorisationssystem för plåtslagerier – ”Trygg plåt”.
Varför valde ni att auktorisera er? – Vi valde att auktorisera oss för att kunna visa att vi är ett seriöst företag. Man måste alltid visa framfötterna i alla lägen i den här branschen. ”Trygg plåt” är ett steg på vägen, tycker Andreas.
Hur stor insats krävdes det för att bli godkända och få auktorisationen? – Det var ganska enkelt för oss, eftersom vi redan jobbade väldigt strukturerat och med kvalitetsledning generellt. Så först tyckte vi att det var lite ”overkill” med ”Trygg plåt”. Men nu i efterhand känns det bara bra att ha ett bevis på det som vi gör och att vi kan det. Och har man ett arbetssystem så blir det lättare att få in nytt folk i vår företagskultur när vi växer, säger Richard.
Bohusläns Ventilation och Bohusläns Plåtslageri är rent juridiskt två separata bolag, men Richard, Åke och Anderas driver det som ett enda företag. Foto: Tomas Skagerlind
Proffsigt med välutbildad personal
Några av de anställa ventilationsmontörerna har genomgått Plåt & Ventföretagens utbildning för injusterare, ”Mät rätt”. Kursen är en webbaserad grundutbildning inom mätteknik och injustering. Den tar ett helhetsgrepp på allt som har med injustering att göra och innefattar allt från luftflödesmätning till hur man använder olika mät- och injusteringsmetoder med systematik, från inledning till sammanställning och rapportering.
– Jag var jätteglad när ”Mät rätt”-kursen lanserades, eftersom jag hade stött på förbundet och efterfrågat en liknande utbildning. Det är ju alltid mycket bättre att ha dokumenterat välutbildad personal. Inte nog med att allt blir bättre gjort då, det ger också ett proffsigare intryck gentemot kunden om man kan visa upp att vår personal är välutbildad, säger Åke Åkerblom.
Har ni använt någon av den övriga servicen som ingår i medlemsskapet i Plåt & Ventföretagen? – Ja, det är en hel del faktiskt. Vi har gått webbutbildningen om det nya kollektivavtalet och varit på kurserna ”Entreprenadjuridik”, ”Effektiv projektledning”, ”Safe construction” och ”Skotta säkert”. Vi har även fått mycket hjälp av Patrik Calén när det gäller PV Kalkyl, säger Rickard.
Andreas fyller i:
– Det känns också tryggt att ha ett starkt branschförbund i ryggen och att kunna ta hjälp av förbundets jurister när det dyker upp frågor.
Rekrytering största hindret
Vilket är det största tillväxthindret för er? – Det största problemet är att hitta folk att anställa, så vi har bland annat ett samarbete med Uddevallaskolan. Vi tar emot lärlingar, lär upp dem och anställer dem. På så sätt kan ungdomarna lära sig vår verksamhet från grunden och det blir lättare för oss att forma dem och få in dem i vår företagskultur. På samma sätt har Åke nyligen tackat ja till att vara mentor för Movants ventelever, säger Richard.
Hur har ni påverkats av coronapandemin? – Med plåt märkte vi inte så stor skillnad, men på ventsidan blev arbetssättet lite annorlunda. Vår personal kunde till exempel inte komma in för service och för att göra OVK-besiktningar. Men totalt sett har vi inte påverkats så mycket av pandemin, säger Åke.
Hur ser framtiden ut för er?
– Vi vill gärna anställa några till, men på många sätt har vi redan nu en bra nivå på jobb kontra vad vi hinner med. Det är känslan i alla fall och det är viktigt att vi hel tiden har kontroll på verksamheten. Folk ska trivas här. Det är viktigt, för en välmående personal genererar alltid bättre lönsamhet, avslutar Andreas. //
FÖRETAGSFAKTA Bohusläns Plåtslageri AB är ett auktoriserat plåtslageri som bildades 2016. Systerbolaget Bohusläns Ventilation AB kom till 2018. Ort: Kontor och verkstad finns i Uddevalla. Ägare: Richard Sörenson, Andreas Martinsson och Åke Åkerblom. Antal anställda: Tio inom plåt och lika många inom ventilation.
– Byggjargongen kan vara helt fantastisk med kreativa ordvitsar och roliga smeknamn, men det finns också många element i den som är både exkluderande och diskriminerande. Det stöter bort personer från branschen, gör att människor mår dåligt i den eller hindrar personer att söka sig till den. Det är inte okej och det ska vi göra någonting åt, säger Johan Edlund, vd på TL Bygg i ett pressmeddelande.
Med ”Sila snacket ” vill byggentreprenören göra det enkelt för både individer och företag att ta ställning och bidra till förändring på sin arbetsplats. TL Bygg har därför anlitat beteendevetaren Charlie Klang som själv har slutat i byggbranschen just på grund av jargongen. Han ska tillsammans med medarbetarna på TL Bygg arbeta fram verktyg och arbetssätt för att säkerställa att företaget är en arbetsgivare där alla känner sig välkomna och vågar vara sig själva.
– Jag slutade i branschen på grund av jargongen och jag vet att många med mig har gjort detsamma. Vi vet dessutom att det är många som mår dåligt och funderar på att lämna branschen samtidigt som det finns de som väljer bort den på grund av jargonger och exkluderande attityder. Att TL Bygg tar tag i de här frågorna är verkligen ett steg framåt för hela branschen och otroligt inspirerande för mig personligen, säger Charlie Klang. //
Dag 2 var det dags för den årliga och viktiga strategidagen för att bygga styrelselaget och förbundet inför framtiden. Som brukligt gick vi igenom förbundets ”varuportfölj”, tjänster och mål.
Tydliga mål leder till att organisationens olika delar samordnas och att ansvaret för att uppnå målen delas av alla. Med en målstyrd verksamhet stärks gemenskapen genom att alla drar åt samma håll. Genom målen kan också alla förstå sin roll i en organisation och därmed uppleva att arbetet är mer meningsfullt.
För att öka leveransen av medlemsnyttan diskuterades även mål och strategi för hur vi tillsammans ska bli ännu bättre på att uppfylla det uppdrag förbundet har och hur vi kan öka medlemsnöjdheten ytterligare.
Förbundets ”Lilla blå”
En nyhet som togs upp och som kommer att presenteras på ordförandekonferensen är förbundets ”Lilla blå” (en travesti på Maos ”Lilla röda”) som är tänkt att bli vårt budskaps plattform. Syftet med att ta fram en budskapsplattform är att skapa en gemensam bild och förståelse för vilka utmaningar, mål och strategier som förbundet har.
Genom en ökad strategisk skärpa och uthållig kommunikation ökar förutsättningarna för att nå fler av de intressenter, exempelvis politiker, som är viktiga för oss att påverka. En budskapsplattform är även viktig nu när byggbranschen hotas av ett akut stopp om Cementa tvingas stänga redan den 31 oktober, efter Lagrådets chockbesked att den tillfälliga förlängningen av Cementas tillstånd bryter mot grundlagen.
Byggbranschens kris
På styrelsemötet i Svenskt Näringsliv den 17 september var Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd inbjuden för att informera om den allvarliga kris byggbranschen står inför, inte minst efter Lagrådets besked.
– Det här är värre än 90-talskrisen för bygg, det här är värre än vad som har varit när det gäller jobb och ekonomin kopplat till pandemin. Det här är riktigt allvarligt. Vi står inför en stor varselchock och ett rejält byggstopp redan första veckan i november om Cementa tvingas stänga den 31 oktober, berättade Catharina Elmsäter-Svärd för Svenskt Näringsliv styrelse.
Ibland måste regeringen kunna motivera att man gör ett undantag i lagstiftningen eftersom det här är så pass allvarligt.
– Det här är en sådan situation. Det kan till och med vara värt en prick i KU (Konstitutionsutskottet), enligt Catharina Elmsäter-Svärd.
Akut byggstopp – hur skulle det påverka?
Även om regeringen skulle köra över Lagrådet – och få gehör för det i riksdagen – räcker det med att någon som är emot kalkbrytningen väcker frågan i domstol och stoppet per den 31 oktober är ett faktum. Kontentan blir då att utan Cementas produktion påverkas inte bara byggsektorn utan även gruvnäringen, åkerinäringen och alla underentreprenörer. Det handlar inte bara om att rädda ett företag eller en bransch, hela näringslivet riskerar att hamna i en djup kris.
Jag uppmanar därför alla medlemmar att fundera på hur ett akut byggstopp skulle påverka just ditt företag och dina anställda. Gör gärna inlägg i era sociala medier så att allmänheten och politikerna får upp ögonen för den allvarliga situation som näringslivet nu står inför.
Den 13–14 oktober är det dags för ordförandekonferens. Även om det kan bli tunga diskussioner om inte Cementakrisen är ”löst” till dess ser jag verkligen fram emot att få träffa alla ordföringar och berörda fysiskt.
Väl mött på ordförandekonferensen!
Jörgen Rasmusson förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen, och vd i AB Lödde Plåt, Lund, jorgen@loddeplat.com
Fastex är ett litet familjeföretag. Jonas Green äger och driver verksamheten, sonen Calle är säljare och Jonas syster, Jenny Green Jansson, sköter ekonomi och bokföring. Huvudmålgruppen är plåtslagerier som använder Fastex skruvar för montering av tak och fasader.
– Jag har hållit på med infästningar i 33 år, sedan jag var 18 år, säger Jonas medan han visar runt i de nyligen tillbyggda lokalerna.
– Vi blev för trångbodda och har nyligen byggt till 400 kvadratmeter, vilket innebär 750 pallplatser.
I grunden är Jonas säljare med ett stort intresse för teknik och funktion. Han betonar att Fastex inte säljer skruv som alla andra, utan att de ”säljer lösningar.” Främst handlar det om krok och klammerskruv, bläckskruv och en ny patenterad klammer.
– Vi tar fram egna produkter och lägger ut produktionen, främst på tillverkare i Asien, säger Jonas och fortsätter: Vi har ett ansvar som leverantör att se till att montaget blir bra. Jag känner ett otroligt ansvar. Det var därför jag startade företaget, för att kunna erbjuda bättre lösningar.
Fastex har satsat på en familjär företagskultur. Här äter bland andra Jenny Green Jansson, Fredrik Håkansson och Jonas Green lunch ihop. Foto: Boel Ferm.
Kundkontakt
En framgångsfaktor tror Jonas är att jobba direkt mot kunden.
– De undrar ibland varför vi frågar så mycket, men deras önskemål och kunskap är betydelsefulla för oss. Vi intervjuar kunderna och frågar vad de ska ha infästningarna till och hur de ska användas. Det är viktigt för oss att kunderna får rätt produkt till ändamålet.
– Vi konkurrerar med plåtgrossister som har lager som kunden kan åka och hämta från. Det finns liksom ingen annan som är lika specialiserad som vi är. Vi är ju infästningsexperter och det kan inte grossister konkurrera med. De ska fokusera på det de är duktiga på, vilket är att sälja plåt, fortsätter Jonas.
Utvecklingsarbetet pågår ständigt och Jonas har oupphörliga idéer om hur infästningarna kan förbättras och förenklas.
– Jag är både säljare och infästningsnörd och går och tittar på fasader. Det är en yrkesskada. Så har jag alltid jobbat. En av anledningarna till att vi jobbar med produktutveckling är för att effektivisera för kunden. Rätt produkt till rätt ändamål. Vi kan också se till så att de har ett litet lager med produkter hemma, eftersom det ju är mer gynnsamt ekonomiskt jämfört med att hämta hem då och då.
Som exempel på produkter nämner Jonas krok och klammer, där Fastex har designat en speciell skalle så att kroken kommer ner i materialet på ett bättre sätt. Foto: Boel Ferm
Populära produkter
Som exempel på produkter nämner Jonas krok och klammer, där Fastex har designat en speciell skalle så att kroken kommer ner i materialet på ett bättre sätt. I produktkatalogen finns också ett nytt rostfritt material, Stainlex. Andra produkter är Timbex, en härdad träskruv för snabbt sprickfritt montage med en patenterad trekantsgänga och kärngeometri, samt Conrex betongskruv.
En annan nyhet är inmurningsklammern MLI. Till den finns det dessutom en speciellt framtagen app, med vilken det går att märka varje produkt med ett objektsnummer, så att kunden inte missar att fakturera sitt aktuella objekt.
– Så har vi också Bimex, som är vår produktserie med bi-metallskruvar av autentiskt rostfritt stål. Bi-metall innebär att skruven består av en rostfri stam samt en påsvetsad spets av kolstål.
Alla som jobbar på Fastex i dag har rekryterats och utbildats av Jonas. Förutom Åke Fagerlind som har lång erfarenhet av infästningsbranschen.
– Jag tar gärna in någon yngre förmåga som vill jobba här, eftersom det är lättare att lära en ung hund att sitta än en gammal.
Fredrik Håkansson har koll på både lager och försäljning. Foto: Boel Ferm
Stolt för sin service
Marknadsföringen sker på sociala medier som Instagram och Facebook men också via annonser i Plåt & Vent Magasinet.
– Eftersom våra kunder får tidningen varje månad är det självklart viktigt att annonsera i den.
Fastex brukar också vara med på Plåt & Ventföretagen årliga evenemang ”Leverantörernas afton” samt ”Plåt & Ventgolfen”, eftersom det då finns bra möjligheter att träffa kunderna.
Jonas Green sätter en stolthet i att hålla en hög service.
– Vi har mycket hemma på lager. Om kunden beställer på måndag har de det på tisdag, säger han och avslöjar att det fortfarande finns stora planer för företaget.
– Vi ska hitta fler kunder som uppskattar det vi erbjuder samt utöka med personal. Ett mål för framtiden är att omsätta 50 miljoner inom en femårsperiod. Marknaden är stor. Vi har bara en liten bit av den. //
FASTEX FÄSTTEKNIK AB
Anställda: Sju. Ägare: Jonas Green. Företaget grundades: 2004 och drog i gång 2005. Ort: Vinslöv. Inriktning: Infästningsleverantör åt stål, plåt och ventilationsbranschen. Omsättning: Cirka 20 miljoner kronor 2020.
Inriktningen ventilationsplåtslagare har från och med höstterminen 2021 plockats bort från gymnasiets Bygg- och anläggningsprogram och ersatts med inriktningen Ventilation på VVS- och fastighetsprogrammet. Detta har skett mitt under pågående branschskoleförsök, vilket bekostade skolornas avgift för kursen på PVF Teknikcentrum i Katrineholm. Plåt och ventilationsbranschen har därför beslutat att bekosta utbildningen för de elever som berörs. Det görs under den återstående tiden av branschskoleförsöket, d.v.s. till och med läsåret 22/23. Enligt Annika Waernström, vd för PVF Yrke & Utbildning var det ett enkelt beslut.
– Det råder stor brist på ventilationsmontörer och vi vill underlätta för såväl gymnasieskolor som elever att göra ett framtidssmart val. Likaså är branschens företag mycket angelägna om få tillgång till utbildad arbetskraft, förklarar hon.
Samma förutsättning som för plåtslageri
Mer konkret innebär stödet att branschen skapar samma förutsättning som råder för inriktningen plåtslageri i det så kallade branschskoleförsöket. Branschskolan PVF Teknikcentrum i Katrineholm kommer med andra ord inte att fakturera kursavgifter för elever i VVS & fastighetsprogrammet som valt inriktning/yrkesutgång ventilationsmontör. Branschen bekostar kursavgift, boende all inclusive (utom kvällsmat), träning på gym och läromedel. Kostnaden för gymnasieskolan blir endast resor och eventuell matersättning/traktamente till eleven. Erbjudandet gäller 2 kurstillfällen om 3 veckor under årskurs 3. Om eleven väljer att läsa fördjupningskurserna Ventilationsplåtslageri 1 & 2, krävs ytterligare 3 veckor som ej ingår i erbjudandet.
För att kunna ta del av erbjudandet måste hemskolan se till att eleven har APL i företag som har kollektivavtalet Plåt- och ventilationsavtalet samt med god framförhållning kontakta PVF Teknikcentrum för planering av den kompletterande utbildningen.
– Vi är mycket stolta och glada över att branschen går in med det här stödet och ser fram emot att välkomna eleverna till PVF Teknikcentrum, säger Mats Olsson, platschef på PVF Teknikcentrum.
I mars publicerade WHO en handlingsplan för hur man ska tänka runt ventilation i covid-19-sammanhang. Professor och aerosolfysiker Lidia Morawska, vid Queenslands Tekniska Högskola, säger att WHO har tagit ett viktigt steg, men att det är något som saknas i handlingsplanen.
— Alla vet ju att en byggnad har någon form av ventilation. Så då tänker folk: Vi har ventilation, den fungerar, vad är det vi ska göra?
— Jo, för att kunna kontrollera spridningen av luftvägsinfektioner måste inomhusventilationen förbättras. Denna enkla förklaring saknas i handlingsplanen, säger Lidia Morawska via Zoom från sin arbetsplats i Brisbane.
Ett steg i rätt riktning skulle kunna vara ett ventilationscertifikat. Diskussioner pågår inom forskarkåren om hur dessa skulle kunna se ut. I Australien finns det fler olika byggnadsregler för miljövänliga byggnader, men ingen av dem har något nedskrivet om ventilation som hjälper till att förhindra smittspridning.
– Detta måste inkluderas i byggnadsregler och sedan följas upp med ett certifikat.
Professor och aerosolfysiker Lidia Morawska, vid Queenslands Tekniska Högskola, säger att WHO har tagit ett viktigt steg, men att det är något som saknas i handlingsplanen.
Mäta virus i luften – långt borta
Professor Morawska tror inte att vi kommer att ha någon teknik, som kan mäta vilket virus som cirkulerar i ett rum i realtid, inom en snar framtid.
– Vi lever med triljoner virus i våra kroppar. Problemet för teknologin skulle vara att läsa av vilka virus i luften som är patogena.
– Sedan dyker ett annat problem upp runt hur proven ska analyseras där och då. I dagsläget tar vi ett prov och undersöker det senare i ett laboratorium.
Men, påpekar hon, ny teknologi behövs egentligen inte för det räcker att mäta koldioxiden i ett rum. Det är en bra måttstock.
– Koldioxid är vad vi andas ut. Så om ett rum har för mycket koldioxid, då behöver man skruva upp ventilationen eller öppna ett fönster.
– Jag såg ett bra mätinstrument för koldioxid när jag var i Tyskland för flera år sedan. Det satt på väggen och fungerade som ett trafikljus med grönt, gult och rött ljus. När koldioxidnivån gick upp till gult var det dags att öppna ett fönster eller justera den mekaniska ventilationen.
Forskning på inomhusluft försummad
Man kan tro att australier med sitt milda klimat skulle slå rekord i att vara utomhus, men faktum är att de tillbringar runt 90 procent av sin tid inomhus. Trots det har relativt lite forskning genomförts på luftkvaliteten i olika inomhusmiljöer, som hem och offentliga byggnader, bortsett från sjukhus.
Professor Morawska hade fram till år 2020 i huvudsak arbetat med luftföroreningar utomhus och dess inverkan på vår hälsa. Under SARS-CoV-1-utbrottet insåg hon hur lite forskning som hade gjorts på luftburna partiklar inomhus.
– Ämnet var helt försummat. Ingen ville höra talas om luftburen inomhusspridning av patogener i början av 2000-talet.
Morawska berättar att en handläggare på forskningsrådet som förmedlar anslag till universitet och högskolor i Australien, sa att luftburen spridning inte var möjlig när hon ansökte om forskningsbidrag 2003.
– Om forskningsrådet anser att luftburen spridning inte existerar, då ger rådet inga anslag till forskning i ämnet och ingenting görs.
Men Morawskas ansökan antogs, trots allt, och fram till 2007 genomförde hon studier som blev till en grundsten inom forskningen runt luftburna patogener inomhus. Titeln på hennes projekt var ”Mechanisms of Virus Transport in Indoor Environments” (”Transportmekanism av virus i inomhusmiljö”).
– Sedan hände det inte så mycket mer inom området fram till covid-19.
En voltcraftmätare kan sitta på väggen i ett rum och fungera som ett trafikljus med grönt, gult och rött ljus. När koldioxidnivån går upp till gult är det dags att öppna ett fönster eller justera den mekaniska ventilationen. Foto: Lidia Morawska
Luftburen covid 19
Lidia Morawska arbetar även som konsult i olika frågor runt aerosolfysik för WHO och när hon läste en tweet från WHO:s generaldirektör förra året blev det startskottet för “Group of 36”.
– Generaldirektören twittrade att covid-19 inte är luftburet, då insåg jag att nu är det dags att göra något mer storskaligt.
Hon etablerade strax därefter en grupp med forskare runt om i världen. Tillsammans skrev de ett öppet brev, som publicerades i den medicinska tidskriften Clinical Infectious Diseases i slutet av förra året. Rubriken på det öppna brevet var: “Det är dags att ta itu med luftburen smitta av covid-19”.
– Vår artikel fick WHO att på något litet sätt, redan nästa dag, ändra sin inställning och även på något sätt acceptera vad vi skrev. De justerade i det tysta sitt sätt att skriva om covid-19 så att världen inte skulle förstå att de hade gjort en helomvändning.
– De sa ju först att viruset inte är luftburet, sedan sa de att det är det. Det är en helomvändning.
– Självklart ville de inte att det skulle vara i ögonfallande, så därför har de tagit ett steg i taget med att ändra sitt ordval.
Missuppfattning bakom antagandet
Det som ligger bakom, att inte gå med på att covid-19 är en luftburen smitta, kommer från medicinsk forskning, enligt professor Morawska.
– De vill inte alltid acceptera att covid är en luftburen smitta.
Hon menar att orsaken är en missuppfattning som publicerades i några vetenskapliga artiklar. Dessa har sedan blivit till en dogm runt smittspridning.
– Som vi vet så dör dogmer väldigt långsamt, säger Lidia Morawska och ser uppgiven ut på andra sidan dataskärmen.
– Det råder ingen brist på forskning runt luftburen smitta. Vi vet exakt vad som händer, vad som kommer från munnen och näsan är små partiklar som sprids i luften. De stannar kvar och sedan andas vi in dem.
– Många inom den medicinska fakultetet säger att covid-19 inte är en luftburen smitta, utan att allt som kommer från vår mun är stora droppar, och att de trillar ner, säger hon och visar med händerna hur något faller.
– Den här röran har pågått under årtionden och skapat en dogm, låt oss nu slå tillbaka mot denna och göra det här rätt. Vi vill inte hamna i den här situationen igen. //
PATOGEN En patogen är en mikroorganism som kan framkalla sjukdom. De flesta mikroorganismerna runt omkring oss gör oss dock inte sjuka. Begreppet används oftast synonymt med smittämne för att beteckna smittsamma mikroorganismer såsom vissa bakterier, virus och svampar och ämnen som prioner. Små djur som kan orsaka smittsamma sjukdomar betecknas vanligen parasiter snarare än patogener. Källa: Wikipedia
WHO:s HANDLINGSPLAN WHO:s handlingsplan “Roadmap to Improve and Ensure Good Indoor Ventilation in the Context of COVID-19” finns att ladda ner på www.who.int/publications/i/item/9789240021280
COVID-19 RÄKNAS INTE SOM LUFTBUREN Covid-19 räknas inte till de så kallade luftburna infektionerna. Även om det finns en risk att covid-19 under särskilda omständigheter kan spridas via luft, är nära kontakter mellan personer den huvudsakliga smittvägen. Källa: folkhalsomyndigheten.se.
Lärarjobbet är ny utmaning för Tommy och det var långt i från självklart att han skulle söka tjänsten. Han trivdes bra med jobbet som ventilationsmontör, men att få lära ut ventilation lät så spännande att han helt enkelt inte kunde låta bli.
– Jag har ju haft många lärlingar under åren och har alltid gillat den rollen, att få visa och hjälpa dem på vägen. Och det här kändes liknande, berättar Tommy.
Vill skapa förståelse för funktionen
Tommy började som ventilationsisolerare på 80-talet och utbildade sig därefter till grovplåtslagare, men det ledde inte som väntat till plåtjobb utan till 15 års arbete som ventilationsmontör. Han har dessutom varit projektledare inom ventilation under cirka 7 år samt vidareutbildat sig inom injustering och dimensionering.
Den breda kunskapen inom ventilation har blivit mycket viktig för Tommy och han betonar vikten av att vara nyfiken på hur saker hänger ihop och fungerar. Det är också det som han brinner för att få lära ut.
– Jag vill skapa en förståelse för hur det fungerar – allt från hur ett ventilationsaggregat är uppbyggt till att kunna göra beräkningar och dimensionera så att man får till själva funktionen, förklarar han.
Egenkontroller och digitalisering
Tommy tycker att en av fördelarna med att komma ”direkt från verkligheten” till läraryrket är att han har en tydlig bild av vad skolan behöver lära ut till eleverna, för att de ska fungera så bra som möjligt när de kommer till en arbetsplats.
– I dag tar många montörer ett större ansvar för såväl egenkontroller som beställning av material. De blir ofta som en förlängning av projektledaren, säger han och tillägger:
– Det finns även de som fokuserar helt på endast montering. Men yrket har blivit mer komplext och det finns fler valmöjligheter.
Digitaliseringen, nya avancerade produkter, behovsstyrd ventilation och ökade krav på energibesparing är annat som har förändrat situationen för alla som arbetar med ventilation. Tommy menar att det ställer högre krav både på utbildningen och på dagens och morgondagens ventilationsmontörer.
– Jag tror att den största utmaningen som vi har, det är att höja statusen på hela yrket. Många resonerar att man snabbt kan lära upp en ventilationsmontör och att ingen utbildning behövs. Men det stämmer verkligen inte. Det är allt för ofta vi ser felaktigheter i ventilationsinstallationer på grund av bristande kompetens, säger Tommy.
Övningsstationer under uppbyggnad
På PVF Teknikcentrum är han och kollegorna i full gång med att planera och utveckla utbildningen samt bygga upp olika övningsstationer. Tommy uppskattar de fina och luftiga lokalerna och all den utrustning som redan finns på plats, liksom kollegor som ser möjligheter och bollar idéer.
– Här finns allt man behöver, inga hinder utan bara möjligheter. Så känslan är verkligen jättebra! Vi hoppas att det ska bli stor uppslutning kring utbildningen, och vi ska se till att leverera riktigt bra undervisning och en stolthet över att kunna möta framtida krav, säger Tommy. //
FAKTA Namn: Tommy Mejsäter. Familj: Tre vuxna barn och en sambo. Bor: Eskilstuna. Intressen: Motorsport, allra helst speedway. Kör dock inte själv, men har tävlat lite i enduro. Fiskar gärna och sommartid blir det ofta semester med husvagnen.
– Ventilationsbranschen har länge längtat efter att få en egen gymnasieinriktning för ventilationsmontörer och nu finns det äntligen på plats. För dessa elever ingår...
Jörgen Rasmusson
