Hem Blogg Sida 5

Här är 2024 års finalister i SM för unga plåtslagare

Den 23–26 januari hölls uttagningstävlingar till ”SM för unga plåtslagare” i 20 gymnasieskolor runtom i landet, där 101 plåtslagarelever deltog. Varje skola skickade sedan in det bästa tävlingsbidraget till en central jury för bedömning. Nu avslöjas det vilka de sex finalisterna är. Dessa går vidare till SM-finalen i Karlstad den 23–25 april, där utmärkelsen ”Sveriges bästa unga plåtslagare 2024” ska hämtas hem.

Finalisterna i SM för unga plåtslagare 2024 är:

Anton Gottberg, 18 år, Bräckegymnasiet i Göteborg
Elias Thompson, 18 år, Törnströmska gymnasiet i Karlskrona
Fredrik Vikström
, 18 år, Luleå gymnasieskola i Luleå
Lovisa Andersson
, 18 år, Uppsala yrkesgymnasium Jälla i Uppsala
Alexander Johansson
, 18 år, Wisbygymnasiet i Visby
Anton Sjöqvist, 19 år, Finnvedens gymnasium i Värnamo

Intervjuer med varje finalist finns att läsa på platslagare.nu.

– Tävlingsuppgiften i SM-finalen blir ett tillägg till den uppgift som finalisterna bemästrade i uttagningstävlingarna. Nu ska de även hantera tak och fasadarbete på en tävlingsmodul med vanligt förekommande moment inom byggnadsplåtslageri. Det kommer att bli en riktigt nervkittlande SM-final, säger Magnus Karlqvist, yrkeslärare på Plåt & Ventbyråns branschskola samt tävlingsledare.

Årets tävlingsuppgift

Tävlingsuppgiften ändras varje år och avslöjas i sin helhet först på tävlingsdagen. Som förhandsinformation har finalisterna fått veta att de ska montera plåt på en tak- och fasadmodul. Tävlingen återskapar en typisk arbetsdag på en byggarbetsplats, där de unga plåtslagarna använder förtillverkat material och i huvudsak handverktyg för att lösa uppgiften. I vilken ordning de olika arbetsmomenten genomförs bestäms av de tävlande själva utifrån yrkesmässiga och logiska aspekter. De har sammanlagt 10 timmar fördelat på tre dagar för att genomföra uppgiften. Att tävlingen sker framför tusentals besökare på Yrkes-SM sätter extra press på de unga plåtslagarna.

SM-finalen i Karlstad

Vem som slutligen tar hem guldet och blir Sveriges bästa unga plåtslagare 2024 kommer att avgöras under Yrkes-SM på Tingvalla sportcenter i Karlstad den 23–25 april 2024. Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset för, och rekryteringen till, yrkesutbildningar överlag.

Endast en av de sex finalisterna – som just nu klassas som de skickligaste unga plåtslagarna i Sverige – kan slutligen koras till ”Sveriges bästa unga plåtslagare 2024”. Vinnaren tillkännages den 25 april på platslagare.nu och Mynewsdesk.

SM lyfter unga talanger inom plåtslageri
SM för unga plåtslagare är en av flera satsningar som görs för att öka intresset för, och rekryteringen till, yrkesutbildningar inom plåtslageri specifikt. Årets jury består av representanter från Byggnads och Plåt & Ventföretagen, vilka bedömer tävlingsbidragen utifrån helhetsintryck, fackmannamässigt utförande och måttnoggrannhet. Huvudsponsorer av ”SM för unga plåtslagare 2024” är Bevego och Plannja.

”Vi har haft mer jobb i Kiruna de senaste tre åren än under tidigare tretton år”

Att flytta en hel stad görs inte i en handvändning. Nya Kiruna består i dag både av nyproducerade byggnader och kulturbyggnader, som har flyttats från det gamla området till sin nya plats. Behovet av kompetens har varit stort, något som har gynnat plåt- och ventilationsföretag i hela regionen.

Ett av de företag som har fått förtroendet att bidra med sin kompetens i flera projekt är medlemsföretaget Hala Byggplåtslageri i Luleå. De har 20 anställda och utför allt inom byggnadsplåt, från tillverkning av plåt till villaägare till flermiljonersprojekt åt exempelvis Skanska, Peab och NCC. Företaget arbetar med alla typer av material som stålplåt, aluminium, koppar, mässing och zink.

Plåt & Vent Magasinet tog ett snack med vd:n Magnus Rahkola för att höra hur han har upplevt det att vara en del av en historisk stadsflytt.

Hur har stadsflytten påverkat er verksamhet?

– Stadsflytten har stor påverkan på hela regionen. LKAB är en stor motor för hela Norrbotten och ett så stort projekt som stadsflytten ger ringar på vattnet långt utanför Kiruna. Det är svårt att sätta fingret på exakt vilken påverkan det har för oss i slutändan, men vi har i alla fall haft mer jobb i Kiruna de senaste tre åren än vad vi har haft under tidigare 12–13 år.

Vad har ni varit med och skapat till nya Kiruna?

– Vi har hittills varit med på projekten för Kvarter 8–9, nya räddningstjänsten, utbyggnaden i Kalixfors för Fortifikationsverket, nya lokaler till Stena Stål, bostäder på Norra stråket och nya polishuset. Utöver dessa projekt har vi fått och får fortsatt förfrågningar om att utföra arbeten på andra objekt. Problemet ligger oftast i att ha tillräckligt med personal.

Hala Plåtslageri i Luleå har varit med på projekten för Kvarter 8–9, nya räddningstjänsten, utbyggnaden i Kalixfors för Fortifikationsverket, nya lokaler till Stena Stål, bostäder på Norra stråket och det nya polishuset.

Har ni behövt tacka nej till jobb på grund av personalbrist?

– Det har hänt flera gånger, vilket känns frustrerande och tråkigt. Vi får helt enkelt inte tag i plåtslagare och måste då tacka nej till jobb som vi inte hinner med. Oftast beror det på att entreprenören inte har haft nog bra framförhållning och kunnat meddela oss i ett tidigare skede.

Vilka utmaningar har dessa år inneburit för er?

– Utmaningen är att arbete på annan ort, 35 mil norrut, är påfrestande. Påfrestande för arbetstagaren och dennes relationer och privatliv. Vi som arbetsgivare måste respektera våra anställdas privatliv och inse att de gör en uppoffring när de är och jobbar på en annan ort än där de bor.

– För oss gäller det att ständigt säkerställa att allt fungerar bra där uppe, allt från boende, bilar, verktyg och maskiner till planering, egenskaper hos beställare etcetera och försöka hitta sätt att få flyt i allting. Jag vet av egen erfarenhet vad gäller traktamentsjobb, att när allt flyter på går det bra men börjar det kärva vill man bara åka hem.

– Avståndet skapar svårigheter med samordning, planering och att vara med och stötta arbetstagarna på projekten, men vi försöker så gott vi kan. Vi skulle aldrig ha klarat av att utföra dessa projekt om vi inte hade haft fullt förtroende för våra arbetstagare. Utan deras ansvarstagande och lojalitet skulle det aldrig ha fungerat.

”Utöver dessa projekt har vi fått och får fortsatt förfrågningar om att utföra arbeten på andra objekt. Problemet ligger oftast i att ha tillräckligt med personal.”

Vad har varit roligast under denna period?

– Att vi har fått bekräftelse på att beställarna har varit nöjda med våra arbetstagare som har varit på olika projekt och med oss som företag. Självklart har det även varit roligt att anta utmaningen för oss som företag och att utvecklas, göra jobb utanför sin comfort zone och se att det fungerar.

En bra sake med nya Kiruna är att det används olika typer av material, utseende och metoder och att det finns en tanke med de olika byggnaderna när det kommer till utseende och materialval.

Vad är bäst med nya Kiruna?

– Att det används olika typer av material, utseende och metoder överallt. Det känns som att Kiruna kommun och LKAB verkligen har en tanke med olika byggnader när det kommer till utseende och materialval. För oss har varje projekt varit omväxlande, både i utförande och i material. Vi har fått arbeta med material och lösningar som vi vanligtvis inte får göra så ofta.

Hur ser du på framtiden för ert företag?

– Vi ser ljust på framtiden. Stadsflytten och industrisatsningen i norr ger ringar på vattnet och det kommer att byggas fortsättningsvis i hela regionen. Jobben i Kiruna har satt oss som företag på prov, gett oss erfarenhet och lärt oss mycket, vilket kommer att vara till stor hjälp under de kommande åren. Vi visste sedan tidigare att vår personal är fantastisk, men samtidigt har de senaste åren verkligen stärkt vår insikt i hur viktigt det är att vara lyhörd när det kommer till en yrkesgrupp som det har varit brist på under flera decennier. Det handlar om att se människan bakom arbetskläderna. Ibland har enskilda arbetstagare sämre motivation eller presterar sämre, vilket ofta beror på något bakomliggande som påverkar. Oavsett vad anledningen är – privatliv, kollegor eller arbetsuppgifter – gäller det att som ledare uppmärksamma den personen, möta situationen och se om man kan hitta en lösning gemensamt.

LÄS MER! Så möjliggjorde hantverkare från hela landet stadsflytten i Kiruna

Så möjliggjorde hantverkare från hela landet stadsflytten i Kiruna

Omkring 6 000 människor, 3 000 bostäder och 450 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor har berörts av den stora stadsflytten i Kiruna. När LKAB år 2004 presenterade sin prognos för hur sprickbildningen skulle komma att nå in i det som nu är gamla centrum, gick startskottet för stadsomvandlingen.

Till en början fanns planer på att placera den nya stadskärnan nordväst om den då befintliga. Delar av området visade sig dock vara underminerat av tidigare gruvbrytning, i andra delar av området hade LKAB upptäckt malm och dessutom fanns planer på att återuppta brytningen av koppar i den tidigare Viscariagruvan i närområdet.

Efter flertalet utredningar landade till slut beslutet i att bygga den nya stadskärnan öster om dåvarande centrum. Under våren 2014 antog kommunfullmäktige i Kiruna en utvecklingsplan för nya Kiruna. I slutet av samma år genomfördes en markanvisningsprocess då tolv företag anmälde intresse för att få bygga i den nya stadskärnan.

”Det nya stadshuset stod på plats 2018. Då var det helt tomt runt omkring byggnaden och nu finns där en ny stad.”

Hösten 2022 invigdes Kirunas nya stadskärna. Fortfarande pågår utvecklingen av staden och nya byggnader ser dagens ljus.

– Det har gått otroligt fort att få en ny stad på plats. 2012 inleddes arbetet på pappret och nu, 2023, har vi en hel stadskärna på plats. Det nya stadshuset stod på plats 2018. Då var det helt tomt runtomkring byggnaden och nu finns där en ny stad, berättar Nina Eliasson, planchef på Stadsbyggnadskontoret i Kiruna kommun.

Nina Eliasson, planchef på Stadsbyggnadskontoret i Kiruna kommun tycker att nya Kiruna har blivit bättre än vad hon hade vågat hoppas. Foto: Kiruna Kommun

Kompetensbristen en utmaning

Hon tycker att nya Kiruna har blivit bättre än vad hon hade vågat hoppas.

– Vi har levt så länge på pappret och försökt visualisera hur allt ska bli. Nu när byggnaderna står på plats tycker jag att det blev väldigt bra. Vissa kvarter känns helt kompletta medan det fortfarande saknas något i andra, men över lag blev det väldigt bra, säger hon.

Kiruna är en bruksort där invånarna lever i nära relation med gruvnäringen och gruvan på orten. Inga större byggprojekt har genomförts sedan 2015, vilket skapade en utmaning när stadsflytten skulle ske.

– Det har varit en läroprocess för alla. För att klara av att genomföra projekten har vi haft många personer som har kommit hit utifrån landet för att stärka upp. Det är inte bara stadsomvandlingen som kräver inpendlare, majoriteten pendlar för att arbeta i gruvan. I perioder har vi haft 3 000 personer som arbetar här men bor på annan ort, berättar Nina Eliasson.

En annan utmaning har varit att skapa samma känsla i nya Kiruna som i gamla, så att de boende fortfarande ska känna sig hemma.

– En fördel har varit att vi så tydligt vetat om vilka vi planerar för, men utmaningen har just varit att inte förändra staden helt och hållet. Folk vill känna igen sig, fortsätter hon.

Fortsatta byggnationer för tillväxt

Kompetensbristen är en utmaning för Kiruna, precis som för många andra orter i Sverige. I spåren av den finns det, kanske något överraskande, även en bostadsbrist, säger Nina Eliasson.

– Allt hänger samman. Vi behöver bygga för tillväxt, utöver det som ersätts av LKAB för det som avvecklas. Många företag köper större villor för att erbjuda sina arbetstagare, men då dessa personer inte är skrivna här gynnar det inte skatteunderlaget. Det ger oss en tuffare ekonomisk situation för att klara av investeringar liknande nya bostäder, förklarar hon.

”Vi behöver bygga för tillväxt, utöver det som ersätts av LKAB för det som avvecklas.”

En annan utmaning har varit att hantera det faktum att nya Kiruna blir en så kallad bandstad som har en långsmal utbredning och ändå lyckas få till en väl fungerande infrastruktur och bra flöden.

– Det är cirka 40 byggnader som flyttas och det sker restaurering av en del för att höja standarden. Vi har inte hunnit bygga klart gator, belysning, parker och så vidare, så där ligger mycket fokus just nu. Framåt kommer staden att fortsätta växa med ytterligare bebyggelse. Jag tycker att nya Kiruna har blivit en levande stad med blandad arkitektur och ser fram emot dess framtida utveckling, säger Nina.

Ambitionen är att hela staden ska stå färdigbyggd 2035, men Nina Eliasson tror att de kommer att bli klara tidigare än så.

– Det går riktigt fort nu och det område som ska tömmas är redan tomt. Öppnandet av stadskärnan var en milstolpe, nu ser vi fram emot att få tillbaka vår järnvägsanslutning och att resterande del av Kiruna ska komma på plats.

 

Flytten i siffror – så många berörs
• 6 000 människor • 3 000 bostäder • 450 000 kvm bostads- och lokalytor • 175 villor • 14 bostadsrättsföreningar • 895 bostadsrätter • 1 424 hyresrätter • 160 företag • 5 hotell • 1 gymnasieskola • 1 sjukhus • 1 kyrka • 1 brandstation • 1 badhus • 1 kulturhus

LÄS MER! ”Vi har haft mer jobb i Kiruna de senaste tre åren än under tidigare tretton år”

Skandinaviens första takprodukter i fossilfritt stål

Plannja, OBOS, SSAB och Sandahls har nu levererat Skandinaviens första tak i fossilfritt stål till bostäder i området Björröd i Landvetter. Det fossilfria stålet används till hela taket i profilerna Plannja Trend med tillhörande beslag. Projektet är inte bara en milstolpe för de inblandade, utan också en viktig del i hela Sveriges gröna omställning.

Under ledning av Ann-Katrin Ahlbäck, marknadschef på Plannja, inleddes evenemanget med att de samarbetande parterna delade med sig av sina hållbarhetslösningar och sin del i processen med bostadstak av fossilfritt stål. Torbjörn Henrysson som var först ut, nämnde givetvis den utmanande period som lågkonjunkturen har inneburit för Plannja, men lyfte framför allt de möjligheter som det fossilfria stålet kommer att innebära.
Jonathan Nejman, nytillträdd vd för Plannja Järnforsen, instämde och berättade om företagets övergripande hållbarhetsmål.

– Det fossilfria stålet ger oss marknadsfördelar och gör oss relevanta för framtiden, konstaterade han och påminde om att Plannjas klimatavtryck ska minska med 70 procent från 2019 till 2030.

Fina framtidsutsikter

Jonathan Nejman kommer tidigare från Tibnor och har där följt det fossilfria stålet från armering till konstruktion och nu i takplåt.

– Det känns kul att vara med och driva omställningen i svensk industri, sa han och lyfte även satsningar som minskat materialspill, minskad mängd emballage och fossilfria transporter.

Genom Plannjas samarbete med Sandahls reduceras CO2-utsläppen från Plannjas externa transporter med 66 – 69 procent enligt senaste månadsrapporterna, detta eftersom många av Sandahls lastbilar drivs med biogas.
Per Gustavsson, försäljningschef på Sandahls logistik, förklarade varför och hur de gör det möjligt.

– Klimatavtrycket är otroligt viktigt för de flesta fraktköpare numera och står högt upp på kravspecifikationen, det är inte uteslutande kostnaden som är viktig. Därför ingår alla delar av Sandahls Logistiks verksamhet i hållbarhetsarbetet och våra kunder kan få till sig utförliga miljörapporter varje månad, berättade han.

SSABs chef för hållbara affärer, Thomas Hörnfeldt, förklarade hur framställningen av fossilfritt stål går till med betoningen på att restprodukten blir vatten. Han delade också med sig av fina framtidsutsikter.

– SSAB har som mål att 2026 producera 1,3 miljoner ton fossilfritt stål. Och till 2030 är SSAB:s ambition att eliminera fossila koldioxidutsläpp i egna verksamhet, sa han.

Thomas presenterade även en annan ny och eftertraktad produkt, SSAB Zero. Det är stål tillverkad av återvunnen råvara utan fossil el och bränslen.

Samarbete för att minska klimatavtrycket

Carl-Johan Sigfridsson, hållbarhetschef på OBOS Sverige, berättade om bostadsprojektet i Björröd där taken från Plannja med fossilfritt stål, endast kommer att stå för 2,5 procent av byggnationens klimatpåverkan, jämfört med 7,4 procent utan fossilfritt stål. Hela bostadsområdet kännetecknas av olika hållbara satsningar så som solceller och biogas samt partier med sedumtak för att gynna den biologiska mångfalden.
OBOS kommunikationschef Karin Hellgren belyste vikten av att hålla hållbarhetsfanan högt ur ett varumärkesperspektiv och summerade föredragen genom att återigen belysa vikten av samarbete och de förväntningar som kommande generationer har.

– Vi behöver titta bortom den egna branschen och samarbeta för att minska klimatavtrycket. För generation Greta är det helt avgörande att företag jobbar med hållbarhet, det är en ickefråga och en självklarhet, sa hon.

Efter presentationerna togs samtliga deltagare med ut på en visning i verkstaden där Carl-Johan Sigfridsson och Karin Hellgren liksom Vetlandas kommunalråd Robin Wallén Nilsson, vågade sig på att testa arbetet med att tillverka fönsterbleck i fossilfritt stål. Visningen fortsatte sedan ut på lastkajen. Här lastades Skandinaviens första leverans av takprodukter i fossilfritt stål till bostäder till OBOS bostadsprojekt Brf Björrödsbäcken i Landvetter, som kommer bli inflyttningsklara under hösten 2024.

Ville göra skillnad – fick ett magiskt år

Hur har det gått, Max Brådhe, grundare och delägare av IBN?
– Över all förväntan! Vi har fått ett astronomiskt stort stöd av både de företag som vi hade hoppats på och även av nyfunna relationer, vilket har gjort att vi är väldigt nöjda med vårt första år. Vi har etablerat oss ordentligt och hoppas att vi ses som en aktör att räkna med framöver.

Har ni fått många nya kunder, alltså?
– Ja, det har vi, även om alla kunder i princip är nya kunder eftersom vi var helt nystartade när vi pratades vid senast. Vi har fått med oss de flesta kunder och leverantörer som vi hade en relation med och fler därtill. Många vill stötta en mindre aktör och vi är snabbfotade och stolta över det vi gör. Även om vi inte har bokslutet helt klart ännu så ser det ut som att vi landar på över hundra miljoner kronor i omsättning vårt första år. Det är mer än vad vi någonsin vågade drömma om.

Sist vi pratade bestod IBN av er fyra grundare. Hur många är ni nu?
– När vi startade visste vi inte hur det skulle gå, så vi jobbade allihop i princip dygnet runt. Det får man visserligen räkna med, men vi kom till en punkt där vi var tillräckligt nöjda med omsättningen och lönsamheten. Nu har vi rekryterat människor som vi trivs väldigt bra ihop med. I dagsläget är vi sju personer, med ytterligare en person på väg in. Några av våra medarbetare känner vi sedan tidigare, men vi har också en medarbetare som kommer från en helt annan bransch och som vi lär upp. Det är ett sätt för oss att dra vårt strå till stacken och bidra till återväxten i branschen.

– Grossistmiljön är tuff, men vi har haft kul hela vägen. Att vi har så roligt säger en del om arbetsmiljön och jag tror att det är därför som folk från branschen har vågat hoppa på vårt tåg. Kunderna känner av att det råder en bra atmosfär. Vi har fortfarande sjukt kul, hela gänget, och vi är bra på att fördela arbetsbelastningen som fortfarande är hög. Allting blir enklare när alla är positiva och IBN vill fortsätta att vara branschens gladaste bolag.

Vilka utmaningar har ni stött på under det här året?
– Många. Den primära utmaningen för vår del har varit att behålla lugnet och klara av den volym som har varit och belastningen över tid. Vi jobbar fortfarande som sagt i princip hela tiden. Likviditeten har också varit utmanande, speciellt från start. Vi har vuxit snabbt och inte haft bokslutssiffror att visa upp. I en relativt kapitalkrävande verksamhet, där kreditförtroende hos leverantörer är en nyckel, blir det en utmaning i sig själv.

Ni hade en tämligen offensiv affärsplan, det är väl också en utmaning?
– Ja, IBN satte i gång på en tuff marknad med väldigt etablerade aktörer och vi har jobbat hårt för att få folk att tro på oss som bolag. Inte minst därför är vi väldigt stolta över att ha lyckats så bra och ser fram emot utvecklingen under 2024.

Hur känns det att vara i lokalerna där ”allting började”, det vill säga Plåtleverantören och Ruukki Express gamla lokaler. Alla ni fyra delägare har ju en koppling till just dessa lokaler.
– Häftigt. Jag hade mitt första jobb i lokalerna och även de andra har antingen jobbat här eller haft andra kontaktpunkter med lokalerna. Många av våra kunder har spenderat tid här tidigare på ett eller annat sätt. Om kunden har ett trevligt minne härifrån så smittar det av sig på oss och andra besökare i lokalen. Att ha gjort i ordning allting själva från kontor till lager och på så sätt fått lokalen att bli vår egen gör att vi bryr oss lite extra. Det blir helt enkelt ett coolt cirkelslut.

Ni skulle ha en grand opening i våras. Hur gick det?
– Eftersom vi inte hann med en öppningsfest i våras så ordnade vi i stället ett tvådagarsjulbord tillsammans med våra leverantörer. Det avslutades med en hejdundrande julfest på fredagen. Närmare 900 personer besökte oss under dessa två dagar och cirka 150 personer deltog i julfesten. Målet var att ge tillbaka till dem som har hjälpt oss på resan och att skapa en kväll som folk sent glömmer. På plats hade vi bland annat en trollkarl, boxboll, air hockey och en tatuerare, så nu springer det omkring ett gäng plåtslagare med IBN-relaterade tatueringar, haha. Det var en skön avslutning på året och dessutom en anknytning till traditionen med julbord i dessa lokaler.

2023 avslutades med ett stort julbord tillsammans med leverantörer, kunder och stöttespelare i IBN:s lokaler. Foto: IBN

Ni har skapat en webbplats också?
– Vi är förvånansvärt lite digitala med tanke på hur unga vi är och har varken Facebook eller Instagram, bara en enkel webbplats för att visa att vi finns. Kanske utvecklar vi den eller börjar med sociala medier, men vår huvudsakliga marknadsföring sker än så länge med mun till mun-metoden.

Vilka planer har ni för framtiden?
–Vi siktar på att få en ny etablering på plats under 2024, eftersom vi har många kunder på norra sidan av Stockholm och vill kunna serva dem bättre.

Max vill rikta ett stort tack till alla som har hjälpt IBN att komma så här långt.

– Jag kan inte riktigt uttrycka hur fantastiskt det känns när folk ger en det här förtroendet. Att starta IBN är det häftigaste jag har gjort i mitt liv!

Fakta IBN
En komplett leverantör med allting för tak – en ”one stop shop” för plåtslagerier och takentreprenörer. Har ett 2 000 kvadratmeter stort lager i Västberga industriområde, där kunder i Stockholm med kranskommuner förses med allt för taket: tegel- och tätskikt, vattenavrinning, taksäkerhet, tätskiktstillbehör med mera. Via ett stort kontaktnät kan kunderna få tag i allt som de behöver i sin verksamhet.

Armen på en plåtslagare med synligt resultat av det faktum att det fanns en inhyrd tatuerare på IBN:s julfest. Foto: IBN

 

 

Antalet plåtslagarlärlingar ökar – branschskolan söker yrkeslärare

Vilka planer och förväntningar har ni på skolverksamheten inför 2024?
– Vi har förstås ett stort fokus på att utbilda, men även på att bibehålla vår goda arbetsmiljö och utveckla verksamheten genom uppdateringar av utbildningsmaterial. Under 2023 har vi gjort en del förbättringar i våra lokaler, som att ljudisolera slagrummet och måla om. Under 2024 fortsätter vi med våra elevutrymmen som ska målas och inredas. Givetvis så hoppas vi att ungdomarna på gymnasieskolorna fortsätter att välja plåt- och ventilationsinriktningarna, så att vi kan bibehålla den fina beläggningen.

Mats Olsson, platschef på Plåt & Ventbyråns branschskola i Katrineholm.

Ni söker ytterligare en plåtlärare till skolan, utökar ni verksamheten?
– Tack vare många gymnasielever och ett växande antal företagslärlingar inom plåt har vi maxat vår beläggning. På ventilationssidan är det också ett bra läsår, även om vi kan ta in några fler. Resursförstärkningen behövs för att vi inte ska bli för sårbara och för att kunna möta de utmaningar och arbetsuppgifter som ligger utanför det traditionella läraryrket. Det handlar om till exempel översyn och synkning av läromedel, tävlingsverksamhet, ett nytt lärlingssystem och utbildningsmaterial inom ventilation.

Vilka fördelar erbjuder jobbet som plåtlärare på branschskolan?
– Det är en ynnest att få inspirera och föra sin kompentens och yrkesskicklighet vidare till våra ungdomar – nästa generations plåtslagare och ventilationsmontörer. Vi är dessutom ett motiverat och härligt personalgäng som hela tiden tittar framåt och vill förbättra och förfina. Här erbjuds även kompetensutveckling. Exempelvis får alla lärare på skolan möjlighet att läsa till yrkeslärare på högskola under tiden som man jobbar här.

Vilka meriter och egenskaper är viktigast hos en framtida plåtlärare?
– Förutom att brinna för sitt yrke och ha arbetslivserfarenhet som byggnadsplåtslagare, så är det nog viljan och intresset för att dela med sig av sin kunskap. Man måste gilla att jobba med människor, speciellt ungdomar. Det är såklart även ett plus om personen har ventilationskompetens. Men om det saknas, kan vi komplettera med ventilationsutbildning internt.

När ska ansökningarna till jobbet som plåtlärare vara inne?
– Så snart som möjligt. Intervjuer hålls löpande och tillträde sker snarast eller enligt överenskommelse. Vi hoppas att alla inom branschen kan hjälpas åt att sprida information om jobbet, så att vi kan fortsätta hålla vår höga kvalitet på utbildningarna. I längden gynnar det alla företag.

Anders Hvarfner är ny vd på Plåt & Ventföretagen

Anders har en lång och gedigen erfarenhet från olika branscher och han har tidigare haft vd-uppdrag inom såväl utbildnings- som företagshälsovårdsbranschen, och kommer närmast från utbildnings- och bemanningsbolaget Lernia.

– Anders imponerande bakgrund inom kompetensförsörjning är precis vad Plåt & Ventföretagen behöver för att stärka vår position och driva våra viktiga frågor framåt. Denna strategiska rekrytering markerar början på ett nytt kapitel för Plåt & Ventföretagen, där fokus ligger på att fortsatt maximera medlemsnyttan säger Jörgen Rasmusson, styrelseordförande i Plåt & Ventföretagen.

– Jag är hedrad över förtroendet att få leda en bransch- och arbetsgivarorganisation som på många sätt har en nyckelroll i en framtida hållbar och energieffektiv byggsektor, säger Anders Hvarfner.

– Jag har ett stort engagemang i arbetsmarknads- och kompetensförsörjningsfrågor samt hur vi skapar sunda affärer – och ett sunt arbetsliv. Det är exempel på områden där jag tror mig kunna bidra, och samtidigt ser jag fram emot att få ta del av den djupa kompetens som finns i organisationen och hos alla våra medlemsföretag. För utveckling sker i samarbete och samspel med varandra, fortsätter Anders Hvarfner.

– Vi vill även ta detta tillfälle i akt att rikta ett stort tack till Anita Hagelin för hennes engagemang och hängivenhet i rollen som tillförordnad verkställande direktör. Anita kommer nu att återgå till sin tidigare tjänst som förhandlingschef, chefsjurist och vice vd, där hennes erfarenhet och insikter även fortsättningsvis kommer att vara ovärderliga för Plåt & Ventföretagen, säger Jörgen Rasmusson.

Anders Hvarfner kommer att vara baserad på Plåt & Ventföretagens huvudkontor i Stockholm och han tillträder sin tjänst den 4 mars 2024.

Nu är det dags att nominera till Årets byggkvinna 2024

Årets byggkvinna bidrar till att skapa en framåttänkande bransch, där hon genom sin yrkesroll:

  • Känner ett starkt engagemang för att arbeta i bygg- och anläggningsbranschen
  • Breddar bilden av vem som kan arbeta inom bygg- och anläggning
  • Är en god förebild för alla som är anställda inom sektorn och bidrar till att skapa en bättre byggbransch
  • Inspirerar framtida generationer byggare, både genom sitt sätt att vara och genom utförandet i sitt yrke

Årets byggkvinna kan arbeta som hantverkare eller tjänsteperson, på ett stort eller litet företag i alla delar av landet. Tanken är att det ska finnas en så stor bredd att utgå från som möjligt när det kommer till hennes yrkesbakgrund och nuvarande yrkesroll, där det viktigaste är att hon känner ett engagemang för sitt arbete och allra helst för branschen som stort.

Nominera din kandidat på Byggföretagens webbplats!

Metallkonstnären Susanne Lilja tänjer gränser

På Galleri 53 visade Susanne Lilja under en helg i våras upp sina konstverk, i form av ett 20-tal tavlor som hängde på väggarna. De har en imponerande spännvidd och innovationsrikedom. Samtidigt är tavlorna ett bevis på att metall har så många fler möjligheter utanför de traditionella användningsområdena.

Unikt uttryck

Såvitt Plåt & Vent Magasinet vet är Susanne Lilja den enda konstnären i Sverige som kan kalla sig metallkonstnär.

– Det finns ju andra metallkonstnärer, men ingen som har det uttrycket som jag har, menar Susanne Lilja.

Det enda som förenar konstverken som Susanne Lilja har skapat är att de är i metall. I övrigt skiljer de sig åt rejält genom olika tekniker och uttryck. Hon jobbar med olika metaller under namnet och konstformen Sukrili och håller till vardags till i Göteborg, där hon har sin verkstad sedan cirka 10 år.

– Jag jobbar i de flesta typer av metall, främst svartplåt, zink, koppar, mässing och aluminium. Konstverk i metall ger en möjlighet att förmedla uttryck på ett extraordinärt sätt, eftersom metall skiftar i färg och ändrar budskap beroende på ljussättning, berättar Susanne Lilja.

Utställningar i flera länder

Hon har haft en rad utställningar i Spanien, Kina och Italien. Och fler utställningar väntar.

– Jag gör också mycket specialbeställningar, till exempel till entréer i offentliga miljöer.

Ett av hennes senaste projekt är ett uppdrag åt ett företag i Göteborg. De har köpt in tre Cadillac Eldorado Biarritz 1958, som de ska renovera.

– När de är klara med renoveringen och när bilarna ska säljas kommer de att levereras tillsammans med mina tavlor föreställande just bilarna. En unik tavla till varje bil i rostfritt stål och titan i måtten 2,5 x 1,10 meter.

Visuell effekt

Konstverken närmast dörren i det långsmala galleriet är i koppar och mässing. Här har Susanne Lilja använt en teknik där olika dimensioner har slipats fram. Något som både ger en visuell effekt och en yta som går att spegla sig i.

I tavlorna längre bort har hon skapat rundlar, eller planeter som hon själv kallar det, där hon har knackat ut mässingen med kulhammare från baksidan.

– Det gäller att inte knacka fel, för då slår sig plåten. Här har jag använt en drämmel och en borrmaskin, säger hon och pekar på tavlan.

Susanne Lilja beskriver effekterna som borrmaskinen skapar som gnistrande små stenar, som ser olika ut beroende på utifrån vilken vinkel tavlan betraktas.

Mönster med linjal

– Jag har också slipat raka linjer, och tagit dem i en viss ordning, så att inte strecken ska bli böjda. För att få den effekt som jag vill har jag också använt sandpapper. För att inte skada materialet lägger jag tyg under och jag använder en lång linjal för att få de mönster och ränder som jag vill ha.

Att producera en tavla som är cirka 120 x 160 centimeter tar minst 3–4 veckor.

– Det är alltid svårt att veta exakt hur lång tid det tar, men jag tror ofta att mina jobb ska gå väldigt fort. Men det gör de ju aldrig, konstaterar Susanne Lilja och skrattar.

I hennes kundregister finns allt från privatpersoner till företag. I sin produktion erbjuder hon även andra typer av konstverk, som till exempel specialkonstruerade bord för företag och i offentliga miljöer.

– När jag jobbar testar jag mig fram och går på utseende. Sedan är jag nyfiken och lär mig på vägen. Jag kan inte påstå att jag är jätteduktig på olika metallers egenskaper. Det är något som växer fram ju mer jag jobbar, säger hon blygsamt.

Samarbete med Lundins Byggnadsplåt

När det gäller de olika metallerna har hon ett samarbete med Lundins Byggnadsplåt i Göteborg, som även hjälper henne att ta fram plåt som passar till de ramar som hon vill använda i sitt konstnärskap.

Nästa konstverk som Susanne Lilja visar i galleriet är en tavla som kom till genom ett misstag. Eller genom en slump, hur man nu ser det. I vilket fall är det en tavla som sticker ut, där Susanne Lilja har tagit sin konst ett steg längre än vanligt.

– När jag borrade hålen råkade jag borra igenom metallen. Nej, tänkte jag först. Sedan tänkte jag: Det här är meningen. Då kom jag på att jag gör en lampa av tavlan. Så jag borrade igenom överallt i stället för att bygga in lampor. Det blev ännu mer effektfullt och ett helt annat konstverk än jag hade tänkt.

Hur ser din konst ut om 5–10 år?

– Då har jag kommit långt. Men inte så långt som jag vill. Jag vill ju ut i hela världen. Så känner jag. Det är vad jag verkligen vill.

 

Vägen till framtidens klimatsmarta byggande går via återbruk

Byggbranschen blir bättre och bättre på livscykelanalys, återvinning och återbruk och det blir lättare att välja hållbara material. Två av byggplåtens klimatmässiga fördelar är den långa hållbarheten som beklädnad på byggnader samt att plåt i princip är 100 procent återbrukbart.

– Här är det väldigt viktigt att veta vilka material som finns att tillgå. När är det tillgängligt, vilken mängd, kvalitet, kvantitet och var finns materialet? Inventeringar blir därför väldigt viktiga. Ett system för märkning av återbrukat material är också viktigt att vi får på plats, sa Elise Grosse, hållbarhetschef, Sweco Architects, under seminariet.

Nästa steg för byggplåtbranschen är att få ihop processerna så att utbud och efterfrågan matchas och rent konkret handlar det om faktorer som nedmontering, logistik och lager, hantering, garantier, målgrupper och så själva affären.

Vad menas med hållbart byggande?

Men vad menas egentligen med ett hållbart byggande om man nu ska se det ur både materiellt, ekonomiskt och energieffektivt perspektiv? Ja, det är inte helt enkelt att besvara men vi måste alltid sträva efter att tänka ur ett livscykelperspektiv när vi bygger nytt och renoverar gammalt.

– Vi arkitekter måste vara ödmjuka och tänka till innan vi tänker nytt. Bland annat genom att först säkerställa att det återbrukade materialet finns, sedan börja rita. Det här kräver att vi måste samarbeta tätare i byggprocessen, sa Petra Jenning, arkitekt SAR/MSA, på Fojab.

Under seminariet presenterades också handboken ”Så kan plåtspillet minskas – cirkulär ekonomi i praktiken”. Den är resultatet av ett nordiskt projekt där målgruppen är plåtslagerier i synnerhet samt arkitekter, byggherrar och andra hantverksföretag, i allmänhet.

Ladda ner handboken på Plåt & Ventföretagens webbplats.

LÄS OCKSÅ! ”25 år gammal titanzink får nytt liv”

APLICATIONS

Ozon i ventilationskanaler och dess hälsoeffekter

När det gäller ozonbehandling, alltså UV-ljus eller ozonaggregat, i ventilationsanläggningar så måste branschen bli mer medveten om sitt ansvar inte minst gällande arbetsmiljö. Det...

Plåtskyddade plantor

SENASTE NYTT