– Ventilationsbranschen har länge längtat efter att få en egen gymnasieinriktning för ventilationsmontörer och nu finns det äntligen på plats. För dessa elever ingår en sex veckors kompletterande utbildning på PVT och för att få en bättre inblick i hur undervisningen där är upplagd så hade ventilationssektionen ett av sina möten där, berättar Annika Brännmark, bransch- och regionchef på Plåt & Ventföretagen.
Sektionen kunde snabbt konstatera att skolan har gjort ett fantastiskt arbete med att ta fram både teoretiskt och praktiskt undervisningsmaterial. Eleverna kommer att få lära sig allt som behövs runt monteringen, att läsa ritning, stycka och beställa material, läsa monteringsanvisningar, vikten av egenkontroller och mycket mer.
– Upplägget är precis vad branschen behöver och sektionen konstaterade att dessa elever går en fantastisk ljus framtid inom branschen till mötes. Sektionen ser också fram emot att även alla företagslärlingar nu får samma möjligheter under sin lärlingstid. Detta kommer att bli ett stort lyft för både enskilda montörer och för branschen! //
Ventilationssektionen på besök. Foto: Annika Brännmark
Hej, Mikael Lunde och Dennis Frändeland, ägare av Byggplåt i Laholm. Varför behöver ni nya lokaler? – Vi startade firman 2009 och då var det bara vi två. Men under årens lopp har vi vuxit och anställt fler plåtslagare så att vi i dag är åtta. Det har gjort att vi är trångbodda i de lokaler som vi hyr. Om alla medarbetare är inne och tillverkar en dag blir det trångt vid maskinerna.
Varför väljer ni att bygga eget i stället för att hyra större lokaler? – Vi har egentligen alltid pratat om att vi vill äga våra egna lokaler. Det finns många fördelar med det. Till exempel blir värdet större vid en eventuell försäljning i framtiden. Men det är också en fördel att vi kan jobba med bättre struktur och utveckling när vi har våra egna lokaler. Vår plan är att utvidga till en större maskinpark i den nya lokalen och att få större lageryta. På sikt kommer det att ge oss möjlighet att ta på oss större jobb som kräver mer plats i verkstaden.
När ska ni flytta in i er nya lokal? – Stålhallen levereras under vecka 4. Vår plan och förhoppning är att vi ska kunna flytta ut från de gamla hyreslokalerna under semesterstängningen i sommar, vecka 29–32, och sedan starta upp verksamheten i de nya lokalerna kort efter det. Det enda problemet är att Laholms kommun har längre handläggningstider på bygglovet än de lagstadgade tio veckorna. I dag snittar de på 16–20 veckor. Så det finns en risk att startbeskedet och vår byggstart blir kraftigt försenade. Det vore ett stort problem eftersom vi då inte kan flytta under semesterstängningen utan måste vänta till julledigheten nästa år, då vi har mindre tid. Dessutom skulle det medföra extra kostnader, så vi hoppas verkligen att kommunen ger oss besked i tid.
Det tycks gå bra för er och ni växer. Vad har ni för framgångstips till branschkollegor? – Under de tolv år som vi har varit verksamma har vi haft en fantastisk personal som alltid har ställt upp. Som de flesta entreprenörer vet är just personalen en stor del för att lyckas få ett välmående företag. Därför är ett av våra råd att leta efter bra medarbetare och satsa på dem så att de trivs.
Kommer ni att rekrytera fler medarbetare? – Ja, vi siktar på att växa några år till. Planen är att hitta två nya medarbetare som är självgående plåtslagare. Sedan vill vi även växa inom ventilation. I dag gör vi en del industri- och villaventilation men vi ser att efterfrågan blir allt större på de jobben, så där vill vi gärna växa.
Hur ser er kundbas ut? – Ungefär 80 procent av våra uppdragsgivare är snickarfirmor och industrier, resten är privatpersoner.
Vad har ni för projekt på gång just nu? – Vi har lite olika och roliga uppdrag, till exempel jobbar vi med Knäredsskolan där vi gör fönsterinklädnader samt garneringsarbeten och vattenavrinning. Vi håller även på med en större aluminiumbandtäckning i Sandhamn uppe vid Tylösand.
Många medlemsföretag vittnar om att de har drabbats av de höjda priserna på stål och plåt under pandemin. Gäller det er också och hur tacklar ni i så fall det? – Absolut. De höjda materialpriserna har nog drabbat alla i vår bransch. För vår del har det varit kostsamt eftersom vi haft olika anbud ute där kunden inte godkänner indexreglering och där anbudstiderna är väldigt långa. Då kan priserna bli felaktiga i slutändan. Men i övrigt har vi inte märkt någon minskning av uppdragen under pandemin. Som planeringen ser ut nu har vi fullt upp fram till mars 2022.
Vad ser ni för fördelar med att vara medlemmar i förbundet? – Det finns flera fördelar. Dels att vi kan vända oss till förbundet och fråga om råd kring olika problem som kan uppstå när man är arbetsgivare. Men vi uppskattar även kurserna som anordnas och att förbundet gör det möjligt för oss att skapa ett nätverk med andra i branschen som vi kan dela erfarenheter med. //
– Jag kan nog skylla min höjdrädsla på folk runt mig, säger bergsklättraren och alpinisten Fredrik Sträng.
Som liten tyckte han att höjder var fascinerande, men en utflykt till vattentornet Svampen i Örebro förändrade hans inställning.
– Vi var högst upp och jag sprang glatt ut till ett räcke – som var betydligt högre än jag var i den åldern – när en man röt till mig att jag inte skulle hoppa utför kanten. Jag kommer ihåg att jag tänkte: ”Nej, varför skulle jag det? Det vore ju otroligt dumt.” Efter ett tag insåg jag att många människor har ett dysfunktionellt förhållande till höjder, som egentligen handlar om tvångstankar om att man ska kasta sig ut omedvetet. Man får svindel och ser sig själv falla ner och dö.
Rädsla för höjder
Efter händelsen utvecklade Fredrik det som han kallar för en fobi eller rädsla för höjder, vilket var väldigt opraktiskt eftersom han var intresserad av klättring.
– Men samtidigt blev klättringen en slags terapi mot rädslan. Jag har insett att rädslan, eller fobin, är en överlevnadsmekanism, så jag är otroligt försiktig och ordentlig när jag klättrar. Att jobba bort höjdrädslan är ett dagligt arbete, säger han.
Fredrik definierar rädsla som en konstruktion och fara som verklig. Att vara medveten om faror gör att man kan undvika dem – och i bästa fall sluta vara rädd.
– Är du inknuten i en skorsten eller liknande och infästningen tål ett ton, och du oroar dig för att du är för tung på grund av att du åt en rejäl frukost, då är det rädsla, inte en reell fara du utsätter dig för, säger han.
Klättringen fungerar som terapi mot höjdrädslan. Foto: www.strang.se
Check, double check, trouble check
Fredrik menar att konsekvenstänkande är det viktigaste för att undvika faror. Planera, beräkna riskerna, säkra och kalkylera utfallet av en olycka: Vad händer om jag ramlar här?
– En förutsättning för att vara en duktig klättrare och att leva ett långt liv är check, double check, trouble check. Det vill säga kolla, kolla igen att allt är gjort på rätt sätt och ställ frågan: Vad händer om jag belastar x eller glider vid y och så vidare? Alltså: Vilken typ av trubbel kan uppstå?
Checkarna kan röra sig om allt från att kontrollera bultar, att trädet som ska tas ner inte är ruttet, till att stenen är trygg att förankra sig i.
– Som klättrare i Alperna vet du antagligen att permafrosten försvinner, vilket leder till att det blir mer och mer lös sten. Då är det viktigt att kolla att du inte firar dig ner från en sten som är lös, säger han.
Beredskapsplan
Allt säkerhetsarbete startar alltså med en plan och en beredskapsplan.
– Beredskapsplanen behövs om något går snett. Nummer ett är att analysera vad som kan gå snett och vad man i så fall gör. Ju fler sådana frågor man ställer sig, desto troligare är det att man kan klara av en svår situation. I mitt fall kan det till exempel handla om hypotermi, det vill säga nedkylning. Har jag planerat för detta och kan rutinerna för att undvika nedkylning, så behöver jag inte förlita mig på att turen står på min sida.
Att dessutom öva regelbundet, till exempel på första hjälpen, och att uppdatera sina kunskaper är oerhört viktigt, tillägger han.
– Och att vara i bra form. Då orkar du generellt mer av mental utmattning och även fysisk trötthet.
Andra tips för att hålla sig säker är att se över utmaningar som är specifika för det område eller den plats där man befinner sig. För en plåtslagare eller andra inom byggbranschen kan det handla om att känna sin arbetsplats. Kustnära arbeten kan påverkas av tidvatten, vintern slår olika över olika delar av Sverige och under olika månader, trafik kan vara en faktor att ta hänsyn till, likaså fotgängare eller trånga passager.
– För mig som klättrare kan det handla om sådant som att jag vet att det sommartid brukar bli åskväder efter lunch på en viss plats – då får man planera efter det, säger Fredrik.
Fredrik på 8 047 meters höjd. Broad Peak, Pakistan. Foto: www.strang.se
Att förstå risker rätt
Han förklarar att rätt förståelse av risker ligger i ett gränsland mellan att vara livrädd och fullständigt omdömeslös.
– Distinktionen dem emellan är faktiskt enkel när det kommer till de flesta saker eller processer. Bara överleva eller leva? Jag anser att kvaliteten ligger i vad jag fyller livet med, för livet är ingen destination utan en process. Vi har blivit väldigt bekväma och tappat motståndet, det innebär att göra saker som får pulsen att gå upp.
Han fortsätter:
– Jag är inte dumdristig. Jag har vänt många gånger på ett berg och behöver inte bevisa att jag är försiktig. Samtidigt måste du ta risker för att vinna någonting. Det gäller på alla områden i livet.
Han tycker inte om begreppet äventyrare utan menar att det har vattnats ur och fått lite dåligt rykte.
– För mig handlar det om att jag gillar att klättra och var fascinerad över att kartor hade vita fläckar. Så var det när jag växte upp; nu är sorgligt nog bara två till tre procent av jordens landmassa ekologiskt intakt på ett sätt som gör att biologisk mångfald kan existera fritt. Mina expeditioner började med en fascination över det okända. Det har ingenting med erövring att göra, utan om att nyfiket uppleva lusten och passionen till det okända.
Varför just klättring? – Skidåkning och klättring har varit det som jag får störst behållning av. Det är en fantastisk känsla att vara riktigt bra på en sak, men det kräver att man övar mycket på just den saken. Att hela tiden försöka bli bättre är en skön känsla, säger Fredrik.
Vilka orsaker kan en fallolycka ha inom byggbranschen? – Tidspressen är ett problem. Den kan leda till att man struntar i checklistor, procedurer och enkla säkerhetsåtgärder. Tänk hellre: Om jag gör det här rätt från början sparar jag tid, eftersom ingen behöver råka ut för en olycka. Det är A och O att följa rutinerna. Alltid.
Fredrik har varit i telecom-branschen, uppe på tak och i master. Hans erfarenhet är att när man går i sidled är risken för att slinta större, särskilt om det är halt.
– Du kan glida i sidled, släpas längs taket tills du slår i någonting. Det kan leda till stukningar eller att du gör illa ditt knä. Många olyckor – även mindre – kan undvikas genom att ställa sig frågan: Kan jag göra det här på ett säkrare sätt? Är svaret ja, så gör det!
Här använder Fredrik värmeväxlare att andas genom för att värma inandningsluften. Foto: www.strang.se
Farliga ”det går nog bra”-mentaliteten
– Har du knutit tusen knutar, men knyter en enda knut fel och sedan belastar den så är det kört oavsett. Tänk aldrig: Det går säkert bra bara den här gången. Ha nolltolerans för slarv och lathet. Använd protokoll, checklistor – och gör det varje gång!
Fredrik arbetar sedan flera år tillbaka i sitt eget företag som bland annat föreläsare. Hans erfarenhet, också som entreprenör, är att timing är allt.
– Tyvärr, kan man ju tycka. Det finns många exempel på personer och företag som har varit före sin tid och där initiativet har dött ut på grund av det. Kodak uppfann digitalkameran, men släppte projektet eftersom marknaden inte var mogen. Det gäller att tro tillräckligt på sin idé för att orka jobba och se sitt alster ta form. Du måste vara passionerad över det du gör. Även om alla andra får lön, kan du som grundare ofta inte ta ut lön på flera år när du startar något nytt. Jag anser att företagarna är ryggraden i Sverige, men det kan vara tufft. Avundsjuka, ifrågasättande och negativa kommentarer kan få en modfälld. Då gäller det att ha motståndskraft och köra på.
”Ingen bergsutsikt är värd att dö för, och det har hållit mig vid liv. Då vänder jag om för att kunna se en annan dag.”
Hur leder man sitt företag framåt och till toppen? – Du kan aldrig vara en bra ledare om du inte kan leda dig själv. En bra ledare behöver självkännedom, lyhördhet. Samtidigt behöver du kunna äga besluten. Var klar över vart du vill och varför, och bli duktig på att kommunicera det. Ha tilltro till teamet – du kan inte göra allting själv. En ledare måste tryggt kunna överlåta ansvar och släppa kontrollen.
För att utvecklas måste du göra fel och det är inget fel med det, säger Fredrik.
– Alla, även vinnare, gör fel. Utan högt satta mål och utan att ta vissa risker når man inget Mount Everest, för då sker ingen progress. En bra företagskultur innebär bland annat att kunna erkänna att du hade fel, även om du är ledare. Personer som kan erkänna det blir följda och respekterade.
I bästa fall får en duktig ledare hela teamet att gå åt samma håll. Hur då? – Det startar alltid med ”varför?”. Varför gör jag det här jobbet, den här uppgiften? Jag har själv arbetat inom verkstadsindustrin och vet att det blir mycket mer intressant om du vet varför vissa uppgifter ska göras. Flera undersökningar styrker att jobbet blir roligare, prestationen bättre och att en person drar utvecklingen åt rätt håll när hen upplever att det finns ett högre syfte än det omedelbara verkställandet, säger Fredrik.
I processen framåt, där alla drar åt samma håll, ingår att lära känna varandra, att förstå personen bakom rollen. Syftet är att kunna känna tillit.
– Inom klättring är tillit speciellt viktig, men den är basen i allt där man vill nå ett gemensamt mål. Känner du inte dina teammedlemmar kan ett litet missförstånd bli ödesdigert. Hur vi kommunicerar, till exempel, är individuellt. Vad betyder orden egentligen? För att veta det behöver man känna teamet på djupet.
Naturen är viktig för Fredrik. Han är engagerad i miljöfrågor för att värna om orörd natur och ett hållbart jordklot. Foto: www.strang.se
Maktlös inför objektiva faror
Tillbaka till Fredrik i rollen som klättrare.
När var du som mest rädd? – I situationer där jag har varit maktlös inför objektiva faror. Till exempel när jag har klättrat på K2 och det kommer enorma stenar nedfallande eller när en stor lavin kommer oväntat. Då känner man sig väldigt liten, maktlös och låst. Rädsla kan också uppstå när jag ser någon annan göra ett fel som kan bli fatalt – till exempel stå på en exponerad plats utan att vara inknuten.
Berätta om din mest spännande expedition eller klättring! – Mest minnesvärda är de gånger då jag har klättrat med kompisar. Men de flesta expeditioner har sin charm. Jag minns när vi besteg det 8 000 meter höga berget Gasherbrum i Pakistan. Det var dimma och snö på vägen upp. Så sitter jag grensle på toppen, molnen öppnar sig, himlen blir blå. En efter en kommer klättrarna upp. Det var helt magiskt.
2019 gjorde Fredrik sin senaste stora expedition. Den nedskräpning som tidigare orörda platser genomgår har successivt förstört hans önskan att känna sig som en upptäcktsresande.
– Jag klättrar fortfarande, men är färdig med åttatusenmetersberg. Vi förvandlar alla de här vackra bergen till sopberg. Risken att bli sjuk är större än att du omkommer. Det luktar urin, ligger bajs, matrester, syrgastuber och annat skräp överallt. Lusten att klättra och att uppleva förstörs. Därför engagerar jag mig aktivt i miljöfrågor. Det är en tragedi att vi människor vill tämja allt. Jag hoppas verkligen att vi kan lämna vissa platser av vår planet oförstörda. //
Fakta Fredrik Sträng
44-årig svensk fjällklättrare, alpinist, dokumentärfilmare, författare och föreläsare. Anordnar också events och gruppträningar för företag. Årets manliga äventyrare 2007 och 2010. Har bestigit bland annat Kilimanjaro, Mount Blanc, världens högsta berg Mount Everest och sex andra berg på 8 000 meter. Forskarassistent i Triple E.D. (Everyday Decisions), ett internationellt forskningssamarbete om beslutsprocesser i extrema miljöer.
Väl i Linköping gjorde vi också ett mycket trevligt och intressant besök på Plåtslagerimuseet i Gamla Linköping, där Roger Ohlsson och Roger Hallingström tog emot oss. För mig, som haft möjligheten att vara med på den ”gamla goda tiden”, var det som att kastas in i en tidsmaskin och tillbaka till slutet av 1960-talet, då jag som liten pojke fick följa med min far på lördagarna till hans verkstad. Plåtslagerimuseet visar verkligen upp hur vårt hantverk bedrevs förr i tiden, men det visar också prov på hantverksskickligheten som har kännetecknat plåtslageriyrket genom alla tider.
Jag passar på att förmedla Roger Ohlssons önskan att;
”Fler aktiva plåtisar borde engagera sig i arbetet med museet och på så sätt visa upp yrket. De behöver inte vara på plats, men gärna visa ett större engagemang. Kanske genom att skänka material och sprida information.”
Gör som jag, bli medlem i Plåtslagerimuseet i Gamla Linköping, så att vi genom museet kan fortsätta att bevara och berätta om vårt fantastiska hantverk för kommande generationer. Läs mer om medlemskap och annat på museets webbplats.
Välkommen statsminister
Det går inte att undvika att med några ord nämna den politiska turbulensen som vi alla har fått beskåda de senaste veckorna. Vi kan nu glädjas åt att Sverige har sin första kvinnliga statsminister efter 100 år med allmän rösträtt, och efter alla knapptryckningar i riksdagen under de senaste veckorna.
En av många viktiga och akuta frågor som regeringen måste lösa är den svenska energipolitiken. I dagsläget klarar den inte av att möta företagens behov av en långsiktigt stabil elförsörjning i takt med att företagens behov växer, vilket försenar den nödvändiga gröna klimatomställningen.
Gott nytt valår!
Precis som statsminister Magdalena Andersson angav i sin regeringsförklaring är det tio månader tills det åter är dags för demokratins högtidsdag, då svenska folket går till val. Det innebär att vi nu går in i en tid där vi tillsammans måste lyfta våra medlemmars viktigaste frågor. Med ordförandekonferens i färskt minne är det kompetensförsörjningen som är en av våra största utmaningar. Våra medlemsföretags konkurrenskraft och överlevnad är beroende av företagsamma människor och kompetenta medarbetare. Detta förenar oss alla oavsett storlek, bransch och region.
Jag vill här rikta ett stort tack till er alla för ännu ett mycket intressant och utmanande plåt- och ventilationsår. Inte minst för all den tid som har lagts inom styrelsen, valberedningen, sektioner, regioner och lokalföreningar för att driva förbundet framåt. Kom ihåg att era insatser och ert engagemang är ovärderligt och uppskattas enormt!
Ett hjärtligt tack riktas också till personalen på huvudkontoret och ute i landet, under Johan Lindströms ledning, för arbetet med att förbättra och utveckla Plåt & Ventföretagen enligt de mål och strategier som vi gemensamt har tagit fram under året.
Till sist vill jag ta tillfället i akt att å styrelsens vägnar önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Jörgen Rasmusson förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen, och vd i AB Lödde Plåt, Lund, jorgen@loddeplat.com
Villazero är ett pilotprojekt för småhus och har två fokusområden – ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. Huset byggs koldioxidneutralt och certifieras enligt Svanen och NollCO2 för att uppfylla den ekologiska hållbarheten. Angående den sociala hållbarheten har man lagt fokus på jämställdhetsfrågan genom att lyfta kvinnor i byggbranschen och använda sig av ett helt kvinnligt bygglag.
Lättsamt och peppigt
Weronica Sundmark och Ina Örtengren från Sterco ventilation & fastighetsunderhåll och Hanna Erks från Plåt-Lars ingår i bygglaget. De är alla glada över att medverka i projektet och beskriver det som en kul grej att vara en del av. Arbetsmässigt ser ingen av dem någon större skillnad på om det är både killar och tjejer eller enbart tjejer i arbetslaget. Men de känner alla att stämningen här är mer lättsam och inbjudande och att alla lär känna varandra snabbare.
– Just i det här projektet är alla väldigt peppiga och inbjudande, men det kan ju vara för att vi arbetar med just det här häftiga projektet, förklarar Ina.
Foto: Chatarina Johnsson/Fotografisk Form & Kommunikation
Branschen får inte missa talanger
Satsningen på ett helt kvinnligt bygglag skapar uppmärksamhet som tacksamt tas emot från flera håll. Enligt Kaveh Nowroozi, projektledare på PVF Yrke & Utbildning, kan det inspirera fler tjejer att våga prova på yrken som byggnadsplåtslagare och ventilationsmontör.
– Som vi alla vet råder det stor brist på ventilationsmontörer och byggnadsplåtslagare i landet. Därför är det viktigt att rekrytera brett, så att vi inte missar några talanger, säger han.
Weronica och Ina är dessutom två av dem som just nu syns i PVF Yrke & Utbildnings rekryteringskampanj på Instagram. Där beskrivs yrket som ventilationsmontör i flera små korta filmer från olika miljöer och situationer, och som alltid är målet att visa på en bredd i såväl ålder som kön och bakgrund.
Förstudie om kvinnors betydelse
Villazero påbörjades nu under hösten och kommer att stå klart under 2022. Med stöd från SBUF följs bygget i en förstudie som ska belysa kvinnors betydelse i byggbranschen och visa hur bygglaget kan bidra till en mer innovativ och jämställd byggsektor.
Studenter på högskolan i Dalarna genomför dessutom ett examensarbete som undersöker hur olika skuggningsalternativ påverkar inomhusklimatet i Villazero.
Foto: Chatarina Johnsson/Fotografisk Form & Kommunikation
Vad vi vill ni säga till andra tjejer som är intresserade av byggbranschen?
– Kör! Vi behöver verkligen er tjejer. Det är vi som är med och förändrar branschen, säger Weronica.
– Testa och ta för er! Det börjar komma mer och mer tjejer i alla delar av byggbranschen. Många tänker att det bara är killar, men det är inte så. Det är coolt, ut med er och våga! uppmanar Ina. – Att våga! Det är inte så hemskt som man kan tro. Jag hade absolut fördomar från början, men jag har bara varit med om ett fåtal otrevliga män, de andra har varit snälla, säger Hanna.
Vilka egenskaper bör man ha för att bli en bra injusterare? – Tålamod och noggrannhet tror jag är viktigt. Min kollega skulle säga att man ska vara ett matematiskt geni. Men så är det absolut inte, man behöver bara ha viljan så löser sig det mesta. Att ha lite datorvana kan vara bra, men det är inget måste. Det är också bra att vara serviceminded för man kommer att träffa olika personer som man behöver interagera med. Allt från hyresgäster till skolpersonal, beskriver Weronica.
Vilka egenskaper bör man ha för att bli en bra plåtslagare? – Man ska vara framåt, kreativ och ha en bra problemlösningsförmåga, säger Hanna.
Vilka egenskaper bör man ha för att bli en bra ventilationsmontör? – Man bör vara lyhörd och ta till sig av all kunskap. Man får inte vara rädd för att göra fel, alla är nybörjare i början och bara man vill så är inget omöjligt. Jag tror att så länge man har drivet och viljan så blir man en bra ventilationsmontör, säger Ina. //
Foto: Chatarina Johnsson/Fotografisk Form & Kommunikation
Vad är en EPD? – EPD är en förkortning av ”Environmental Product Declaration” och är helt enkelt en tredjepartsverifierad deklaration som beskriver en byggprodukts miljöpåverkan i varje steg under dess livscykel.
Varför gör man en EPD? – Nyttan med EPD:er är att ge en förståelse för produktens miljöpåverkan. De används till exempel när man ska klimatdeklarera en byggnad eller göra livscykelanalyser. För materialproducenter ger en EPD information om hur man kan förbättra sin produkts miljöprestanda. Man använder även EPD-information om man ska miljödeklarera byggnader enligt Boverkets krav, som träder i kraft den 1 januari 2022, eller för att miljöcertifiera en byggnad efter exempelvis Svanen, BREEAM eller Miljöbyggnad.
Hur går det till att ta fram en EPD? – Underlaget för en EPD tas fram av produkttillverkaren utifrån produktens innehåll och dess specifika produktionsställe, enligt en internationell/europeisk standard. EPD:n granskas sedan av en oberoende tredje part, ett certifieringsorgan. När man tar fram en EPD tittar man på olika delar av livscykeln: allt från klimatpåverkan vid utvinning av råmaterial till den påverkan som uppstår i produktionen, transporter, byggprocess, driftskede och slutligen vid rivning, återanvändning och återvinning. Med hjälp av den här detaljerade informationen vet man som producent även vilka delar som man ska fokusera på för att förbättra sin produkt utifrån ett miljöperspektiv.
Vad innebär Boverkets nya regler kring klimatdeklaration av byggnader? – Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Kort innebär det att det för alla nya byggnader som söker bygglov efter 1 januari 2022 måste redovisas en klimatpåverkan. Det görs genom att registrera en digital klimatdeklaration i Boverkets register. Gör man som byggherre inte det får man inte något slutbesked. Det finns vissa undantag, som man kan läsa mer om på Boverkets webbplats, bland annat privatägda bostäder samt industri-, verkstads- och lagerbyggnader.
Hur kommer EPD:er in i detta? – Till en början kommer Boverket att sätta generella värden, så kallade generiska värden, för olika produktgrupper i sin klimatdatabas, där byggherrarna hämtar information för att göra sina klimatdeklarationer. Men sedan är det upp till varje enskild leverantör att ta fram en EPD för just sin produkt och då förbättra sina värden i databasen. Det kan innebära en konkurrensfördel, eftersom produkter med lägre klimatpåverkan kommer att vara mer eftertraktade.
Påverkar detta plåt- och ventbranschen på något vis? – Initialt är det bärande konstruktionsdelar, klimatskärm och innerväggar som ska klimatdeklareras enligt Boverkets nya krav. Det innebär att installationer i nuläget inte påverkas. På sikt innebär det dock att producenter som levererar material till plåtslagare måste göra EPD:er för sina produkter. Det är viktigt för en plåtslagare att ställa krav på sina leverantörer så att de gör detta. Hela idén med EPD och klimatpåverkan är att minska utsläpp av växthusgaser och öka kunskapen i branschen kring hur klimatpåverkan sker och kan minskas. Genom att göra medvetna val när man köper in sitt material kan man som entreprenör vara med och påverka.
Saint Gobain var tidigt ute och har arbetat med miljövarudeklarationer för flera av sina produkter ända sedan 2012. Berätta hur ni jobbar för att nå detta! – Vi jobbar enligt devisen ”Vi bygger hållbarhet” och i det ingår att vi ska minska våra absoluta klimatutsläpp med 40 procent till 2030, jämfört med 2017. Vägen dit innefattar tre delar, eller scope som det kallas. Scope 1 innebär direkta utsläpp från våra egna anläggningar, Scope 2 indirekta utsläpp från inköpt el eller värme och Scope 3 innefattar indirekta utsläpp från vår värdekedja. Där ingår exempelvis inköpta material och förpackningar, transporter, avfall, anställdas resor med mera. I det steget tar vi alltså ansvar hela vägen och inkluderar även våra leverantörer i vår resa mot netto noll klimatutsläpp 2045, vilket vi är extra stolta över. //
FAKTA KLIMATDEKLARATION Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Det innebär att byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Syftet med lagen om klimatdeklaration för nya byggnader är att bidra till att minska klimatpåverkan från byggskedet. Det betyder att nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 berörs. Mer information om klimatdeklaration av byggnader hittar du i Boverkets digitala handbok.
DET HÄR GÄLLER FÖR DIG I PLÅT- & VENTBRANSCHEN •Kravet på att göra en klimatdeklaration ligger på byggherren.
• Kravet gäller endast för nya byggnader och bara för byggnadens stomme och skal.
• Boverket tillhandahåller generella värden som byggherren kan använda.
• Företag inom plåtslageri eller stålbyggnad kan bli berörda om byggherren vill diskutera produktval eller liknande.
• Företag inom ventilation berörs inte eftersom installationer inte ingår i klimatdeklarationen i dagsläget.
Mer information finns på Boverkets webbplats.
En nyligen genomförd undersökning av Novus visar att svenska arkitekter de senaste fem åren har ökat sin erfarenhet och kompetens angående byggnadsplåt för tak och fasader. Det har i sin tur lett till att nära 9 av 10 arkitekter (89 %) som föreskrivit byggnadsplåt, säger att de blev nöjda med slutresultatet. Bland dem som är nöjda anges det estetiska slutresultatet (64 %) vara det som främst gör projektet lyckat, därnäst anges bra samarbete med plåtslagare (56 %) samt bra material och produkter som passade projektet (45 %).
Estetik, ökad kunskap och större utbud
De 89 % som i år angav att de blev nöjda med slutresultatet, kan jämföras med en tidigare undersökning som genomfördes 2016, då 67 % av arkitekterna angav att de blev nöjda med slutresultatet. Alltså en förbättring med 22 %. Dessutom anger drygt en av fyra (26%) av arkitekterna att de har blivit mer positiva till byggnadsplåt under de senaste fem åren. Anledningarna till detta anges vara estetiken, ökad kunskap och större utbud. Svensk Byggplåts ordförande och Plåt & Ventföretagens vd Johan Lindström glädjs åt rapporten.
– Ökad kompetens och god samverkan gör att byggnadsplåten kommer till sin rätt i det estetiska uttrycket, men ett väl genomfört projekt förlänger också livet på den redan hållbara byggnadsplåten. I bästa fall uppåt 100 år, förklarar han.
Undersökningen visar också att arkitekterna vill lära sig ännu mer om miljö- och energismarta lösningar för byggnadsplåt, liksom att ta del av byggtekniska detaljer och plåtslageriarbetets möjligheter samt nya innovativa lösningar och produkter.
Fler än var tredje arkitekt har nekats byggnadsplåt
Något som sticker ut i undersökningen och som enligt Johan Lindström oroar Svensk Byggplåts medlemmar, är att fler än var tredje (35 %) arkitekt har varit med om att ha föreskrivit byggnadsplåt, men i ett senare skede i projektet blivit nekad detta.
– Vi behöver titta närmare på vad det beror på. Men det är såklart oroande att arkitekter som är pålästa och gör medvetna val utifrån givna kravställningar, blir förbigångna.
Johan Lindström hänvisar till att en del av problematiken kan vara de regioner och städer där man av någon anledning väljer att inte ta del av den mångåriga och oberoende forskning som finns angående zink och koppar i byggnationer (exempelvis KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm). Därmed tas beslut på felaktiga grunder när man hänvisar till miljöfaror och nekar till användning av byggnadsplåt i dessa metaller.
Undersökningen i korthet:
Majoriteten av Sveriges arkitekter (98%) har föreskrivit och/eller arbetat med plåt som tak-eller fasadbeklädnad.
Drygt en av fyra (26%) har blivit positivare till byggnadsplåt under de senaste fem åren.
Nära nio av tio (89%) svarar att resultatet av att använda byggnadsplåt har blivit som de tänkte sig.
Bland de som är nöjda anges det estetiska slutresultatet (64%) vara det som främst gör projektet lyckat, därnäst anges bra samarbete med plåtslagare (56%) och bra material och produkter som passade projektet (45%).
46 % av arkitekterna anger att de vill föreskriva mer byggnadsplåt.
Undersökningen genomfördes hösten 2021 av Novus på uppdrag av Svensk Byggplåt och innefattar 100 verksamma svenska arkitekter. Svensk Byggplåt är en branschorganisation med syfte att stärka och lyfta fram plåtens egenskaper och fördelar. Plåt & Ventföretagen är medlem i Svensk Byggplåt och de övriga medlemsföretagen är ArcelorMittal, Areco, Bevego, Dala-Profil, FMH Stainless, Lindab, Plannja, Prefa, Rheinzink, Ruukki och SSAB.
För en tid sedan läste jag en artikel där det framgick att sedan 1950 har världens befolkning blivit mer än tre gånger så stor och är nu nästan 8 miljarder, och den ekonomiska produktionen har blivit 12 gånger så stor. Denna enorma tillväxt underlättades av en väldig ökning av vår användning av naturresurser såsom mark, vatten, trä och andra material, däribland mineraler och energiresurser.
Den stora hastighetsökningen har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom, vilket naturligtvis är positivt, men den har även haft en stor negativ inverkan på ekosystemen och orsakat klimatförändringar. I hela världen har 75 procent av landmiljön och 40 procent av den marina miljön genomgått betydande förändringar de senaste decennierna.
Den fortsatta förbränningen av fossila bränslen samt den förändrade markanvändningen och avskogningen frisätter växthusgaser till atmosfären, vilket i sin tur orsakar klimatförändringar.
Hur säkrar vi resurser och miljö?
I samma artikel redovisades uppgiften att efterfrågan på materiella resurser tros fördubblas till år 2060 och att vi redan förbrukar vad tre jordklot kan tillhandahålla. Det väcker frågan: Hur säkrar vi tillgången till resurser och en ren miljö för alla?
Jag är helt övertygad om att båda våra branscher kan vara med och bidra till ”den gröna omställningen”. Exempelvis genom fossilfri energi i form av integrerade solpaneler på våra bandtäckta tak, samt smarta behovsstyrda och energieffektiva ventilationslösningar för att nämna några saker.
Ett annat exempel där byggbranschen kommer att ta ett utökat ansvar för klimatet är Boverkets nya regler kring klimatdeklarationer som träder i kraft den 1 januari 2022. Läs mer om dem på sidorna 36 och 37.
Ny ”Skotta säkert”
Vid den här tiden på året är det dags att se över så att man är rätt rustad när det gäller att skotta säkert på taken. Du har väl inte missat att förbundet har bytt kurssystem för webbutbildningen ”Skotta säkert”? Gå in på förbundets webbplats och läs mer.
En ljuspunkt i novembermörkret är att det är fullt drag i byggbranschen och att det ser ut att fortsätta, åtminstone när det gäller bostadsbyggandet. Enligt Boverket behöver det byggas 59 000 bostäder fram till år 2029 för att få en bostadsmarknad i balans.
En del politiker anser att lösningen på vår tids problem i form av kriser och politisk oro är den så kallade välfärdsstaten. Min övertygelse är dock att samhällets välstånd skapas och genereras av företagsamma människor med drömmar och framtidsplaner som tänks och görs i företag.
Låt mig därför avsluta ledaren denna gång med den nionde och sista tesen som Ingvar Kamprad lanserade för att formulera och formalisera det som har blivit IKEA-andan:
”Det mesta är ännu ogjort. Underbara framtid!”
Jörgen Rasmusson förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen, och vd i AB Lödde Plåt, Lund, jorgen@loddeplat.com
Hej, Linus Nilsson, rådgivare och kontaktperson på Industritorget. Vilka är ni?– Vi är Sveriges mest besökta industrisajt och har funnits i över 20 år. Med våra 100 000 unika besökare varje månad fungerar vi som en helhetslösning där företag har möjlighet att sälja produkter, skicka och ta emot förfrågningar, söka personal, göra kreditupplysningar, få hjälp med Google Ads, SEO, webbplatser med mera.
Vad innebär det nya samarbetsavtalet för Plåt & Ventföretagens medlemmar? – Det kommer att ge alla medlemsföretag stora förmåner och exklusiva priser hos oss på Industritorget. Samarbetet startade med en utgångspunkt kring vår köp & sälj-tjänst, med syfte att ge medlemmarna en etablerad plattform att sälja produkter på till ett förmånligt pris. Samarbetet har därefter vuxit och ger nu även rabatter upp till 40 procent för webbplatsproduktion, företagsfilm och mycket mer.
Hur går det till när ett medlemsföretag vill skapa en webbplats tillsammans med er? – Då börjar de med att kontakta mig via telefon eller e-post och så tar vi ett möte med företaget och kommer fram till hur de vill utforma sin webbplats för att göra den så personlig som möjligt, kopplat till företagets bransch och dess kunder. Under uppbyggnaden får företaget sedan vara med från början till slut, och under den processen får de möjlighet att komma med feedback för att de ska bli så nöjda som möjligt med slutresultatet.
Vad ska en bra webbplats innehålla? – En av de viktigaste aspekterna är att den är användarvänlig och har ett tydligt mål för besökarna. Den ska enkelt kunna bidra med information till besökaren och samtidigt vara sökmotoroptimerad med potential för vidareutveckling.
Hur ska man göra för att komma i gång med en köp & sälj-profil? – Även där ska de börja med att kontakta oss och när vi har gjort klart företagets profil kommer vi skicka inloggningsuppgifter. Därefter är det bara att börja lägga upp produkter!
Hur ser utfallet ut för dem som vill köpa eller sälja produkter via er? – Med tanke på att alla annonser som läggs upp under vår köp & sälj-tjänst även blir Google-optimerade, så är utfallet på antal sålda produkter per annons väldigt högt. Detta i kombination med vår höga besökstrafik, och att vår inriktning är företagskunder, kan vi erbjuda en av Sveriges största köp & sälj-plattformar för företagskunder.
Hur gör man om man vill använda avtalet och anlita er? – När man kontaktar oss så anger man bara sitt företagsnamn och de medlemsnummer som är kopplade till Plåt & Ventföretagen. När vi sedan har registrerat att företaget är medlem får man genast tillgång till våra rabatterade priser. Så varmt välkomna att kontakta oss! //
FAKTA Läs mer om vad det nya avtalet med Industritorget innebär för dig som medlem på Plåt & Ventföretagens webbplats. Där finns också mer information om förbundets alla andra förmånsavtal.
Snart tar ID06 nästa steg i att successivt tillämpa den nya kortstandard som fastställdes 2018. De nya korten möjliggör att på sikt använda biometrisk avläsning, vilket skulle öka säkerheten markant.
– Med den nya kortstandarden blir det betydligt svårare för alla oseriösa aktörer att verka i byggbranschen. För alla oss som värnar en sund konkurrens är det mycket välkommet, säger Claes Thunblad, nationell samordnare för sund konkurrens på Byggföretagen.
Planen är att de ackrediterade kortleverantörerna ska kunna börja erbjuda de nya korten från december i år. Men de gamla kommer också att kunna användas framöver, så länge de är giltiga, dock inte med den senaste standarden.
Säker världsstandard
Den nya kortstandarden baseras på en, enligt Byggföretagen, beprövad och säker världsstandard benämnd PIV.
– De nya korten kräver utrustning som kan läsa personuppgifter från kortet enligt den nya standarden, men korten kommer att fungera för andra ändamål, som till exempel för lokala system, om nu ID06-kort används på det sättet i dag.
Planen är att den biometriska identifieringen – det vill säga kroppsavläsning, till exempel av ansikte, öga eller finger – inom ID06-systemet ska kunna börja användas under andra halvan av 2022. Fortfarande finns det dock några juridiska frågetecken kring ärendet. //
FAKTA ID06 ID06 är ett system för att lätt kunna identifiera personer på arbetsplatsen och koppla varje person till en arbetsgivare. ID06 lanserades av Byggföretagen år 2006 för att främja sund konkurrens och säkra arbetsplatser i byggbranschen. I dag bedrivs verksamheten som ett fristående, icke vinstutdelande bolag och ägs gemensamt av följande organisationer: Plåt & Ventföretagen, Byggföretagen, Byggherrarna, Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta, Installatörsföretagen Maskinentreprenörerna, Glasbranschföreningen, Transportföretagen och Måleriföretagen.
Roger Ek började jobba som anställd ventilationsmontör 1983 på ett lokalt byggföretag i Krylbo. I dag driver han koncernen Eks Plåt & Vent-Service AB...
Jörgen Rasmusson
