Hem Blogg Sida 38

Några tankar om ledarskap

Patrik Calén är företagsutvecklare på Plåt & Ventföretagen.

En av de viktigaste egenskaperna hos en bra ledare är att kunna förhålla sig till andra människor och att kunna kommunicera på mottagarens villkor. Vi är alla människor, men vi är alla våra egna original. För att nå fram med vår kommunikation till dem som vi leder kan vi behöva anpassa ord och sättet som vi säger saker och ting på. Ju skickligare ledaren är på detta desto lättare har ledaren att få med sig gruppen och nå uppsatta mål.

En annan väldigt viktig sak i ett bra ledarskap är att det genomsyras av autonomi (vidsträckt rätt att bestämma om egna angelägenheter). Det vill säja att en ledare ska vara tydlig med vad som ska göras men vara flexibel med hur det ska göras.

Lämna utrymme

Många gånger är det den duktigaste hantverkaren som får chansen att bli ledare. Vilket ofta funkar bra och ibland funkar det inte alls. Det som kan sätta käppar i hjulet för denna typ av övergång är att hantverkaren går från att vara expert på sitt jobb till en helt ny arbetsuppgift, att leda andra. Många gånger har då denna expert på hantverket en väldigt bestämd uppfattning om hur jobbet ska genomföras, det var ju därför som personen fick chansen att bli ledare. Men i sådana fall lämnas inget utrymme för hantverkaren att själv få komma på fungerande lösningar.

”Företag som genomsyras av autonomi har oftast mer motiverade medarbetare eftersom de känner att de kan påverka sitt arbete.”

Det som då kan hända är att personen som har fått i uppgift att leda börjar detaljstyra i stället. Detaljstyrning är rena motsatsen till autonomi och med lite eller ingen autonomi i företaget minskar hantverkarnas motivation, glädje och stolthet. Självklart måste även graden av autonomi anpassas till personen som ska ledas. Vissa hantverkare är i behov av mer stöd än andra. Företag som genomsyras av autonomi har oftast mer motiverade medarbetare eftersom de känner att de kan påverka sitt arbete.

Skräddarsydda utbildningar

Observera att det vi pratar om är hur och inte vad. Det är fortfarande företaget och ledaren som bestämmer vad som ska göras och där är ett tydligt ledarskap viktigt. Det är ledaren som sätter ramen för vad som är okej och inte okej på företaget och bjuder samtidigt in medarbetarna så att de kan påverka sitt arbete inom denna ram.

Plåt & Ventföretagen erbjuder skräddasydda ledarskapsutbildningar för medlemmar. Som medlem kan du till exempel helt kostnadsfritt anmäla dig till Framtidsgruppen, som är ett nätverk av personer som vill utveckla sig själva och sina företag. Varje person som ansluter sig till Framtidsgruppen får genomgå en sex dagar lång ledarskapsutbildning.

Vi har också kursen ”Projektledning och ledarskap” som riktar sig till dig som jobbar som projektledare på ett medlemsföretag. //

Plåt & Ventföretagens ledarskapsutbildningar och övriga kursutbud hittar du här.

”Sätt av tid för att leda!”

– Bästa formen för att skapa en gemensam målbild är vanlig dialog i form av möten, säger Stefan Foto: Malin Tengblad

– Vill man leva på andras arbete måste man ta ledandet på allvar, det går inte att få detta gratis. Man måste investera i ledarskapet. Om du driver ett plåtslageri, till exempel och inte tar dig tid till att koordinera firman, så blir det i praktiken ett enmansföretag oavsett hur många medarbetare du har, säger han.

Det handlar om att bestämma sig för att avsätta tid för utveckling och ledning av firman. Är företaget större, går det att lägga ut en del av det löpande hantverksarbetet på andra i företaget.

– Man behöver inte lägga hundra procent av sin tid på att leda – i alla fall inte till att börja med. Ytterst handlar det om vad man vill åstadkomma med sitt företag. Vill man utveckla ett företag, som kanske till och med går att sälja när man vill sluta, kräver det att man skapar och behåller tillgångar. Lojala medarbetare är också tillgångar, säger han.

Det finns många definitioner av ledarskap. Gemensamt för dem alla är att en ledare utövar påverkan i en önskad riktning. I organisationer kan detta brytas ner till att åstadkomma goda resultat – som goda arbetsprestationer, samarbete mellan olika viljor och intressen samt att nå ett på förhand definierat resultat.

Chef eller ledare?

En ledare kan vara chef och en chef kan vara en ledare. Det betyder likaväl inte att rollerna är helt lika.

– Chefsrollen är det formella ansvaret, där man företräder organisationen, sätter lön, har utvecklingssamtal och så vidare. Chef är en befattning, medan ledarskap kännetecknas av den relation som ledaren utvecklar med de anställda. Ledaren drar lasset, så att säga, beskriver Stefan.

En bra ledare ser till att många jobbar mot ett gemensamt mål. Att medarbetarna känner sig sedda, bekräftade och delaktiga i det man har kommit överens om. Ett lyckat ledarskap kan leda till motiverade medarbetare, att de gör ett bättre jobb, blir mer engagerade och skaffar nya kunder.

– Den goda ledaren involverar andra, ger inte bara order och tar beslut. Målet är att tillsammans med resten av teamet komma fram till goda beslut.

Allt som oftast går det utmärkt att involvera medarbetarna i beslutsprocesser. Det innebär inte att ledaren aldrig ska fatta egna beslut, utan att man ska få till en gemensam bild av vad som ska åstadkommas. De ledare som lyckas med det, lyckas med att skapa arbetsplatsspecifika mål, i syfte att vända en negativ trend, utveckla nya tjänster eller annat som är viktigt för det specifika företaget.

– Det ska vara realistiska och gripbara mål. Bästa formen för att skapa en gemensam målbild är vanlig dialog i form av möten. Poängen är interaktiviteten, där ledaren får chans att lyssna, säger han.

Teamet som framgångsnyckel

Många framgångsrika företag har startat som ett team, till exempel Volvo som grundades av en ekonom och en tekniker.

– Som chef i byggbranschen har man ofta många olika roller och ska dessutom leda, få till samsyn och delta i produktionen. Det kan vara slitsamt. Att hitta en partner att dela uppgifterna med är inte dumt, säger Stefan.

Att skapa ett fungerande och effektivt team handlar, igen, om relationer och tid. Team utvecklas ofta i olika faser. Först ska du lära känna dina arbetskamrater, både som människor och i jobbrelationen. Den fasen är positiv och man vill anpassa sig, passa in.

Senare sätts kanske teamet på prov, med tidspress, svårigheter att ta hem jobb, problem med utförande eller liknande. Det kan uppstå missförstånd och konflikter i denna ”kaosfas”.

– Om och när man lär sig att hantera konflikterna kan man hitta sätt att lösa problemen. Det kan kräva coachning. Samtidigt måste teamet få mandat att fatta beslut, så att inte alla frågar chefen hela tiden, säger han.

Speciellt när företaget växer så hinner ledaren inte lösa allting själv. Genom att släppa en del av kontrollen och våga delegera skapas grogrund för utveckling i teamet. Annars hamnar teamet lätt i passivitet.

Vem leder vem?

Det är lätt att tro att det alltid är ledaren som påverkar teamet, men Stefan Tengblad tror att det snarare är tvärtom.

– Som ledare måste man anpassa sig för att nå målen. Alla medarbetare är olika och fungerar olika; det påverkar ledarstilen. På samma gång måste ledaren minnas vad som är viktigt för organisationen och inte tappa bort sig själv. Och hålla i minnet att det kan vara mycket annat än ledarförmågan som påverkar vad teamet tycker eller hur teamet mår.

Olika typer av sociala aktiviteter utanför jobbet kan stärka teamet och ge motivation. Men här är det viktigt att läsa av teamet, att försöka förstå vad olika medarbetare tycker om och uppskattar. Bergsklättring eller forsränning kanske inte är något för alla. Däremot är julbord, en lättsam femkamp eller en picknic ofta uppskattad. Att åka bort till en konferensgård, där man har möjlighet att diskutera företagets utveckling och samtidigt ha roligt ihop, är också en bra idé, menar Stefan.

– Generellt gäller det att hålla det lättsamt, så att ingen känner sig underlägsen eller behöver prestera i någon större utsträckning. Då kan återkommande evenemang en eller ett par gånger om året vara väldigt bra. //

 

Så blir du en bra ledare
• Avsätt tid för att vara ledare.
• Våga delegera och släppa kontrollen.
• Lyssna och låt medarbetarna vara med och påverka.
• Sätt gemensamma, tydliga och gripbara mål.
• Följ upp.
• Uppmärksamma medarbetarna och de resultat som nås.
• Tänk både kortsiktigt och långsiktigt.
• Fundera på vad som gör företaget unikt, för att kunna attrahera medarbetare och behålla dem. Enkelt uttryckt: Hur kan organisationen bli bättre på att vara arbetsgivare?
• Undvik syndabockskultur. Ett felaktigt beslut kan ha fattats i enighet och felet kanske inte var möjligt att förutse. Ett enskilt fel kan ha flera orsaker än en viss persons agerande.

Byggkvinnornas omslag knep förstaplatsen

Omslagsbilden lyfter fram reportaget om det kvinnliga bygglaget bakom det koldioxidneutrala bygget av Villazero i Borlänge. På bilden syns plåtslagaren Hanna Erks och ventilationsmontörerna Weronica Sundmark och Ina Örtengren som är några av alla de kvinnor som just nu bygger Villazero i Borlänge.

Det är Fiskarhedenvillan, Structor Byggteknik Dalarna och Mondo arkitekter som står bakom satsningen på att lyfta fram kvinnor i byggbranschen och samtidigt bygga ett koldioxidneutralt småhus. Reportaget går att läsa på pvmagasinet.se.

Bilden är taget av Catharina Johnson på Fotografisk Form & Kommunikation.

Tack all ni som var med och röstade på ”Årets omslag 2021”. Tio personer vinner en Trisslott. Grattis!

Vinnare:

Tina Lindgren, Margareta Andersson, Stefan Westergren, Daniel Carlsson, Mattias Pålsson, Angelica Hagenborg, Tiina Tsiouras, Ryan Korsbakke, Rickard Björkström och Tomas Eriksson.

2021 års mest lästa artiklar!

I en sammanställning över de tio mest lästa artiklarna på pvmagasinet.se under 2021 hamnar artikeln ”Inte vilket plåtjobb som helst – byggnadsminne får nytt koppartak” i topp. Artikeln skildrar när Plåt & Ventföretagens lokalförening i Jönköping bjöd sina medlemmar till takvandring på Reftele tingshus, där Villstad Bleck & Plåt arbetade med att lägga ett nytt koppartak på den historiska byggnaden.

10-i-topp-listan innehåller även fler artiklar med temat ventilation, som till exempel ”Ny mobilapp för OVK”, ”Ett lyft för ventbranschen” samt ”Hos Höijs är certifiering centralt”.

Många har också klickat på intervjun med Armina Nilsson, Sustainability Partner på Saint Gobain Sweden, som fick berätta mer om Boverkets nya regler kring klimatdeklarationer för byggnader och vad en EPD egentligen är.

Plåt & Vent Magasinets 10-i-topp 2021

  1. Inte vilket plåtjobb som helst – byggnadsminne får nytt koppartak
  2. Plåt- och ventbranschen lanserar lärlingspremie för företag
  3. Stor hantverkskunskap krävs när Storkyrkan restaureras
  4. Ny mobilapp för OVK
  5. Ett lyft för ventbranschen!
  6. Nya krav på klimatdeklarationer och EPD:er
  7. Årets plåtslagare gillar tekniskt avancerade uppdrag
  8. ”Vi vill bevara och berätta om ett unikt yrke”
  9. Hos Höijs är certifiering centralt
  10. Gyllene designhotell i Lunds nya stadsdel

2022 – ett spännande år på många sätt

På många sätt känns det som om vi lever i en extremt orolig och oviss tid. Pandemin håller oss ännu i sitt oförutsägbara grepp och präglar samhället. Fortsatt råder restriktioner och ovisshet.

Många företagare har jobbat och jobbar otroligt hårt med att möta svårigheterna och utmaningarna som har uppstått till följd av pandemins framfart runt jorden. Det senaste året har inneburit råvarubrist, komponentbrist, kraftiga prisökningar på material och kompetensbrist.

Som om det inte var tillräckligt kom också Cementa-krisen som hotade hela vår samhällsbyggnation. Dessutom råder en stor oro kring en stabil och säker elproduktion i landet. Vad gör man när det inte blåser, solen gömmer sig bakom molnen och en köldknäpp ökar efterfrågan på el?

Förutom all oförutsägbarhet som råder är det dessutom ett valår. Den 11 september är det riksdagsval i Sverige, och det politiskt turbulenta året 2021 bäddar för en mycket intressant valrörelse.

Kommer statsminister Magdalena Andersson (S) att söka regeringsunderlag i Miljöpartiet som tidigare hoppade av? Eller blir det ett mittensamarbete med Centern? Kanske vill statsministern fortsätta med en enpartiregering? Vilken roll skulle SD och Jimmie Åkesson få om oppositionen står som vinnare i valet? Ja, det är många frågor som kommer att få sina svar under året.

Hur som helst är det nu som politikerna lyssnar. Därför behöver företagarfrågor vara högt prioriterade på beslutsfattarnas agendor. Vi kan var och en göra mycket, men tillsammans kan vi göra ännu mer, exempelvis genom förbundets ”Lilla Blå”.

Ta chansen och bjud in en kommun- och/eller riksdagspolitiker. Kom ihåg att politikerbesök hos företagare är en viktig del i arbetet inför valet.

Nytt år innebär också nya lagar för våra medlemsföretag och byggbranschen, nedan följer två som kan vara bra att känna till:

Krav på klimatdeklaration: Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Byggherrar ska redovisa vilken påverkan på klimatet en ny byggnad har. Nya byggnader som uppförs där bygglov söks efter 1 januari 2022 berörs av den nya lagen.

Genomförande av visselblåsardirektiv: De nya reglerna för att stärka skyddet för visselblåsare började gälla redan den 17 december 2021. Det införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska behandlas. Arbetsgivare med 50 eller fler anställda har skyldighet att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler för visselblåsning och de anställda ska kunna rapportera muntligen eller skriftligen.

I förbundet fortsätter vi att satsa på webbseminarium, utbildningar och medlemsnytta. Passa på att anmäla dig till förbundets webbutbildning i AMA Hus 21. Kursen går igenom de största förändringarna i AMA Hus 21 i förhållande till AMA Hus 18 vad gäller plåt och tar upp detaljer som ofta uppmärksammas vid besiktningar. Läs mer på förbundets webbplats.

Under 2022 kommer förbundet att fortsätta arbetet med att utveckla medlemsnyttan. Det är vårt viktiga uppdrag och kanske är det så att det aldrig har varit så angeläget som nu.

Låt 2022 blir ett bra år för oss alla!

Jörgen Rasmusson
förbundsordförande i Plåt & Ventföretagen,
och vd i AB Lödde Plåt, Lund,
 jorgen@loddeplat.com

 

100-talet plåtslagarelever vill ha en finalplats i SM för unga plåtslagare 2022

Uttagningstävlingarna genomförs olika dagar på 16 olika skolor och sammanlagt deltar 110 plåtslagarelever. Varje skola får fram ett vinnande bidrag som de skickar in till den centrala branschjuryn för bedömning. Juryn utser därefter de sex bästa unga plåtslagarna som får var sin plats i SM-finalen. Finalisterna tillkännages och publiceras den 24 februari på smup.se och på MyNewsdesk.

Tävlingsuppgiften kräver utbredning och stångpassare

Tävlingsuppgiften avslöjas i sin helhet på tävlingsdagen, men den ska utföras i färgbelagd stålplåt och är en vanligt förekommande detalj inom byggnadsplåtslageri. De tävlande har också fått förberedande information om att de behöver kunskaper i enklare utbredningar samt tillgång till stångpassare eller likvärdigt verktyg. Till sin hjälp får de en teknisk beskrivning, ritning och ett bedömningsprotokoll. De har sammanlagt 6 timmar på sig att genomföra uppgiften.

SM-final på YRKES-SM

Vem som är Sveriges bästa unga plåtslagare 2022 kommer att avgöras under Yrkes-SM på Arenastaden i Växjö den 10–12 maj. 
Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar genom att de skickligaste ungdomarna från 60-talet olika yrkesutbildningar, tävlar och visar upp sina yrken. Yrkes-SM brukar ha uppåt 20 000 besökare.

Skolor och tävlingsdagar

Media kan besöka plåtslagarnas uttagningstävlingar. Följ restriktioner och kontakta ansvarig lärare före besöket. För datum, plats, antal elever och lokala kontaktpersoner för respektive tävlande skola, se dokument: SM för unga plåtslagare 2022_uttagningstävlingar.

Utbildade plåtslagare får jobb direkt

Byggnadsplåtslagare är ett yrke med stor brist på utbildad arbetskraft. De elever som studerar till byggnadsplåtslagare har därmed en ljus framtid – många arbetsgivare kommer att vilja anställa, de kommer att få en bra lön direkt efter gymnasiet och jobbet i sig är dessutom fritt, flexibelt och innefattar både problemlösning och fysiskt arbete. //

 

FAKTA
”SM för unga plåtslagare” är en årlig återkommande tävling som organiseras och genomförs av PVF Yrke & Utbildning, plåtslageribranschens organisation för rekrytering och utbildningsfrågor, på uppdrag av Plåt & Ventföretagen och Byggnads. Huvudsponsorer för ”SM för unga plåtslagare 2022” är Bevego och Plannja.

Hela listan: 30 största byggföretagen i Sverige

– Peab toppar listan över de största svenska bygg- och anläggningsföretagen – följt av Skanska och NCC. När det kommer till antalet anställda och omsättning är Peab, Skanska och NCC i en klass för sig. Med en total omsättning på mer än 100 mdkr och över 25 000 anställda i Sverige är dessa tre större än listans övriga 27 företag tillsammans, säger Emil Flodin, analytiker, Byggföretagen.

Nytt för i år är listan rankar de största företagen efter hur många anställda de har istället för deras omsättning som tidigare år.

– Det är ett mer intressant mått att titta på och beskriver bättre ett företags storlek. Metodiken för hur listan tas fram har också ändrats och urvalskriterierna för att definieras som ett byggföretag har blivit skarpare. Enbart företag inom SNI-koderna för byggverksamhet och/eller de företag som tillämpar byggbranschens kollektivavtal har inkluderats, säger Emil Flodin. //

Här kan du läsa hela listan!

Ahlsells nya butik i Östersund tar form

Byggnationen av Ahlsells nya, större och mer ändamålsenliga lokaler i Lillängeområdet i Östersund, är i full gång. Markarbetet startade i maj 2021 och under hösten har Attacus Bygg monterat stålstommen, satt upp bärplåt, bjälklagsplattor och ytterväggar samt gjutit betongplattan. Nu fortsätter arbetet med invändiga installationer och asfaltering av utegården, innan det är dags för Ahlsell att flytta in sommaren 2022.

Mer plats för ett bredare och djupare sortiment

Tomtmarken som nu bebyggs ligger på Hagvägen, bara några hundra meter från Ahlsells befintliga lokaler i samma område. Med flytten tar Ahlsell nästa steg mot att bli en utpräglad ”one stop shop” med ett bredare och djupare sortiment för alla våra kunder. Och finns det inte på hyllan går det att beställa för leverans dagen därpå.

– Vi kommer att gå från nuvarande 2 250 kvadratmeter under tak till 4 700 kvadratmeter och en både bättre och större utegård på minst 3 000 kvadratmeter. I och med de nya lokalerna kommer ni som kunder märka ett bredare produktutbud inom många material grupper, bättre överblick, bättre ordning och förhoppningsvis enklare hantering kring hämtning och lämning av gods för er som kunder, men även för våra distributörer av gods. Det kommer att bli en betydligt större enhet som även fortsättningsvis kommer att präglas av medarbetarnas höga servicegrad och viljan att leverera till 110 procent, säger Ahlsells butikschef Magnus Carlson.

Lokaler med ett modernare snitt och bättre placering

Det lokala bilföretaget JemtBil AB har suttit på tomtmark som man sedan länge velat utveckla och bygga på, samtidigt som Ahlsell behövt expandera. Efter att ha fört gemensamma diskussioner fattade Ahlsells ledning vid årsskiftet 2020/2021 beslut om att gå vidare med planen att utveckla verksamheten i Östersund i helt nya lokaler.

– Det är roligt att vi kan utveckla vår verksamhet i nära samarbete med JemtBil AB. Både vi och våra kunder känner oss hemma i Lillängeområdet där våra nya lokaler får ett modernare snitt och en ännu bättre placering, fortsätter Magnus Carlson.

Magnus Carlson, Ahlsell Östersund och Jan Vestlund, JemtBil. Foto: Ahlsell Sverige AB

En medspelare i den regionala tillväxten

Östersund är navet i en spännande region med stor framtidstro där det händer väldigt mycket. Det är en liten storstad med natur och fjällvärld runt knuten, men också en expansiv universitetsstad där forskning och näringsliv utvecklas tillsammans och där nya stadsdelar och bostadsområden växer fram.

– Ahlsell strävar efter att vara en medspelare i den regionala tillväxten. Vi har haft siffrorna i ryggen, men inte lokalerna vilket krävs för att vi ska kunna utveckla verksamheten med kundernas bästa i åtanke. I den nya anläggningen kommer vi att erbjuda fler varor på hyllorna och även välkomna nya kunder då jag satsar extra på klimat-, plåt-, bygg- och fastighetssegmentet, säger Magnus Carlson.

Jan Vestlund är vd för JemtBil i Östersund. Han ser fram emot ett givande samarbete med Ahlsell som hyresgäst i den nya fastigheten på Hagvägen.

– Tomten som vi bygger på har en stor utvecklingspotential som vi tror och hoppas att Ahlsell ska kunna dra nytta av. Finns det behov av att expandera ytterligare kan ytterligare 1 500 kvadratmeter bebyggas. //

Storfors plåtslageri har köpt Piteå plåtslageri

Maguns Eriksson fortsätter:

– Med allt som händer just nu här uppe i norr så kommer att vi bli ännu starkare som företag samtidigt som vi kan fortsätta att uppfylla våra kunders förväntningar. Det pågår och planeras för många framtidsprojekt i regionen som ett kunskapsdrivet teknikbolag som vårt önskar att vara delaktiga i att förverkliga. Företaget präglas av en stark tillväxt sedan flera år tillbaka och vårt mål är att fortsätta driva och utveckla bolaget. Viktigast är vår fantastiska personal. De har en stor kompetens och ett fantastiskt engagemang. //

Brister i byggmaterialindustrin

Rapporten ”Konkurrensen i byggmaterialindustrin” är framtagen på uppdrag av regeringens. Syftet har varit att utreda konkurrensen i svensk byggmaterialindustri mot bakgrund av att priset på byggmaterial under de senaste åren har bidragit till en kraftig ökning av kostnaderna för bostadsbyggande.

Konkurrensverket konstaterar bland annat att flera byggmaterialmarknader präglas av en hög marknadskoncentration, vilket innebär att beroendet av enskilda företag är stort, pristransparensen låg och konkurrensen begränsad. Det gäller bland annat marknaderna för cement, mineralull, gips och låsprodukter. Även grossistmarknaden för installationsmaterial har en hög marknadskoncentration.

Hög koncentration – höga priser

– Marknader med hög koncentration innebär risk för högre priser och låg grad av innovation till skillnad mot de marknader där det råder effektiv konkurrens, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett pressmeddelande.

I rapporten lämnar Konkurrensverket flera förslag som syftar till att minska de identifierade problemen och åstadkomma förändringar som leder till bättre fungerande marknader. Ett förslag rör behovet av nya flexibla verktyg för konkurrenstillsyn som ska komplettera de befintliga konkurrensreglerna och göra det möjligt att korrigera konkurrensproblem på marknader som inte kan åtgärdas med den nuvarande lagstiftningen. //

Rapporten går att ladda ner här om du vill läsa mer.  

APLICATIONS

Vägen till framtidens klimatsmarta byggande går via återbruk

Med livscykelperspektivet i fokus är byggplåt ett mycket eftertraktat byggmaterial men det saknas standardiseringssystem för återbruk. Vem ska göra vad i den nya affärsmodellen...

SENASTE NYTT