Camilla Kjellsson, Plåt & Ventföretagens företagsrådgivare i Växjö och ansvarig för branschdagarna.
– Det har varit svårt att få gäster att komma. Antalet anmälda har dalat ända sedan pandemin utbröt och nu är det ju lågkonjunktur, säger Camilla Kjellsson, Plåt & Ventföretagens företagsrådgivare i Växjö som har ansvarat för branschdagarna.
Under tio år har branschdagarna hållits två till fyra gånger per år över hela Sverige, från Umeå i norr till Malmö i söder. Totalt har 1 100 personer besökt branschdagarna och inbjudan har gått ut till medlemmar, installationsföretag, konsulter, räddningstjänsten, sotare samt Lindabs kunder och kontakter.
Föreläsarna under åren har fått toppbetyg – 4 poäng av 5 möjliga – vilket indikerar att branschdagarna har gjort nytta, varit uppskattade och hållit hög kvalitet.
Sprida kunskap om teknik
Det hela startade som en vilja att sprida kunskap om ventilationsteknik och var ett initiativ från förbundet. Första utbildningstillfället handlade om brand i ventilationssystem, likaså den sista branschdagen som hade tema brandskydd och täthet i ventilationsanläggningar.
– Vi såg, och ser, att det finns kunskapsluckor. Regler förändras och det kanske inte är så lätt att ta till sig vad som gäller om det bara kommer ett mejl om nyheterna. Kanske fördyrar nya regler och då drar man sig för att följa dem. Men mest tror jag att vanans makt är stor, så man fortsätter på det spår som man alltid har följt, säger Camilla.
Teman över åren har varit bland andra komfort, energibesparingar, brandskydd i ventilationsanläggningar, bra energival av komponenter, kraven i AMA, behovsstyrd ventilation, imkanaler och praktiska brandskyddslösningar.
– Samarbetet med Lindab har fungerat otroligt bra och även Lindab tycker att det är viktigt att informera branschen. Dagarna har varit ett bra sätt för oss och Lindab att få ut information om de senaste rekommendationerna, kraven och systemlösningarna inom ventilation, beskriver Camilla.
Plåt & Ventföretagen funderar på nya möjligheter att nå ut med viktig information och hålla kunskapsnivån hög när det gäller ventilation, men branschdagarna som koncept tar alltså en paus.
Årets Plåtinfluerare är en utmärkelse som ska gå till en yngre person, max 40 år gammal, inom byggplåtbranschen som flyttar fram positionerna inom hållbarhet, innovation, arbetsmiljö, inkludering och/eller rekrytering. Hen är en inspiratör som driver förändring och utveckling i en positiv anda och har gjort så över tid eller via specifika och betydande insatser. Årets Plåtinfluerare är därmed ett föredöme och representerar samtidigt den yngre generationen som nu formar framtidens byggplåtbransch.
Vill belysa branschens framåtrörelse
Inom den svenska byggplåtbranschen har den här typen av pris tidigare saknats, då utmärkelser vanligtvis har använts för att hylla enskilda plåtslagare eller arkitektur och specifika byggnadsverk. Årets Plåtinfluerare är ett sätt att belysa den kunskap och stora framåtanda som finns i byggplåtbranschen.
– Med priset vill vi lyfta fram den yngre generationen och visa på en modern och inkluderande bransch med goda framtidsutsikter och ett starkt fokus på långsiktig hållbarhet, säger Anita Hagelin, ordförande i Svensk Byggplåt och tillförordnad vd för Plåt & Ventföretagen.
Sökandet efter branschens första Plåtinfluerare börjar nu
För att visa att byggplåt är en framtidsbransch att räkna med är priset skräddarsytt för den yngre generationen, personer upp till 40 år. Registreringen är öppen från tisdag den 20 februari till och med onsdagen den 20 mars. Därefter utser en jury, bestående av fem representanter från medlemsföretagen i Svensk Byggplåt, tre nominerade samt en slutgiltig vinnare. Vem som är Årets Plåtinfluerare 2024 offentliggörs på Nordbygg torsdagen den 25 april, kl 16.00, på stora scenen. Målsättningen är att fortsättningsvis dela ut Årets Plåtinfluerare vartannat år på Nordbygg.
Snabbfakta: Proceduren i korta drag
| När: Från den 20 februari till och med den 20 mars 2024 är det möjligt att föreslå plåtprofiler som rimmar med tävlingens kriterier via svenskbyggplat.se. Ange namn, yrke och en motivering till varför personen bör bli Årets Plåtinfluerare 2024. • Bland förslagen nominerar juryn tre personer, vilka offentliggörs den 4 april. • Den slutgiltiga vinnaren presenteras och prisas den 25 april på Nordbyggs stora scen, klockan kl 16.00-16.30. | Hur: Alla är välkomna att registrera en eller flera kandidater till Årets Plåtinfluerare 2024 via www.svenskbyggplat.se. | Jury: Juryn består av fem representanter från medlemsföretagen i Svensk Byggplåt.
När Björn Persson Plåt och Flexibel Luftbehandling samlade sina medarbetare i plåtslageriet under en dag var det inte för att träna på falsning. Fokus låg i stället på vad en inkluderande och positiv företagskultur är och vad som krävs för att alla ska trivas.
– Vi vill skapa en bra och trevlig arbetsplats där så många som möjligt trivs. Jag får ofta höra att vi har en bra jargong, men man kan alltid bli bättre. Jag är nyfiken på hur vi kan bli ännu mer inkluderande och jobba ännu mer med vår gruppdynamik, säger Emelie Persson, vd för Björn Persson Plåt.
Upplägget för dagen var en workshop tillsammans med Charlie Klang från Sila Snacket, som både höll presentationer och vägledde gruppdiskussioner.
– Med en workshop får medarbetare möjlighet att själva tycka till och påverka hur de vill att kulturen på arbetsplatsen ska vara. Samtal och reflektion är grunden för att förstå varandra och skapa förtroende. Två delar som är avgörande för att skapa ett inkluderande klimat, säger Charlie Klang.
Han menar att det inte alltid löser sig av sig själv att hitta en jargong som känns schysst för alla.
– Det är bra att veta vilka ord och begrepp som skapar både nöje och missnöje i arbetet. Därför är det viktigt att prata om detta och samtalen blir snabbt en ögonöppnare för hur vi uppfattas av andra i arbetet.
Glada arrangörer: Emelie Persson och Tobias Fahlqvist från Björn Persson Plåt respektive Flexibel Luftbehandling.
Viktigt att även chefen är med
För Emelie Persson är det viktigt att skapa en arbetsplats där alla trivs.
– Det råder stor brist på plåtslagare och jag jobbar hårt för att locka fler till oss. Det här är en del i det arbetet. Jag vill även ha en bredd bland personalen och en mångfald. Det skapar bättre dynamik i gruppen än om alla är precis likadana. Det blir bättre utveckling och vi blir en attraktivare arbetsgivare, säger hon och lägger till:
”Det råder stor brist på plåtslagare och jag jobbar hårt för att locka fler till oss. Det här är en del i det arbetet.”
– Sedan har jag även personliga skäl att prioritera dessa insatser. Jag har jobbat i branschen i över 20 år och varit med om en hel del, även situationer där jag har varit en del av att skapa ett hårt klimat. Stunder då jag borde sagt ifrån men aldrig gjorde det.
Charlie Klang poängterar hur viktigt det är att även chefer är en del av arbetet.
– Ledarskap är alltid avgörande när det kommer till förändringsarbete och kan både stärka och sänka. När det handlar om jargong, språk och bemötande är det viktigt att själv vara en god förebild för andra och agera på det sätt som förväntas av medarbetarna. De gränser man sätter som ledare eller chef är även samma gränser som andra förhåller sig till.
Marcus Berntsson jobbar på Flexibel Luftbehandling och var en av deltagarna på workshopen. Han uppskattar att det fanns utrymme för diskussioner och tankar under workshopen.
Bra med olika infallsvinklar
Marcus Berntsson jobbar på Flexibel Luftbehandling och var en av deltagarna på workshopen.
– Jag tycker att det var jättebra, på riktigt. Innan var jag tveksam till hela temat, med en idrottsbakgrund så är jag ganska van vid en hårdare jargong och har aldrig tyckt att det stör. Charlie var dock väldigt bra och jag fick ett uppvaknande: Det handlar inte om att hantera sina kollegor med silkesvantar eller hålla låg profil. Det handlar om att tänka efter en gång extra innan jag hasplar ur mig någon kommentar.
Marcus Berntsson uppskattar att det fanns utrymme för diskussioner och tankar under workshopen.
”Det handlar om att tänka efter en gång extra innan jag hasplar ur mig någon kommentar.”
– En insikt för mig var att det finns lika många sanningar som personer i rummet, och att alla åsikter är rätt. Det var en ögonöppnare att se så många olika infallsvinklar. Det är lätt att fastna i sin egen jargong i sin personliga umgängeskrets.
Vad tycker du behövs på arbetsplatser för att skapa ett bättre klimat?
– Att folk värderar vad de säger men också att alla vågar säga ifrån om de hör eller upplever något som inte känns okej. Frågorna behöver diskuteras och jag tror att det skulle behövas även inom andra branscher, till exempel idrotten.
Även om Andreas Andersson Ulander som jobbar på Björn Persson Plåt anser att respekt och lyhördhet för varandra tillhör sunt förnuft, tycker han ändå att workshopen var bra.
”Vi behöver öka förståelsen för varandra”
Marcus får medhåll från Andreas Andersson Ulander som jobbar på Björn Persson Plåt.
– Vi kan alla bli bättre på att se varandra på ett mjukare sätt. Det gäller hela samhället i dag, vi behöver se varandra mer.
Även om han tycker att respekt och lyhördhet för varandra tillhör sunt förnuft, anser Andreas Andersson Ulander ändå att workshopen var bra.
”Vi kan alla bli bättre på att se varandra på ett mjukare sätt.”
– Det är fortfarande en hård jargong inom byggbranschen och dessa saker är inte självklara för alla. Jag gillade helheten. Det blev tydligt att vi alla är olika och det fick oss att tänka efter och inse hur viktigt det är att kunna anpassa sig. Vi behöver diskutera dessa frågor inom branschen och ha liknande träffar för att mötas i ett öppet klimat. Vi behöver öka förståelsen för varandra och värna om en öppen kommunikation, säger han.
Flera viktiga delar för att skapa förändring
Emelie Persson är mycket nöjd med workshopen och ser fram emot att fortsätta arbetet för att skapa en mer inkluderande arbetsplats.
– Som ledare är det otroligt viktigt att föregå med gott exempel och visa att dessa frågor är viktiga. Det är viktigt att vara lyhörd, öppen och ödmjuk gentemot sina medarbetare. Vi behöver prata om de här frågorna mer och genomföra medarbetarsamtal där vi verkligen lyssnar på vår personal. Vi måste vara omtänksamma och inkännande, säger hon.
Ansvaret ligger även på den enskilde medarbetaren, påpekar Charlie Klang.
– För att skapa en inkluderande jargong behövs två viktiga delar. Först behöver vi undvika att säga saker som vi vet kan orsaka skada i form av att kränka, förolämpa eller nedvärdera. Det är något som många redan gör. Utmaningen när vi vet vilka ord eller begrepp som kan skada, blir att reagera. Därför är det lika viktigt att vi säger ifrån varje gång det händer – annars finns risken att kollegan säger samma sak igen utan att förstå att det skapar obehag i stället för nöje.
MARCUS BERNTSSON
ANDREAS ANDERSSON ULANDER
”Vi behöver diskutera dessa frågor inom branschen och ha liknande träffar för att mötas i ett öppet klimat.”
En gång om året bjuder Cidan Machinery Group in till ett Öppet hus för både trogna kunder och andra företagare som är nyfikna på Cidans lösningar inom plåtbearbetning. Under detta evenemang får besökarna möjlighet att ta en guidad rundtur i fabriken, utforska nya produkter och lösningar för smart och effektiv plåtbearbetning samt lyssna på en inspirerande föreläsning som utgör hjärtat av dagen.
Hela 160 personer samlades vid företagets fabrik i Götene under en torsdag i slutet av januari, och över 100 av dem valde att övernatta i det vackra Lundsbrunns Resort & Spa bara 10 minuter från fabriken. För Cidan handlar detta evenemang om mer än att bara visa upp sina produkter och tjänster; det handlar om att skapa starka band och gemenskap med sin målgrupp.
Varje års evenemang har ett specifikt tema. I år var temat ”stryka” och Magnus Samuelsson var föreläsare.
Värdefullt evenemang
– Denna typ av evenemang har ett enormt värde för oss. Det engagerar inte bara våra anställda utan fungerar också som en utmärkt teambuilding-möjlighet för kunder och potentiella kunder, säger Désirée Lerider, Global Marknadschef på Cidan.
Valet av Magnus Samuelsson som föreläsare hade en specifik tanke bakom sig. Cidan Machinery Groups maskiner och mjukvara är bland annat kända för dess styrka och hastighet, och varje års evenemang har ett specifikt tema. Förra året var temat snabbhet, och rallycrossföraren Timmy Hansen var huvudgäst. I år, med temat styrka, ansåg företaget att det var en ypperlig möjlighet att bjuda in Magnus Samuelsson för att knyta ihop temat och ge en unik inblick i styrka och uthållighet.
Expansiv fas
Cidan, med sin fabrik och huvudkontor i Götene, har vuxit rejält under de senaste åren och omsätter nu över en miljard kronor. Förra året investerade även företaget i en effektiv CNC-maskin som kommer möjliggöra en ökad produktionstakt.
– Vi är inne i en expansiv fas, och det går mycket bra för oss. Det senaste året har vi nyanställt över tio personer inom produktionen och tjänstemannasidan, vilket är en tydlig indikation på vår tillväxt här i Götene. Dessutom har några tidigare varslade medarbetare från Götenehus anslutit sig till vårt team, säger Lerider.
– Vi investerar även i våra fabriker i Schweiz och i Österrike. Bland annat bygger vi just nu ut fabriken i Österrike för att få ännu bättre och effektivare kapacitet för att tillverka smarta och snabba plåtbearbetningsmaskiner.
Den 23–26 januari hölls uttagningstävlingar till ”SM för unga plåtslagare” i 20 gymnasieskolor runtom i landet, där 101 plåtslagarelever deltog. Varje skola skickade sedan in det bästa tävlingsbidraget till en central jury för bedömning. Nu avslöjas det vilka de sex finalisterna är. Dessa går vidare till SM-finalen i Karlstad den 23–25 april, där utmärkelsen ”Sveriges bästa unga plåtslagare 2024” ska hämtas hem.
Finalisterna i SM för unga plåtslagare 2024 är:
Anton Gottberg, 18 år, Bräckegymnasiet i Göteborg Elias Thompson, 18 år, Törnströmska gymnasiet i Karlskrona
Fredrik Vikström, 18 år, Luleå gymnasieskola i Luleå
Lovisa Andersson, 18 år, Uppsala yrkesgymnasium Jälla i Uppsala
Alexander Johansson, 18 år, Wisbygymnasiet i Visby Anton Sjöqvist, 19 år, Finnvedens gymnasium i Värnamo
Intervjuer med varje finalist finns att läsa på platslagare.nu.
– Tävlingsuppgiften i SM-finalen blir ett tillägg till den uppgift som finalisterna bemästrade i uttagningstävlingarna. Nu ska de även hantera tak och fasadarbete på en tävlingsmodul med vanligt förekommande moment inom byggnadsplåtslageri. Det kommer att bli en riktigt nervkittlande SM-final, säger Magnus Karlqvist, yrkeslärare på Plåt & Ventbyråns branschskola samt tävlingsledare.
Årets tävlingsuppgift
Tävlingsuppgiften ändras varje år och avslöjas i sin helhet först på tävlingsdagen. Som förhandsinformation har finalisterna fått veta att de ska montera plåt på en tak- och fasadmodul. Tävlingen återskapar en typisk arbetsdag på en byggarbetsplats, där de unga plåtslagarna använder förtillverkat material och i huvudsak handverktyg för att lösa uppgiften. I vilken ordning de olika arbetsmomenten genomförs bestäms av de tävlande själva utifrån yrkesmässiga och logiska aspekter. De har sammanlagt 10 timmar fördelat på tre dagar för att genomföra uppgiften. Att tävlingen sker framför tusentals besökare på Yrkes-SM sätter extra press på de unga plåtslagarna.
SM-finalen i Karlstad
Vem som slutligen tar hem guldet och blir Sveriges bästa unga plåtslagare 2024 kommer att avgöras under Yrkes-SM på Tingvalla sportcenter i Karlstad den 23–25 april 2024. Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset för, och rekryteringen till, yrkesutbildningar överlag.
Endast en av de sex finalisterna – som just nu klassas som de skickligaste unga plåtslagarna i Sverige – kan slutligen koras till ”Sveriges bästa unga plåtslagare 2024”. Vinnaren tillkännages den 25 april på platslagare.nu och Mynewsdesk.
SM lyfter unga talanger inom plåtslageri SM för unga plåtslagare är en av flera satsningar som görs för att öka intresset för, och rekryteringen till, yrkesutbildningar inom plåtslageri specifikt. Årets jury består av representanter från Byggnads och Plåt & Ventföretagen, vilka bedömer tävlingsbidragen utifrån helhetsintryck, fackmannamässigt utförande och måttnoggrannhet. Huvudsponsorer av ”SM för unga plåtslagare 2024” är Bevego och Plannja.
Att flytta en hel stad görs inte i en handvändning. Nya Kiruna består i dag både av nyproducerade byggnader och kulturbyggnader, som har flyttats från det gamla området till sin nya plats. Behovet av kompetens har varit stort, något som har gynnat plåt- och ventilationsföretag i hela regionen.
Ett av de företag som har fått förtroendet att bidra med sin kompetens i flera projekt är medlemsföretaget Hala Byggplåtslageri i Luleå. De har 20 anställda och utför allt inom byggnadsplåt, från tillverkning av plåt till villaägare till flermiljonersprojekt åt exempelvis Skanska, Peab och NCC. Företaget arbetar med alla typer av material som stålplåt, aluminium, koppar, mässing och zink.
Plåt & Vent Magasinet tog ett snack med vd:n Magnus Rahkola för att höra hur han har upplevt det att vara en del av en historisk stadsflytt.
Hur har stadsflytten påverkat er verksamhet?
– Stadsflytten har stor påverkan på hela regionen. LKAB är en stor motor för hela Norrbotten och ett så stort projekt som stadsflytten ger ringar på vattnet långt utanför Kiruna. Det är svårt att sätta fingret på exakt vilken påverkan det har för oss i slutändan, men vi har i alla fall haft mer jobb i Kiruna de senaste tre åren än vad vi har haft under tidigare 12–13 år.
Vad har ni varit med och skapat till nya Kiruna?
– Vi har hittills varit med på projekten för Kvarter 8–9, nya räddningstjänsten, utbyggnaden i Kalixfors för Fortifikationsverket, nya lokaler till Stena Stål, bostäder på Norra stråket och nya polishuset. Utöver dessa projekt har vi fått och får fortsatt förfrågningar om att utföra arbeten på andra objekt. Problemet ligger oftast i att ha tillräckligt med personal.
Hala Plåtslageri i Luleå har varit med på projekten för Kvarter 8–9, nya räddningstjänsten, utbyggnaden i Kalixfors för Fortifikationsverket, nya lokaler till Stena Stål, bostäder på Norra stråket och det nya polishuset.
Har ni behövt tacka nej till jobb på grund av personalbrist?
– Det har hänt flera gånger, vilket känns frustrerande och tråkigt. Vi får helt enkelt inte tag i plåtslagare och måste då tacka nej till jobb som vi inte hinner med. Oftast beror det på att entreprenören inte har haft nog bra framförhållning och kunnat meddela oss i ett tidigare skede.
Vilka utmaningar har dessa år inneburit för er?
– Utmaningen är att arbete på annan ort, 35 mil norrut, är påfrestande. Påfrestande för arbetstagaren och dennes relationer och privatliv. Vi som arbetsgivare måste respektera våra anställdas privatliv och inse att de gör en uppoffring när de är och jobbar på en annan ort än där de bor.
– För oss gäller det att ständigt säkerställa att allt fungerar bra där uppe, allt från boende, bilar, verktyg och maskiner till planering, egenskaper hos beställare etcetera och försöka hitta sätt att få flyt i allting. Jag vet av egen erfarenhet vad gäller traktamentsjobb, att när allt flyter på går det bra men börjar det kärva vill man bara åka hem.
– Avståndet skapar svårigheter med samordning, planering och att vara med och stötta arbetstagarna på projekten, men vi försöker så gott vi kan. Vi skulle aldrig ha klarat av att utföra dessa projekt om vi inte hade haft fullt förtroende för våra arbetstagare. Utan deras ansvarstagande och lojalitet skulle det aldrig ha fungerat.
”Utöver dessa projekt har vi fått och får fortsatt förfrågningar om att utföra arbeten på andra objekt. Problemet ligger oftast i att ha tillräckligt med personal.”
Vad har varit roligast under denna period?
– Att vi har fått bekräftelse på att beställarna har varit nöjda med våra arbetstagare som har varit på olika projekt och med oss som företag. Självklart har det även varit roligt att anta utmaningen för oss som företag och att utvecklas, göra jobb utanför sin comfort zone och se att det fungerar.
En bra sake med nya Kiruna är att det används olika typer av material, utseende och metoder och att det finns en tanke med de olika byggnaderna när det kommer till utseende och materialval.
Vad är bäst med nya Kiruna?
– Att det används olika typer av material, utseende och metoder överallt. Det känns som att Kiruna kommun och LKAB verkligen har en tanke med olika byggnader när det kommer till utseende och materialval. För oss har varje projekt varit omväxlande, både i utförande och i material. Vi har fått arbeta med material och lösningar som vi vanligtvis inte får göra så ofta.
Hur ser du på framtiden för ert företag?
– Vi ser ljust på framtiden. Stadsflytten och industrisatsningen i norr ger ringar på vattnet och det kommer att byggas fortsättningsvis i hela regionen. Jobben i Kiruna har satt oss som företag på prov, gett oss erfarenhet och lärt oss mycket, vilket kommer att vara till stor hjälp under de kommande åren. Vi visste sedan tidigare att vår personal är fantastisk, men samtidigt har de senaste åren verkligen stärkt vår insikt i hur viktigt det är att vara lyhörd när det kommer till en yrkesgrupp som det har varit brist på under flera decennier. Det handlar om att se människan bakom arbetskläderna. Ibland har enskilda arbetstagare sämre motivation eller presterar sämre, vilket ofta beror på något bakomliggande som påverkar. Oavsett vad anledningen är – privatliv, kollegor eller arbetsuppgifter – gäller det att som ledare uppmärksamma den personen, möta situationen och se om man kan hitta en lösning gemensamt.
Omkring 6 000 människor, 3 000 bostäder och 450 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor har berörts av den stora stadsflytten i Kiruna. När LKAB år 2004 presenterade sin prognos för hur sprickbildningen skulle komma att nå in i det som nu är gamla centrum, gick startskottet för stadsomvandlingen.
Till en början fanns planer på att placera den nya stadskärnan nordväst om den då befintliga. Delar av området visade sig dock vara underminerat av tidigare gruvbrytning, i andra delar av området hade LKAB upptäckt malm och dessutom fanns planer på att återuppta brytningen av koppar i den tidigare Viscariagruvan i närområdet.
Efter flertalet utredningar landade till slut beslutet i att bygga den nya stadskärnan öster om dåvarande centrum. Under våren 2014 antog kommunfullmäktige i Kiruna en utvecklingsplan för nya Kiruna. I slutet av samma år genomfördes en markanvisningsprocess då tolv företag anmälde intresse för att få bygga i den nya stadskärnan.
”Det nya stadshuset stod på plats 2018. Då var det helt tomt runt omkring byggnaden och nu finns där en ny stad.”
Hösten 2022 invigdes Kirunas nya stadskärna. Fortfarande pågår utvecklingen av staden och nya byggnader ser dagens ljus.
– Det har gått otroligt fort att få en ny stad på plats. 2012 inleddes arbetet på pappret och nu, 2023, har vi en hel stadskärna på plats. Det nya stadshuset stod på plats 2018. Då var det helt tomt runtomkring byggnaden och nu finns där en ny stad, berättar Nina Eliasson, planchef på Stadsbyggnadskontoret i Kiruna kommun.
Nina Eliasson, planchef på Stadsbyggnadskontoret i Kiruna kommun tycker att nya Kiruna har blivit bättre än vad hon hade vågat hoppas. Foto: Kiruna Kommun
Kompetensbristen en utmaning
Hon tycker att nya Kiruna har blivit bättre än vad hon hade vågat hoppas.
– Vi har levt så länge på pappret och försökt visualisera hur allt ska bli. Nu när byggnaderna står på plats tycker jag att det blev väldigt bra. Vissa kvarter känns helt kompletta medan det fortfarande saknas något i andra, men över lag blev det väldigt bra, säger hon.
Kiruna är en bruksort där invånarna lever i nära relation med gruvnäringen och gruvan på orten. Inga större byggprojekt har genomförts sedan 2015, vilket skapade en utmaning när stadsflytten skulle ske.
– Det har varit en läroprocess för alla. För att klara av att genomföra projekten har vi haft många personer som har kommit hit utifrån landet för att stärka upp. Det är inte bara stadsomvandlingen som kräver inpendlare, majoriteten pendlar för att arbeta i gruvan. I perioder har vi haft 3 000 personer som arbetar här men bor på annan ort, berättar Nina Eliasson.
En annan utmaning har varit att skapa samma känsla i nya Kiruna som i gamla, så att de boende fortfarande ska känna sig hemma.
– En fördel har varit att vi så tydligt vetat om vilka vi planerar för, men utmaningen har just varit att inte förändra staden helt och hållet. Folk vill känna igen sig, fortsätter hon.
Fortsatta byggnationer för tillväxt
Kompetensbristen är en utmaning för Kiruna, precis som för många andra orter i Sverige. I spåren av den finns det, kanske något överraskande, även en bostadsbrist, säger Nina Eliasson.
– Allt hänger samman. Vi behöver bygga för tillväxt, utöver det som ersätts av LKAB för det som avvecklas. Många företag köper större villor för att erbjuda sina arbetstagare, men då dessa personer inte är skrivna här gynnar det inte skatteunderlaget. Det ger oss en tuffare ekonomisk situation för att klara av investeringar liknande nya bostäder, förklarar hon.
”Vi behöver bygga för tillväxt, utöver det som ersätts av LKAB för det som avvecklas.”
En annan utmaning har varit att hantera det faktum att nya Kiruna blir en så kallad bandstad som har en långsmal utbredning och ändå lyckas få till en väl fungerande infrastruktur och bra flöden.
– Det är cirka 40 byggnader som flyttas och det sker restaurering av en del för att höja standarden. Vi har inte hunnit bygga klart gator, belysning, parker och så vidare, så där ligger mycket fokus just nu. Framåt kommer staden att fortsätta växa med ytterligare bebyggelse. Jag tycker att nya Kiruna har blivit en levande stad med blandad arkitektur och ser fram emot dess framtida utveckling, säger Nina.
Ambitionen är att hela staden ska stå färdigbyggd 2035, men Nina Eliasson tror att de kommer att bli klara tidigare än så.
– Det går riktigt fort nu och det område som ska tömmas är redan tomt. Öppnandet av stadskärnan var en milstolpe, nu ser vi fram emot att få tillbaka vår järnvägsanslutning och att resterande del av Kiruna ska komma på plats.
Flytten i siffror – så många berörs • 6 000 människor • 3 000 bostäder • 450 000 kvm bostads- och lokalytor • 175 villor • 14 bostadsrättsföreningar • 895 bostadsrätter • 1 424 hyresrätter • 160 företag • 5 hotell • 1 gymnasieskola • 1 sjukhus • 1 kyrka • 1 brandstation • 1 badhus • 1 kulturhus
Plannja, OBOS, SSAB och Sandahls har nu levererat Skandinaviens första tak i fossilfritt stål till bostäder i området Björröd i Landvetter. Det fossilfria stålet används till hela taket i profilerna Plannja Trend med tillhörande beslag. Projektet är inte bara en milstolpe för de inblandade, utan också en viktig del i hela Sveriges gröna omställning.
Under ledning av Ann-Katrin Ahlbäck, marknadschef på Plannja, inleddes evenemanget med att de samarbetande parterna delade med sig av sina hållbarhetslösningar och sin del i processen med bostadstak av fossilfritt stål. Torbjörn Henrysson som var först ut, nämnde givetvis den utmanande period som lågkonjunkturen har inneburit för Plannja, men lyfte framför allt de möjligheter som det fossilfria stålet kommer att innebära.
Jonathan Nejman, nytillträdd vd för Plannja Järnforsen, instämde och berättade om företagets övergripande hållbarhetsmål.
– Det fossilfria stålet ger oss marknadsfördelar och gör oss relevanta för framtiden, konstaterade han och påminde om att Plannjas klimatavtryck ska minska med 70 procent från 2019 till 2030.
Fina framtidsutsikter
Jonathan Nejman kommer tidigare från Tibnor och har där följt det fossilfria stålet från armering till konstruktion och nu i takplåt.
– Det känns kul att vara med och driva omställningen i svensk industri, sa han och lyfte även satsningar som minskat materialspill, minskad mängd emballage och fossilfria transporter.
Genom Plannjas samarbete med Sandahls reduceras CO2-utsläppen från Plannjas externa transporter med 66 – 69 procent enligt senaste månadsrapporterna, detta eftersom många av Sandahls lastbilar drivs med biogas.
Per Gustavsson, försäljningschef på Sandahls logistik, förklarade varför och hur de gör det möjligt.
– Klimatavtrycket är otroligt viktigt för de flesta fraktköpare numera och står högt upp på kravspecifikationen, det är inte uteslutande kostnaden som är viktig. Därför ingår alla delar av Sandahls Logistiks verksamhet i hållbarhetsarbetet och våra kunder kan få till sig utförliga miljörapporter varje månad, berättade han.
SSABs chef för hållbara affärer, Thomas Hörnfeldt, förklarade hur framställningen av fossilfritt stål går till med betoningen på att restprodukten blir vatten. Han delade också med sig av fina framtidsutsikter.
– SSAB har som mål att 2026 producera 1,3 miljoner ton fossilfritt stål. Och till 2030 är SSAB:s ambition att eliminera fossila koldioxidutsläpp i egna verksamhet, sa han.
Thomas presenterade även en annan ny och eftertraktad produkt, SSAB Zero. Det är stål tillverkad av återvunnen råvara utan fossil el och bränslen.
Samarbete för att minska klimatavtrycket
Carl-Johan Sigfridsson, hållbarhetschef på OBOS Sverige, berättade om bostadsprojektet i Björröd där taken från Plannja med fossilfritt stål, endast kommer att stå för 2,5 procent av byggnationens klimatpåverkan, jämfört med 7,4 procent utan fossilfritt stål. Hela bostadsområdet kännetecknas av olika hållbara satsningar så som solceller och biogas samt partier med sedumtak för att gynna den biologiska mångfalden.
OBOS kommunikationschef Karin Hellgren belyste vikten av att hålla hållbarhetsfanan högt ur ett varumärkesperspektiv och summerade föredragen genom att återigen belysa vikten av samarbete och de förväntningar som kommande generationer har.
– Vi behöver titta bortom den egna branschen och samarbeta för att minska klimatavtrycket. För generation Greta är det helt avgörande att företag jobbar med hållbarhet, det är en ickefråga och en självklarhet, sa hon.
Efter presentationerna togs samtliga deltagare med ut på en visning i verkstaden där Carl-Johan Sigfridsson och Karin Hellgren liksom Vetlandas kommunalråd Robin Wallén Nilsson, vågade sig på att testa arbetet med att tillverka fönsterbleck i fossilfritt stål. Visningen fortsatte sedan ut på lastkajen. Här lastades Skandinaviens första leverans av takprodukter i fossilfritt stål till bostäder till OBOS bostadsprojekt Brf Björrödsbäcken i Landvetter, som kommer bli inflyttningsklara under hösten 2024.
Hur har det gått, Max Brådhe, grundare och delägare av IBN? – Över all förväntan! Vi har fått ett astronomiskt stort stöd av både de företag som vi hade hoppats på och även av nyfunna relationer, vilket har gjort att vi är väldigt nöjda med vårt första år. Vi har etablerat oss ordentligt och hoppas att vi ses som en aktör att räkna med framöver.
Har ni fått många nya kunder, alltså? – Ja, det har vi, även om alla kunder i princip är nya kunder eftersom vi var helt nystartade när vi pratades vid senast. Vi har fått med oss de flesta kunder och leverantörer som vi hade en relation med och fler därtill. Många vill stötta en mindre aktör och vi är snabbfotade och stolta över det vi gör. Även om vi inte har bokslutet helt klart ännu så ser det ut som att vi landar på över hundra miljoner kronor i omsättning vårt första år. Det är mer än vad vi någonsin vågade drömma om.
Sist vi pratade bestod IBN av er fyra grundare. Hur många är ni nu? – När vi startade visste vi inte hur det skulle gå, så vi jobbade allihop i princip dygnet runt. Det får man visserligen räkna med, men vi kom till en punkt där vi var tillräckligt nöjda med omsättningen och lönsamheten. Nu har vi rekryterat människor som vi trivs väldigt bra ihop med. I dagsläget är vi sju personer, med ytterligare en person på väg in. Några av våra medarbetare känner vi sedan tidigare, men vi har också en medarbetare som kommer från en helt annan bransch och som vi lär upp. Det är ett sätt för oss att dra vårt strå till stacken och bidra till återväxten i branschen.
– Grossistmiljön är tuff, men vi har haft kul hela vägen. Att vi har så roligt säger en del om arbetsmiljön och jag tror att det är därför som folk från branschen har vågat hoppa på vårt tåg. Kunderna känner av att det råder en bra atmosfär. Vi har fortfarande sjukt kul, hela gänget, och vi är bra på att fördela arbetsbelastningen som fortfarande är hög. Allting blir enklare när alla är positiva och IBN vill fortsätta att vara branschens gladaste bolag.
Vilka utmaningar har ni stött på under det här året? – Många. Den primära utmaningen för vår del har varit att behålla lugnet och klara av den volym som har varit och belastningen över tid. Vi jobbar fortfarande som sagt i princip hela tiden. Likviditeten har också varit utmanande, speciellt från start. Vi har vuxit snabbt och inte haft bokslutssiffror att visa upp. I en relativt kapitalkrävande verksamhet, där kreditförtroende hos leverantörer är en nyckel, blir det en utmaning i sig själv.
Ni hade en tämligen offensiv affärsplan, det är väl också en utmaning? – Ja, IBN satte i gång på en tuff marknad med väldigt etablerade aktörer och vi har jobbat hårt för att få folk att tro på oss som bolag. Inte minst därför är vi väldigt stolta över att ha lyckats så bra och ser fram emot utvecklingen under 2024.
Hur känns det att vara i lokalerna där ”allting började”, det vill säga Plåtleverantören och Ruukki Express gamla lokaler. Alla ni fyra delägare har ju en koppling till just dessa lokaler. – Häftigt. Jag hade mitt första jobb i lokalerna och även de andra har antingen jobbat här eller haft andra kontaktpunkter med lokalerna. Många av våra kunder har spenderat tid här tidigare på ett eller annat sätt. Om kunden har ett trevligt minne härifrån så smittar det av sig på oss och andra besökare i lokalen. Att ha gjort i ordning allting själva från kontor till lager och på så sätt fått lokalen att bli vår egen gör att vi bryr oss lite extra. Det blir helt enkelt ett coolt cirkelslut.
Ni skulle ha en grand opening i våras. Hur gick det? – Eftersom vi inte hann med en öppningsfest i våras så ordnade vi i stället ett tvådagarsjulbord tillsammans med våra leverantörer. Det avslutades med en hejdundrande julfest på fredagen. Närmare 900 personer besökte oss under dessa två dagar och cirka 150 personer deltog i julfesten. Målet var att ge tillbaka till dem som har hjälpt oss på resan och att skapa en kväll som folk sent glömmer. På plats hade vi bland annat en trollkarl, boxboll, air hockey och en tatuerare, så nu springer det omkring ett gäng plåtslagare med IBN-relaterade tatueringar, haha. Det var en skön avslutning på året och dessutom en anknytning till traditionen med julbord i dessa lokaler.
2023 avslutades med ett stort julbord tillsammans med leverantörer, kunder och stöttespelare i IBN:s lokaler. Foto: IBN
Ni har skapat en webbplats också? – Vi är förvånansvärt lite digitala med tanke på hur unga vi är och har varken Facebook eller Instagram, bara en enkel webbplats för att visa att vi finns. Kanske utvecklar vi den eller börjar med sociala medier, men vår huvudsakliga marknadsföring sker än så länge med mun till mun-metoden.
Vilka planer har ni för framtiden? –Vi siktar på att få en ny etablering på plats under 2024, eftersom vi har många kunder på norra sidan av Stockholm och vill kunna serva dem bättre.
Max vill rikta ett stort tack till alla som har hjälpt IBN att komma så här långt.
– Jag kan inte riktigt uttrycka hur fantastiskt det känns när folk ger en det här förtroendet. Att starta IBN är det häftigaste jag har gjort i mitt liv!
Fakta IBN En komplett leverantör med allting för tak – en ”one stop shop” för plåtslagerier och takentreprenörer. Har ett 2 000 kvadratmeter stort lager i Västberga industriområde, där kunder i Stockholm med kranskommuner förses med allt för taket: tegel- och tätskikt, vattenavrinning, taksäkerhet, tätskiktstillbehör med mera. Via ett stort kontaktnät kan kunderna få tag i allt som de behöver i sin verksamhet.
Armen på en plåtslagare med synligt resultat av det faktum att det fanns en inhyrd tatuerare på IBN:s julfest. Foto: IBN
Vilka planer och förväntningar har ni på skolverksamheten inför 2024? – Vi har förstås ett stort fokus på att utbilda, men även på att bibehålla vår goda arbetsmiljö och utveckla verksamheten genom uppdateringar av utbildningsmaterial. Under 2023 har vi gjort en del förbättringar i våra lokaler, som att ljudisolera slagrummet och måla om. Under 2024 fortsätter vi med våra elevutrymmen som ska målas och inredas. Givetvis så hoppas vi att ungdomarna på gymnasieskolorna fortsätter att välja plåt- och ventilationsinriktningarna, så att vi kan bibehålla den fina beläggningen.
Mats Olsson, platschef på Plåt & Ventbyråns branschskola i Katrineholm.
Ni söker ytterligare en plåtlärare till skolan, utökar ni verksamheten? – Tack vare många gymnasielever och ett växande antal företagslärlingar inom plåt har vi maxat vår beläggning. På ventilationssidan är det också ett bra läsår, även om vi kan ta in några fler. Resursförstärkningen behövs för att vi inte ska bli för sårbara och för att kunna möta de utmaningar och arbetsuppgifter som ligger utanför det traditionella läraryrket. Det handlar om till exempel översyn och synkning av läromedel, tävlingsverksamhet, ett nytt lärlingssystem och utbildningsmaterial inom ventilation.
Vilka fördelar erbjuder jobbet som plåtlärare på branschskolan? – Det är en ynnest att få inspirera och föra sin kompentens och yrkesskicklighet vidare till våra ungdomar – nästa generations plåtslagare och ventilationsmontörer. Vi är dessutom ett motiverat och härligt personalgäng som hela tiden tittar framåt och vill förbättra och förfina. Här erbjuds även kompetensutveckling. Exempelvis får alla lärare på skolan möjlighet att läsa till yrkeslärare på högskola under tiden som man jobbar här.
Vilka meriter och egenskaper är viktigast hos en framtida plåtlärare? – Förutom att brinna för sitt yrke och ha arbetslivserfarenhet som byggnadsplåtslagare, så är det nog viljan och intresset för att dela med sig av sin kunskap. Man måste gilla att jobba med människor, speciellt ungdomar. Det är såklart även ett plus om personen har ventilationskompetens. Men om det saknas, kan vi komplettera med ventilationsutbildning internt.
När ska ansökningarna till jobbet som plåtlärare vara inne? – Så snart som möjligt. Intervjuer hålls löpande och tillträde sker snarast eller enligt överenskommelse. Vi hoppas att alla inom branschen kan hjälpas åt att sprida information om jobbet, så att vi kan fortsätta hålla vår höga kvalitet på utbildningarna. I längden gynnar det alla företag.
Fler ventilationsmontörer behövs. Och fler tjejer! I Malmö står Sandra Danielsson, ambassadör för PVF Yrke & Utbildning, i startgroparna för att ge sig ut...
