Grubbe Ventilation AB har 17 anställda och omsätter cirka 30 miljoner kronor. Vd Fredrik Gustafsson saknar en förståelse från ledande politiker för de mindre företagens situation när bränsle- och elpriser skenar.
– Dessa kostnadsökningar försämrar möjligheterna för mig att utveckla företaget, och öppnar för ännu mer av oseriös utländsk konkurrens.
Framför allt retar Fredrik Gustafsson upp sig på bränslepriserna, och det faktum att man faktiskt straffas ekonomiskt om man väljer ett miljövänligare alternativ.
– Sedan sju år tillbaka kör vi våra bilar på HVO100-diesel, vilket innebär att vi minskar utsläppen av växthusgaser med 88 procent. För detta får vi betala fyra kronor mer per liter än om vi hade kört på fossil diesel. Till en början var det en krona dyrare med HVO100, vilket var helt fel det också. Men fyra kronor är ju alldeles uppåt väggarna. Jag begriper inte hur våra styrande politiker tänker.
60 000 kr ökad årskostnad
Priset på HVO100 var i mitten av januari drygt 24 kronor. För Grubbe Ventilation innebär den senaste tidens bränsleprishöjningar en ökad årskostnad på cirka 60 000 kronor.
Kan ni ta ut de här kostnadsökningarna av kunderna?
– Vi kan höja lite grann, men absolut inte så att vi kompenserar oss fullt ut. Och samtidigt har våra stålpriser fördubblats på nio månader.
Att gå över till elbilar är inget realistiskt alternativ, enligt Fredrik Gustafsson, eftersom dessa rent fordonstekniskt ännu inte är anpassade för västerbottniska förhållanden.
– Vi har uppdrag i inlandet – Storuman, Lycksele och ibland i Tärnaby – 36 mil från Umeå. Vi måste veta att vi kan ta oss tillbaka utan att bli stående över natten mitt i vintern. Dessutom är det få elbilar med dragkrok som får dra mer än 750 kilo, och vi behöver kunna dra 1400 kilo.
Elkostnaderna har ökat även i norr, om än i något blygsammare omfattning än söderut. För Grubbe Ventilation handlar det om en merkostnad på cirka 50 000 kronor på årsbasis. Och Fredrik Gustafsson har intrycket att politikerna inte heller här har allvaret i situationen riktigt klart för sig.
”Vi måste säkra inhemsk elproduktion”
– Visst, vi har lägre elpris och lägre elskatt här i norr, men vi har också betalat ett högt pris tidigare i form av förstörda älvar. Nu vill man dessutom förstöra mer av vår natur här uppe genom att bygga stora vindkraftsparker. Samtidigt använder kommuner söderut sitt veto mot att det byggs vindkraft där elbehovet är störst.
– Vi måste givetvis säkra en stabil inhemsk elproduktion för hela landet. Men risken är att när de stora investeringar som nu görs, i Northvolts batterifabrik i Skellefteå och i Green Steels anläggning för fossilfritt stål i Boden, är klara så finns det ingen el kvar här uppe i norr att överföra söderut. Och därmed kommer det inte behövas någon utbyggnad av stamnätet mellan norr och söder, som man nu planerar.
Fredrik Gustafsson har svårt att se hur vi ska kunna tillgodose vårt framtida behov av elström utan att blicka mot kärnkraften.
– Kärnkraft kan vara farlig, men får väl ändå anses vara en ren och säker energikälla. Och det måste ju vara bättre att vi bygger kärnkraftverk här i Sverige, med våra säkerhetskrav, än att det görs i länder där säkerheten är betydligt sämre. //
Fristads Green Varselkollektion består av ett brett utbud av plagg, vilka möjliggör för professionella användare inom väg, bygg och anläggning samt transport och logistik att klä sig från topp till tå i varselkläder med lägre miljöpåverkan – utan att kompromissa med sin personliga säkerhet eller klädernas kvalitet. Alla plagg i kollektionen har dessutom en miljödeklaration, en EPD, som visar plaggets totala påverkan på miljön, från konstruktion och material till spill och transport. Kläderna är tillverkade av ekologisk bomull och polyester från återvunna pet-flaskor och utrustad med ribbstickade stretchpaneler i midjan för dubbel komfort och ett mindre miljöavtryck än vanliga varselarbetskläder. GSTP-kollektionen finns i tre färgkombinationer, en stor storleksbåge och flera dammodeller.
Produktväljare för sandwichpaneler
Lindab har nyligen lanserat en digital produktväljare för sandwichpaneler, med vilken du får hjälp att välja rätt sandwichpanel för ditt projekt. Produktväljaren ger dig all information som du behöver för väggpaneler, exempelvis dimensioneringssvärden, klimatpåverkan (GWP), brandegenskaper och u-värden. Sandwich Panel Selector är ett interaktiv verktyg som ska underlätta för alla som funderar på vilken panel som ska användas till nästa projekt. Här går det att se produkten, dess data och all dokumentation som behövs för att komma vidare i projekteringen. Användarens val av profil och kulör blir direkt synbara i en 3D-modell och det finns möjlighet att simulera en enkel panel, en panelvägg med pilaster, eller en hel hallbyggnad. Läs mer om Lindab Sandwich Panel Selector på lindab.se.
Nyutvecklat wiresystem
Tillsammans med Piristeel OY har Plannja utvecklat en ny typ av wiresystem som nu återfinns hos Bevego. Fästet har en öppning där vajern förs in och en flik som greppar tag i vajern viks sedan över och skruvas ihop. Det här minskar rörelsen när fler personer är kopplade till samma vajer, och ger en bättre stabilitet till hela systemet. Varje fästpunkt klarar fallrörelse utan att vibrationer fortplantar sig vidare i vajern. Eftersom fästet greppar tag i vajern används wirefästet även som ändfäste, och inget anpassat fäste behövs som avslut. Vajern går att köpa i flera olika längder, upp till 100 meter, som du sedan kan kapa till önskad längd för att slippa få skarvar i systemet. Den är tillverkad i ett rostfritt utförande som ger systemet en lång livslängd, men också mycket bra glidegenskaper.
Omtyckta arbetsbockar
Wibe presenterar en ny höjd på två av deras mest populära arbetsbockar, 55AB och 55ABR. Med nya 5-stegsversioner går det att utnyttja bockarnas stabilitet och generösa rörelseutrymme på ännu högre höjder. 55AB och 55ABR är arbetsbockar som klarar höga påfrestningar och daglig användning. De är utrustade med djupa, bekväma steg och en väl tilltagen plattform med rejält halkskydd. 55ABR har ett räcke, vilket gör att du kan stå stabilare och då kan du också jobba effektivare. Räckets utformning tillåter dig fortfarande att stå gränsle över bocken. 55AB har en topplatta som mäter 300×600 mm och ett integrerat handtag vilket gör arbetsbocken lätt att bära. Två rejäla stag låser arbetsbocken när den är utfälld och gör den extra stabil. Fotstegen är 80 mm djupa och räfflade för att ge ett riktigt bra halkskydd.
Takavvattning i mattsvart kulör
Plannja har nyligen lanserat en takavvattningsserie i en mattsvart kulör som matchar taken – en välkommen nyhet för husägare, byggare och arkitekter som har höga estetiska krav. Den nya beläggningen är dessutom biobaserad och stålet till 100 procent återvinningsbart. En stor fördel med dessa takavvattningsprodukter är att den inte bara är estetiskt tilltalande, utan också ett miljömässigt grönare alternativ. Den nya beläggningen GreenCoat RWS Pro BT är biobaserad, där grunden är svensk rapsolja. Att stålet i produkterna är till 100 procent återvinningsbart är också en stor miljömässig fördel. Plannja ger 20 års teknisk garanti och 15 års estetisk garanti. Takavvattningsprodukterna finns tillgängliga hos alla Plannjas återförsäljare i Norden.
Förbättrad greppkomfort
Med en ny gummiklädd gängstång har Bahco nu förbättrat företagets beprövade Ergo-rörtång. Rörtången har i övrigt samma egenskaper som tidigare med ett greppvänligt tvåkomponentshandtag, härdade och kraftfulla käftar med mera. Det handlar om Bahcos uppskattade Ergo-rörtångsserie, modell 1410 och 1420, som nu har kompletteras med två nya modeller som har samma modellnamn, men med ett D på slutet. Genom att gummibelägga gängstången på rörtången förbättras greppet även om verktyget råkat bli oljigt. Handtaget blir också bekvämare att arbete med och beläggningen isolerar såväl kyla som värme. Det smala huvudet, som mäter mellan 18,8 och 20 millimeter, gör det möjligt att arbeta i trånga utrymmen. De härdade käftarna, med en patenterad progressiv tandning, ger ett perfekt grepp och den lätt böjda formen på handtagen minimerar risken för klämskador.
Precis som namnet avslöjar grundades Climat80 på 1980-talet. Företaget såg dagens ljus 1983 i Malmö, då som ett rent servicebolag. Sedan dess har de vuxit och breddat sin verksamhet rejält. I dag erbjuder Climat80 det mesta som behövs under en fastighets livscykel – från vvs, värme, kyla och el till automation, sanering och ventilation men även fastighetsförvaltning.
– Vår affärsidé är att tillhandahålla lösningar och tjänster för fastigheters fullständiga livscykel och där ingår förstås ventilation som en viktig del, säger Anders Welander, marknadschef på Climat80.
Climat80 kan erbjuda det mesta som behövs under en fastighets livscykel. Från vvs, värme, kyla och el till ventilation, automation, sanering samt fastighetsförvaltning. Här är elektrikern Amanda Andersson i full fart med en installation. Foto: André de Loisted
Satsar på lärlingar
Företaget är verksamt i Malmö, Lund och Helsingborg och har totalt 400 anställda varav cirka 50 jobbar med ventilation. Ventilationskunder finns framför allt inom kommuner och regioner, men på kundlistan finns även stora byggföretag och fastighetsägare som Kungsleden, Hemsö och Whilborgs.
Som så många andra i plåt- och ventbranschen vittnar Anders Welander om att det kan vara svårt att hitta duktiga medarbetare som är pålitliga och kan yrket. För Climat80 har handplockning och lärlingar blivit den vinnande strategin.
– Vi har plockat in personer som vi har fått tips om på olika vis och som har känts bra och pålitliga, så har vi lärt upp dem från grunden själva. En av våra bästa projektledare i dag var däckbytare när han kom till oss. Han utvecklades till en jätteduktig montör, sedan blev han ledande montör och nu är han en av våra bästa projektledare, säger Anders Welander och tillägger att Climat80 har hela 16 olika nationaliteter bland sina medarbetare.
– Vi är inte rädda för att ta in personer som inte har jobbat inom vårt område tidigare, bara de är bra personer och har en vilja att lära sig yrket från grunden. Man måste ge människor en chans och ta hand om dem som kommer hit.
Ett aktuellt projekt för Climat80 är ombyggnaden av Lunds stadshall, ett konserthus från 1950-talet där alla installationer ska rivas när byggnaden får ett nytt och modernt innanmäte. Här går Anders Welander, Patrik Johannisson och Pontus Bernsvall igenom en ritning. Foto: André de Loisted
Många prestigeuppdrag
Just nu har Climat80 ett helt pärlband av spännande ventilationsprojekt på gång runtom i Skåne. Det prestigefyllda uppdraget vid Malmö Arena Tower är ett exempel. Där ansvarar Climat80 för ventilation, värme och sanitet samt automation i en tolv våningar hög byggnad som ska bli ett hotell med 300 rum och har en yta på 9 000 kvadratmeter.
– Det är ett väldigt speciellt och roligt uppdrag, där vi får använda oss av flera av våra olika kompetenser, inte minst ventilation, säger Anders Welander.
Ett annat stort ventilationsuppdrag som pågår parallellt är ombyggnaden av Lunds stadshall, ett konserthus från 1950-talet där alla installationer ska rivas när byggnaden får ett nytt, modernt innanmäte. Totalt ska 15 nya ventilationssystem installeras i den vackra gamla byggnaden som är ritad av Claes Anshelm på 50-talet.
Totalt ska 15 nya ventilationssystem installeras i den vackra byggnaden. Foto: André de Loisted
Unikt hus
– Det är ett helt unikt hus som är en slags blandning mellan byggnadsverk och konstverk och därför kräver att vi går varsamt fram, säger Anders Welander och fortsätter:
– Vi är förstås väldigt glada och stolta över att ha fått förtroendet av Byggnadsfirma Otto Magnusson och Lundafastigheter att gemensamt få förädla och modernisera en så anrik byggnad.
Men även betydligt modernare byggnader står på uppdragslistan för Climat80 under 2022. Eventhuset Flycan i Malmö till exempel. Ett 10 000 kvadratmeter stort underhållningshus som innehåller en så kallad flycan-anläggning där man kan prova på fallskärmshopp inomhus i vindtunnel.
– Där kommer även att finnas en lounge, spa och restaurang samt sex padelhallar, gym och kontor. Vi på Climat80 kommer att ansvara för ventilation, vvs, kyla, el och automation i byggnaden, säger Anders Welander.
Foto: André de Loisted
Viktigt med medlemskapet
Trots att Climat80 har så många ben i sin verksamhet är det vissa områden där de samarbetar med underentreprenörer – exempelvis byggnadsplåtslageri.
– Eftersom vi underhåller och sköter fastigheter åt flera av våra kunder krävs det då och då kunskap i byggnadsplåtslageri, vilket vi vid behov köper in från medlemsföretag i förbundet, säger Anders Welander.
Att vara medlemmar i Plåt och Ventföretagen ser han som en självklarhet.
– Det är viktigt och värdefullt för oss att ha en organisation som Plåt och Ventföretagen där vi kan få tips, råd och hjälp i frågor som rör allt från arbetsrätt och juridik till rådgivning och utbildningar.
Montören Mikael Hultman i samarbete med elektrikern Adam Svensson. Foto: André de Loisted
Köptes av finska Are
I januari 2020 köptes Climat80 upp av det finska familjebolaget Are, som har över 100 års erfarenhet av tekniska byggnadstjänster och, liksom Climat80, erbjuder lösningar och tjänster för fastigheters hela livscykel. Köpet har lett till flera intressanta förändringar, inte minst inom ventilationsområdet, där det kommer att hända mycket för Climat80 och deras kunder under 2022.
– Vi ska, tillsammans med Are, lansera ett helt nytt, energismart system som inte finns i Sverige i dag. Det är ett system som kommer att sänka energikostnaderna i fastigheterna med upp till 30 procent jämfört med nuvarande system, avslöjar Anders Welander.
Foto: André de Loisted
Helhetssystem
Helhetssystemet involverar såväl ventilation som värme och kyla i samverkan, bland annat genom att kyla och värma lokaler med strålningsvärme och paneler samt att jobba med smart återvinning och smarta styrsystem. Are har utvecklat, testat och installerat systemet i Finland under flera år. Men det har alltså inte kommit utanför landets gränser, förrän nu.
– Det är ett helt unikt system. Are har velat ha full kontroll över det och därför inte sålt det vidare. Det är först nu när Climat80 ägs av Are som tiden har kommit för att lansera det på svenska marknaden, säger Anders Welander och tillägger att det är ett framtidssystem.
Framtidstro
Apropå framtiden säger Anders Welander att han ser ljust på den, både för Climat80 och även för ventilationsbranschen som helhet.
– Jag tror och hoppas att branschen utvecklas på ett positivt sätt där fokus framöver blir på integration och behovsstyrd ventilation i utrymmen som inte används kontinuerligt, något som har blivit alltmer aktuellt med allt distansarbete under pandemin. För vi måste spara energi överallt där det går, och ventilationen har stor potential för att bidra med besparingar. //
Fakta Climat80
Ägare: Are – ett finskt familjeföretag. Antal anställda: 400 varav cirka 50 inom ventilation. Ort: Malmö, Lund och Helsingborg. Grundades: 1983. Typ av uppdrag: Climat80 är långsiktig fastighetspartner inom ventilation, värme och sanitet, kyla, el, automation, sanering, energi och fastighetsförvaltning. Webbplats:www.climat80.se.
110 plåtslagarelever från 16 olika gymnasieskolor kämpade i januari om en finalplats i ”SM för unga plåtslagare 2022”. Varje skola skickade det bästa tävlingsbidraget till den centrala juryn för bedömning och nu är det klart vilka elever som tävlar i SM-finalen för unga plåtslagare den 10–12 maj.
Tävlingsledningen kan konstatera att det är ett mycket starkt startfält även i år och dessutom med ett helt unikt inslag.
– För första gången under tävlingens 36-åriga historia, så har vi två tjejer i finalen. Det känns så klart extra roligt, säger Kaveh Nowroozi, PVF Yrke & Utbildning.
De sex finalisterna är: Dennis Söderholm, Bessemerskolan, Sandviken Alina Carlsson, Rekarnegymnasiet, Eskilstuna Tobias Konz, Nobelgymnasiet, Karlstad Mahdi Barbari, Uppsala Yrkesgymnasium, Jälla Marcus Falck, Viskastrandsgymnasiet, Borås Matilda Denninger, Nyköpings gymnasium
SM-final på Yrkes-SM i Växjö
Glädjen är också stor över att eleverna nu äntligen får tävla och visa upp sig inför publik. Vem som är Sveriges bästa unga plåtslagare 2022 kommer nämligen att avgöras under Yrkes-SM på Arenastaden i Växjö den 10–12 maj. Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar genom att de skickligaste ungdomarna från 60-talet olika yrkesutbildningar, tävlar och visar upp sina yrken. Yrkes-SM brukar ha uppåt 20 000 besökare. Vem som tar hem SM-guldet 2022 i byggnadsplåtslageri, vet vi under eftermiddagen den 12 maj.
Delar av SM-finalen kommer även att sändas live via Youtube. //
SM för unga plåtslagare
SM för unga plåtslagare är en årlig återkommande tävling som organiseras och genomförs av PVF Yrke & Utbildning, plåtslageribranschens organisation för rekrytering och utbildningsfrågor, på uppdrag av Plåt & Ventföretagen och Byggnads.
– Det var ett kort men mycket effektivt och konstruktivt möte. Jag tycker att det blev ett bra samtal om en del av de hinder för tillväxt som många av våra medlemsföretag ofta drabbas av, säger Jörgen Rasmusson och tillägger:
– Mötet avslutades med en överenskommelse om ett nytt möte med Johan Danielsson senare i vår, då vi ska få en uppföljning kring på vilket sätt bostadsministern har tagit våra synpunkter vidare.
Ett av ämnena som togs upp under mötet var den stora bristen på utbildad personal. Johan Lindström lyfte upp det pågående branschskoleförsöket som en nödvändig politisk satsning, som redan har gett resultat.
Branschskoleförsöket bör fortsätta
– Gymnasieskolor med inriktning på bygg och andra yrkesprogram läggs ned på löpande band av politiska och ekonomiska skäl. Detta trots att Sverige i dag saknar cirka 5 000 plåtslagare och ventilationsmontörer, sa Johan Lindström.
Förbundets skola i Katrineholm, PVF Teknikcentrum, ingår i branschskoleförsöket som har varit mycket framgångsrikt
”Branschskoleförsöket hjälper oss att vidareutvecklas och utöka, och att fortsatt kunna vara en förebild för ännu fler branscher och bristyrken. Testperioden bör därför fortsätta efter utgångsperioden.”
– Branschskoleförsöket hjälper oss att vidareutvecklas och utöka, och att fortsatt kunna vara en förebild för ännu fler branscher och bristyrken. Testperioden bör därför fortsätta efter utgångsperioden, 2023, eftersom den annars blir för kort för att vi ska kunna få fram ett fullständigt resultat. Det bästa skulle vara att göra försöket permanent, fortsatte Johan Lindström.
– Jag vet att det är en stor fråga och att de flesta hantverksyrken brottas med samma problem. Även den fackliga sidan är intresserad av vi får fram arbetskraft till yrken inom byggbranschen, så det här tar jag med mig, svarade Johan Danielsson.
Lärlingssystemet behöver ses över
– Vi tror också på att lärlingssystemet i byggsektorn behöver ses över. Det måste till exempel gå att slussa in arbetskraft via ett lärlingssystem på ett mer effektivt sätt. Inte minst med tanke på att arbetslösheten är hög just nu och att våra medlemsföretag erbjuder välavlönade arbeten, säger Jörgen Rasmusson.
”Det måste till exempel gå att slussa in arbetskraft via ett lärlingssystem på ett mer effektivt sätt.”
Ett annat ämne som avhandlades under mötet med bostadsministern var en utveckling och utvidgning av rotavdraget. Ett förslag från Plåt & Ventföretagens sida är att systemet ska omfatta fler grupper, som till exempel boenden i hyresrätter och i bostadsrättsföreningar. Samt att avdraget ska ge möjlighet till klimatsmarta renoveringar som möjliggör energibesparingar, exempelvis genom förbättrade och mer energieffektiva ventilationssystem.
Återbruk lämpligt i ”vår” bransch
Den sista punkten på agendan var hållbart byggande. Jörgen Rasmusson nämnde bland annat att både plåt- och ventilationsbranscherna lämpar sig för återbruk av byggmaterial.
Johan Lindström fyllde på:
– Den nya lagen om klimatdeklarationer är på många sätt bra. Men det är viktigt att de föreslagna gränsvärdena inte missgynnar lösningar vars klimatnytta betalar sig i användningsskedet och slutfasen, eftersom vi annars riskerar målkonflikter mellan lågt klimatavtryck och lägsta klimatavtryck sett över byggnadens beräkningsperiod. Gränsvärden bör därför baseras på livscykelberäkningar som omfattar byggnadens alla delar samt dess hela livslängd. //
FAKTA Branschskoleförsöket PVF Teknikcentrum är en av de tio skolor som har valts ut att delta i Skolverkets försöksverksamhet med branschskolor. Satsningen innebär att utvalda branschskolor kan sluta avtal med skolhuvudmän, och att skolhuvudmännen därmed kan söka statsbidrag för kostnaderna som det innebär att skicka elever till en branschskola.
Herrängen startades år 1992, Vantör år 1993 och EPM år 1996. Bolagen har under många år haft ett tätt samarbete och delar idag kontors- och verkstadslokaler, som ligger i direkt anslutning till Fasadgruppens befintliga dotterbolag Karlaplans Plåtslageri. Bolagen erbjuder tjänster inom bland annat byggnadsplåtslageri, tätskiktsarbeten och takmålning. Bolagen har tillsammans 13 heltidsanställda och omsatte preliminärt cirka 30 MSEK under 2021.
Förvärven sker i form av en inkråmsöverlåtelse där Fasadgruppens dotterbolag Karlaplans Plåtslageri förvärvar hela den rörelse som Herrängen, Vantör och EPM för närvarande bedriver, inklusive kundavtal, arbetsredskap, varumärke samt anställda.
Nära samarbete i 30 år
– Vi har följt utvecklingen i Herrängen och Vantör under många år och varit imponerade av deras kunnande och starka erbjudande. Det känns kul att få välkomna deras erfarna team till oss på Karlaplans där vi ser tydliga möjligheter att fortsätta växa tillsammans, säger Andreas Illerfelt, vd för Karlaplans Plåtslageri.
– Vi på Herrängen och Vantör har arbetat i nära samarbete i snart 30 år och det känns väldigt spännande att nu ta steget in i ett större sammanhang där samverkan är en del av kulturen. Som grannar med Karlaplans Plåtslageri känns det naturligt att slå ihop våra verksamheter och därigenom skapa synergier och ännu bättre kundvärden, säger Håkan Sundin, vd för Herrängen och EPM.
Hantverk i kombo med modern verkstad
– Vi har sedan starten fokuserat på att kombinera hantverkskunnande med en modern verkstad och välanpassad maskinpark, och har fått förtroendet att hjälpa många kunder genom åren. Vi ser fram mot att fortsätta leverera tjänster av högsta kvalitet och samtidigt dela med oss av våra erfarenheter och hitta nya samarbeten som en del av Fasadgruppen, säger Mikael Allinger, vd för Vantör.
Fasadgruppen finansierar förvärvet med egen kassa. Säljarna har åtagit sig att återinvestera en del av köpeskillingen genom att inom tre månader förvärva befintliga aktier i Fasadgruppen för ett belopp motsvarande 1,0 MSEK. Aktierna som förvärvas genom återinvesteringen är föremål för ett överlåtelseförbud (s.k. lock up-åtagande) under 12 månader. Genomförandet av förvärvet är inte föremål för några fullföljandevillkor och bolagen blir därför omedelbart en del av Fasadgruppen. //
För att kommunicera kring inomhusluftens vikt för vår hälsa startade PVF Yrke & Utbildning forskningsprojektet ”Ren luft, Friskt liv” tillsammans med en forskargrupp vid Lunds tekniska högskola, LTH. Den har letts av Hans Bagge, universitetslektor på avdelningen för byggnadsfysik, och Dennis Johansson, forskare på avdelningen för installations- och klimatiseringslära.
Sedan 2015 har dessa forskare studerat 150 hus byggda år 2006–2016. Man har mätt temperatur, relativ fuktighet och koldioxidhalt. De boende i husen har dessutom fått svara på en enkät om hur de upplever inomhusklimatet.
Nöjda trots stora skillnader
Vad man ville veta var om de boende i landets småhus är nöjda med inomhusluften, och via mätningar ville forskarna få fram fakta på hur det faktiskt står till med inneklimatet. För att få en mångfald i mätningarna gjordes de i småhus på 14 orter runt om i landet, det vill säga i olika utomhusklimat. Husen varierade i storlek från 100 kvm–280 kvm och hade mellan 1 och 6 personer i hushållen.
Vad som framkom ganska snabbt i studierna var att generellt sett så upplever de som bor i småhus att de har bra eller mycket bra luftkvalitet inomhus. Det intressanta är att upplevelsen verkar vara densamma trots att luftflödesvariationen i de olika husen är stor.
Forskningsprojektet ”Ren luft, Friskt liv” har letts av Hans Bagge, universitetslektor på avdelningen för byggnadsfysik, och Dennis Johansson, forskare på avdelningen för installations- och klimatiseringslära. Foto: Maria Åslund
Öppen planlösning ökar problem med matos
Det finns dock förbättringar att göra, enligt de boende. Det de störs av är bland annat viss lukt och brist på att kunna påverka ventilationen. På frågan om vad som stör inomhusluften mest svarar 40 procent ”eget matos”, 20 procent ”vedeldningsrök”, 16 procent ”svårt att själv påverka ventilationen” och 12 procent ”instängd lukt”. Just matoset verkar ha en modern och enkel förklaring.
– Dagens villor har ofta öppen planlösning mellan kök och sällskapsrum. Det ställer höga krav på köksfläktens uppfångningsförmåga och det är inte säkert att alla spisfläktar för villor är anpassade för det, förklarar Hans Bagge.
För varmt, ventilationsbuller och höga koldioxidvärden
Många upplever att det är för varmt inomhus på sommaren. Det visade sig också att ljud från ventilation och fläktar ute eller inne, upplevs mer störande än ljud från exempelvis trafiken utanför.
En annan specifik upptäckt i studien är att många småhus har onödigt höga koldioxidvärden i sovrummen. Värden som inte bör vara högre än 1 000 ppm. I 17 procent av sovrummen är dock koldioxidkoncentrationen i medeltal över 1 200 ppm under uppvärmningssäsongens nätter, även i hus som har ett bra ventilationsflöde i huset som helhet.
Saknar kunskap om skötsel av ventilationen
I jämförelsen mellan F- och FTX-system visar studien att FTX-systemen har högre luftflöde i småhusen, och högre luftflöde har en tendens att göra de boende mer nöjda. Nackdelen med mer avancerade ventilationssystem är att många småhusägare faktiskt inte vet hur de ska sköta ventilationen, vilket ger ökad risk för fukt.
Generellt sett är torr luft dåligt för kroppen – i dessa covidtider har det också visat sig att viruset sprids lättare i torra miljöer – och för hög luftfuktighet kan vara dåligt för huset och orsaka fuktskador. Den fukt vi som brukare tillför byggnaden har också ändrats och ökats med åren.
– Exempelvis duschas det mer nu i badrum i 60-talshusen jämfört med när de var nya, berättar Hans Bagge.
Ska leda till framtidens smarta småhus
Från LTH hoppas man att deras resultat ska både skapa förstående och väcka idéer hos branschens aktörer och i förlängningen förbättra småhusens inomhusklimat.
– Den här typen av forskning ger en bakgrund till hur framtidens smarta hus kan utvecklas. Vi behöver både rätt och relevant teknik, förklarar Dennis Johansson och tillägger att en enkel åtgärd skulle kunna vara koldioxidvarnare i sovrum.
Forskarnas funderingar rör sig också mycket kring hur brukarna ska kunna påverka temperaturen och luftflödet, samt hålla nere energianvändningen.
– Det finns potential att förbättra både inneklimat, fuktsäkerhet och energianvändning genom bättre behovsstyrning även i småhus, konstaterar Hans Bagge.
I och med denna rapport är PVF Yrke & Utbildnings uppdrag avslutat. Men det finns mer data att hämta ur den här studien och forskarna på Lunds Tekniska Högskola är öppna för fler samarbeten. Bland annat har en mindre studie om övertemperaturer beviljats av Energimyndigheten med start i april 2022.
Rapporten kommer inom kort att publiceras i sin helhet. //
FAKTA Rapport: Ventilation och innemiljö i moderna småhus – mätningar och analys. Genomförare: Avdelningen för byggnadsfysik och avdelningen för installationsteknik på Institutionen för bygg- och miljöteknologi vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, 2021. Team: Hans Bagge, Dennis Johansson, Dan Jönsson, Jesper Rydén och Victor Fransson.
Men även om människor nu långsamt börjar komma tillbaka till både kontoret och arbetsplatsen har vi ännu inte återgått till arbetslivet på det sätt som vi kände det före coronaviruset. Det kan därför vara klokt att stanna upp och reflektera över vilka långsiktiga konsekvenser pandemin får och om några av de beteendeförändringar som har följt i pandemins spår blir permanenta.
Något som definitivt är tydligt är frågan om kontorets roll och utformning i framtiden. Kommer kontorsytorna att vara större eller mindre? Jag läste i en artikel för en tid sedan att före pandemin jobbade drygt 10 procent hemifrån en halv till en dag i veckan. Under pandemin jobbade över 70 procent från hemmet i någon mån.
Vad det nya normala kommer att bli efter pandemin är för tidigt att säga, men en sak är säker, acceptansen för att jobba hemifrån har ökat i många branscher. Det är lätt att dra slutsatsen att vi framåt behöver mindre kontorsytor när fler jobbar hemifrån. Men det finns nya studier som visar att vi helst vill ha större konferensrum, distans mellan skrivborden och större ytor för kreativitet, innovation och inte minst socialt umgänge.
Kontoret som mötesplats
Så hur kommer det att bli, går vi från att kontoret varit en arbetsplats för att i framtiden vara en mötesplats? Rollen som kulturbärare för kontoret känns viktigare nu än någonsin, men bilden är naturligtvis inte ensidig och utvecklingen kommer sannolikt att se olika ut för olika branscher.
Personligen tror jag att flexibiliteten både på kontoret och på individnivå sannolikt kommer att vara nyckeln till framtidens arbetsplatser. Vi kommer säkert att se nya innovativa koncept och affärsmodeller växa fram inom områden som coworking, flexplatser eller att hyra kontor ”per timme”.
Det vi har lärt oss under pandemin är att digitala möten kan genomföras på kortare tid och kan vara mer effektivt på distans. Men kreativiteten, spontaniteten och möten där vi behöver läsa av en annan människa är svårare att ta digitalt. Det talar för tanken att kontoret framöver kommer att bli den mötesplats som vi i hemmajobbandets tider saknade.
Så säger ministern
Förbundet har haft förmånen att träffa vår bostads- och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson. Läs mer om mötet på sidan 14.
Den 10 februari deltog jag i en lunch med SME-presidiet och Centerpartiets rättspolitiska talesperson Johan Hedin. Ämnet som vi diskuterade var brott och otrygghet med anledning av att brottsligheten har blivit ett enormt problem för företagen.
De vanligaste brotten (och kostsammaste om man aggregerar dem) är lågprioriterade vardagsbrott som stöld, skadegörelse och inbrott. Endast hälften av företagen anmäler alltid brott, då det finns en utbredd uppfattning om att det inte gör nytta att anmäla vissa typer av brott. Det i sin tur gör att mörkertalet är stort.
I byggbranschen har antalet anmälda inbrottsstölder på byggarbetsplatser ökat med 34 procent sedan Polisens omorganisering 2015. Främst är det bygg- och arbetsmaskiner, eldrivna handmaskiner, byggnadsställningar, vitvaror och material som stjäls. Värdet av det stulna beloppet är svårt att uppskatta. Sannolikt ligger det samlade värdet på stöldgodset en bra bit över 2 miljarder kronor.
Viktigt visa vad brott kostar
Johan Hedin instämde i att mycket behöver göras, och att ett första viktigt steg är att uppdra till BRÅ att ta fram relevant statistik så att vi får grepp om problembilden. En stöld kostar mycket mer än värdet av det som stjäls. För en företagare handlar det också om att hålla löften och tider till kunder, förmågan att attrahera personal och annat som kan innebära att mycket går förlorat. Detta måste tydliggöras.
Johan Hedin gav oss löfte vid sittande bord att lägga ett sådant förslag under nästa motionsperiod. Så på kort tid har förbundet haft givande möten med två av våra riksdagspolitiker för att berätta om vad som är viktigt för våra medlemsföretag.
Jörgen Rasmusson förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen, och vd i AB Lödde Plåt, Lund, jorgen@loddeplat.com
Vartannat år arrangeras evenemanget Yrkes-SM med 60-talet yrkesutbildningar som samlas för att visa upp sig och cirka hälften av dessa tävlar. I år kommer Yrkes-SM att äga rum i Arenastaden i Växjö den 10–12 maj. Det är också här det blir premiär och final i ”SM Unga Ventilationsmontörer”. Tre av landets mest skickliga unga ventilationsmontörer kommer att tävla om guldmedaljen. PVF Yrke & Utbildning ansvarar för och arrangerar de Svenska Mästerskapen för landets unga ventilationsmontörer.
– Detta första år blir lite speciellt, eftersom det är ganska få utbildningar som har kommit i gång med den nya ventilationsmontörsutbildningen. Men just därför är det viktigt att vara med och visa upp yrket och utbildningen på årets Yrkes-SM, berättar Kaveh Nowroozi, projektledare på PVF Yrke & Utbildning.
Söker företagsläringar
I år görs inga uttagningstävlingar. För att hitta tävlingens tre deltagare har en förfrågan gått ut till företagslärlingar som uppfyller kriterierna samt till de av landets skolor som erbjuder utbildning av ventilationsmontörer och har elever som uppfyller kriterierna. Eleverna måste till exempel vara födda -00 eller senare, de ska kunna läsa, förstå och montera utifrån ritning, utföra funktionella samt estetiskt tilltalande monteringar, ha god förståelse för arbetsmiljö och ergonomi samt ha visat på extra god yrkesskicklighet. De tre finalisterna kommer att presenteras under mars månad. På Yrkes-SM kommer de tre tävlande att utföra monteringar inför tusentals andra ungdomar som besöker mässan. Tävlingen kommer att ske i en monter som dessutom visar upp yrket och låter besökarna prova på att arbeta med ventilationskanaler och lära sig mer om hur det är att jobba med den livsviktiga inomhusluften. För att kunna genomföra satsningen har Lindab gått in som sponsor av ”SM Unga Ventilationsmontörer”.
– För oss är det en självklarhet att stötta ett sådant här evenemang. Vi arbetar aktivt för att bredda kunskapen om ventilation i samhället, och att lyfta yrket på det här viset bidrar absolut till det. Det behövs också fler utbildade ventilationsmontörer och vi ser verkligen fram emot att få vara en del av att utveckla tävlingen och rikta ljuset mot ventilationsbranschen, säger Magnus Jacobsson, affärsområdeschef på Lindab. //
SM Unga Ventilationsmontörer 2022: organiseras och genomförs av PVF Yrke & Utbildning, ventilationsbranschens organisation för rekrytering och utbildningsfrågor, på uppdrag av Plåt & Ventföretagen och Byggnads. För mer information: Kaveh Nowroozi, PVF Yrke & Utbildning, 073 – 729 12 81, kaveh.nowroozi@pvf.se
– Jag ser mycket fram emot den nya rollen. Min bakgrund gör att jag verkligen förstår våra kunders utmaningar och kan diskutera dem på ett sätt som de är vana vid, säger Billy Klingemo, nytillträdd Projekt- & Produktansvarig för Areco Direct i Stockholm.
Den första februari tillträdde Billy Klingemo som Areco Directs Projekt- & Produktansvariga för Stockholmsmarknaden. Den nya rollen innebär att han kommer att arbeta nära nya och befintliga kunder under planeringsfasen av nya byggprojekt. Fokus kommer främst att ligga på större entreprenader och förutsätter nära samarbeta med Areco:s ritnings- och kalkylavdelningar – men Billy kommer också att få stor användning av sin egen bakgrund inom branschen. Under de senaste fyra åren har han arbetat som säljare åt Areco Direct på filialen i Bandhagen i Stockholm och har dessförinnan flera års erfarenhet som plåtslagare.
– För att kunna anta den här rollen är det nästan en förutsättning att själv ha arbetat på olika nivåer inom branschen. Du får även en helt annan inblick och förståelse för projektet då man är med på plats och ser hur det faktiskt ser ut. Mina år som plåtslagare och tiden på Areco gör att jag kan fungera som ett bollplank för våra kunder och bidra med lösningar vad det gäller utförande, materialval och kulörfrågor med mera, säger Billy Klingemo.
”Tydligt och enkelt för våra kunder”
Under de senaste åren har Areco Direct flyttat fram sina positioner på Stockholmsmarknaden och har satt ihop en stark organisation som siktar på att bli den största leverantören av stål i regionen. Utöver att ansvara för planeringen av nya byggprojekt kommer Billy även att hantera kontakten med kunder i samband med reklamationer och produktfel.
– Vi vill göra det så enkelt som möjligt för våra kunder; det kommer att bli väldigt tydligt vem våra kunder ska vända sig till om något går fel och det tror jag kommer att vara väldigt uppskattat – både av våra leverantörer och kunder, säger Billy Klingemo innan han avslutar:
– Areco Direct befinner sig på en väldigt spännande resa där vi har tagit enorma kliv framåt under mina fyra år på företaget. Det är kul att få vara med om och jag ser fram emot att få bidra till fortsatta framgångar i min nya roll. //
Under sex intensiva timmar den 15 april tävlade landets sex bästa unga plåtslagare om SM-medaljerna. Tävlingsuppgiften bestod av flera olika delar och inleddes med...
Jörgen Rasmusson
